fälle närmare begrunda sitt förslag. Prosten Aro
senius hade äfven yttrat något härom, npemligen a!
det ej skalle vara Riksens Ständer värdigt att så de
på stående fot antaga utskottets sednaste medde
lande. Doktor Thomander biträdde den kongl. pro
positionen. Doktor Sandberg skuile ändå hellre vela
ha hr Cederschiölds reservation antagen. Horfpredi
kantea Hasselrot iostämde med doktor Sandberg
och yttrada åtekilliga tänkvärda anmärkningar an
gående bofrätternas sammansättning, arbetssätt oc!
adönisg. Bstänkondet blef återremitteradt.
Ea från Kovgl. Maj:t till Presteståndet ankomme;
ekriivelse med försl-g till tvenne årgånser nya pre
dikotexter, som till ståndets utlåtsnde öfverlemnades
blef remitteradt till pastoralafdelningen.
Slutligen uppstod fråga om remiss af en mation a
prosten Holm, att Wermlands fältjägarsregemente,
stället est, på sätt statsutskottet föreslagit, indregas
måtte förflyttas till Norrlard. Biskop Holmström
satte sig emot remissen, efter mationen icka kunde
arsss så omedelbart sammanhänga med frågan om
nämnde regementes indragning, på hvilken prosten
Holm gruadat sin motion. Men motionären var
envis.
Emot biskop Heurzlins invändaing rörande sjelfva
saken, att det ifrågavarande regementet skulle vars
stäldt på en helt annan fot än det är, för att kunna
utgöra gränsbevakning, åberopade br prosten Savolax
jägares exempel; han hade sjelf tjent vid sistnämnde
kår. Doktor Thomander mente att dat vore farligt
att ce sig i elden mellan ett par så tappra regemen-
ten som de ifrågavarande, han ville blott föreslå en
kapitulation — och frågade om det icke vore tid:
nog med förläggningen, tills man finge se huru-
vida något blir att förlägga; ty frågan om indrag-
ningen af Wermlands fältjägsre är ännu icke af-
gjord. Genom votering afslogs remissen med 26 rö-
ster mot 410.
Uti Borgareståndels plenum 1 dag väcktes af hr
Syk motion derom att instruktion för magistratsper-
soner, som inventera landtränterierna, måtte utfärdas.
Härefter föredrogs lagutskotte:s bet. MA 49, hvsaröfver
brr Eogzeil Ekbolm, Ek, Wetterberg, Lindström, Ge-
zelius, Petre, Schönmeijer, Rusling och Billström
yttrade sig. Den förstvämnds omtalade huruledes
lagutskottet, sedan batäsksndet redan var afgifvet
kommit öfverens om att genom dess ledamöter i de
särskilda stånden söka åstadkomma förändricg ui
den af utskottet föreslagna redaktionen derhän att 4
ledamöter eller 3 skulle vara tillräckliga att döma i
lifssaker såvida de öfverensstämde uti ett ifrågavs
rende mål. Fiera trodds att ett större antal dom-
stolsledamöter skulle vara en garanti för lagskipnin-
gens godhet och särdeles bade hr Rudling införlifvat
sig med denna tanka, hvaremot hrr Petr och Bill-
ström ansågo att man hufvudsakligen bör fästa ef
seende på att skickliga och redbara domare bildas.
Hr: Billström anförda cck som exempel på huru
litet en domstols talrikhet garanterar dess duglighet,
de akademiska domstolarne, hvars domar oftast ogil-
las och till och med af allmän åklagare blifvit be-
ifrade. Han ansig, liksom hr Petr, att man borde
bebjerta hvad hr Cederschölds reservation innehöl!
och hvad lagbsredniogen föreslagit, nemligen att 3
ledamöter skulle bafva domsrätt.
Hr Petr nämnde äfven, då han lade Lagutskotter
på bhjertet att ej alldeles lerna lagberedniongens al.
ster utan afsesnde, vigten af omorganisationen af)
domstolarnes srbetssätt, som med ifrågavarande äm-
Re stod i närmaste sammanhang. — Betänkandet å-
terremitterades.
Statsutskottets bet. M 76, 77, 78, Lag- oci Eko
nomiutskottens M 4, 2, 3, 4, 5 och 6 biföllos utanlf
diskuss!on. Rörarde Statsutskottets utl. AM 79 ytt
rade sig brr Wern, Hjort, Norin, Ekenman, Lind-
särskilda punkterna biföllos. r
I avledning af prestesiåadets meddelade förslag
till skrifvelse tiil stats-utskostet derom, att anslags-s
titlarne måtte i den mån de biifva färdiga, till stån-d
den inkomma, uppstod en liten diskussion, som led-e
de derhän att nämnda förslag lades till handlingar- Iw
ne, sedan likväl de högvördiga fått hålla till godolt
med åtskilliga anmärkningar, emedan de först före-e
slagit att statsutgifterna skulle i sin helhet och nuls
styckvis uppiöras. En ledzmot föreslog tiil och med is
att stais-utskottet, enligt 69 reg. formen, borde
uppvekta prestes:åndet, för nödiga upplysningarsd
meddelande. s
Ti:l suppleant i lsgutskottet i s:ället för hr Wet-Ji
terberg, som erhöll 8 veckors permission, valdes hr).
Schönmeijer och till suppleant i beviliniogsutskottet If
i st. för br Schwan, som är sjuk, utsågs hr Sund-
ström.
— Hos Bondeståndet förekom lagutskottsts utlå-
tande JG 12, angående domfördt antal i hofrätterne.
Utskottet hade, såsom !örut i tidgingen blifvit nämndr,
efstyrkt bifall till den kongl. propositionen om än-
dring I 25 kop. 4 rättegångsbalken, sådan den ly
der i kongl. förordningen den 48 April 4849, men
med anledning af den genom simma proposition
väckta fråga tillstyrkt, att 3:dje och 4:42 mom. af
23 kap. 4 S rätiegångsbalken, sådana de lyda jf2
samma förordning, måtte erhålla följande lydelse: I ö
hofrätt må ej fårre äv fem ledamöter döma i mål,3!
som å ära eller lif gå. I andra mål må fyra leda-
möter utgöra domfördt antal, der tre af dem omj)?t
Blutet ensa äron. — Vid den diskussion, som bärom 2!
Uppstod, afgaf Ola Månsson från Skåne förslag till
följande redaktionsförändring och yrkade bifall der-
bän: att i hofrätt fem ledamöter må utgöra
lomfördt antal, så ock fyra, der de, eller tre af)!
dem, om slutet äro enser. — Strinnlund deremot2!
alade för återremiss och antagande af det i hr Ce-)d:
lerschölds reservation väckta försleg, deri äfven
Rulberg förenada sig, enär silunda en minsknicg
bofrättspersonalen af 42 ledamöter, emot hvad ut-
kottet föreslagit, kunde vinnas. — Förre talmannen
Anders Eriksson instärede äfven, vid betraktande
f den skyndsamma ärendernas gång, som derigenom
orda vinnas. — Ola Månsson var ej obenägen för
nisgarde af hr Cederschölds reservation, raen förut-
stie, att ett sådast förslag hvarken skulla gå ige-
iom hos de öfriga stånden, ej heller biträdas af hof-
ätterna eller erhålla Kongl. Msj:ts sanktion. — Odin
rille uppskjuta frågans bebsndling tills de öfriga
ståndens beslut blefve bekant; Tobias Lind talade
ör bifall och David Andersson för återremiss. Se-
lan slutligen Rutberg ännu en gåog vidhållit sit:
örsta yrkande, med undran huru Ola Månsson kunde
feta förut hvad de andra siånden ämnade besluta,
jegärde den sistnämnde votering, hvilken slöts msd59!
1 röster för återremiss emot 24 för Ola Månssons 2!
örslag. ri
Emet detta beslut reserverade sig Nils Anderssonb2
ch Ola Månsson, Uhr, Tobias Lind, Hiken Petters-
on och Falk.
Statsatskottets till innehållet förut omtalda utlå-)S
inden pris 76—79 samt sammansatta lag- och eko Si8
omiutskotteas n:ris 4—6 biföllos.
ärilngsmanskapeis vapenöfningar, bordlades andrektla
ängen ech förekommer nästa oB5sd:g.
———E—
ÖFVER JUDE-FRÅGAN.
Den egentliga diskussionen i Jude-frågan börjades