fälle närmare begrunda sitt förslag. Prosten Aro senius hade äfven yttrat något härom, npemligen a! det ej skalle vara Riksens Ständer värdigt att så de på stående fot antaga utskottets sednaste medde lande. Doktor Thomander biträdde den kongl. pro positionen. Doktor Sandberg skuile ändå hellre vela ha hr Cederschiölds reservation antagen. Horfpredi kantea Hasselrot iostämde med doktor Sandberg och yttrada åtekilliga tänkvärda anmärkningar an gående bofrätternas sammansättning, arbetssätt oc! adönisg. Bstänkondet blef återremitteradt. Ea från Kovgl. Maj:t till Presteståndet ankomme; ekriivelse med försl-g till tvenne årgånser nya pre dikotexter, som till ståndets utlåtsnde öfverlemnades blef remitteradt till pastoralafdelningen. Slutligen uppstod fråga om remiss af en mation a prosten Holm, att Wermlands fältjägarsregemente, stället est, på sätt statsutskottet föreslagit, indregas måtte förflyttas till Norrlard. Biskop Holmström satte sig emot remissen, efter mationen icka kunde arsss så omedelbart sammanhänga med frågan om nämnde regementes indragning, på hvilken prosten Holm gruadat sin motion. Men motionären var envis. Emot biskop Heurzlins invändaing rörande sjelfva saken, att det ifrågavarande regementet skulle vars stäldt på en helt annan fot än det är, för att kunna utgöra gränsbevakning, åberopade br prosten Savolax jägares exempel; han hade sjelf tjent vid sistnämnde kår. Doktor Thomander mente att dat vore farligt att ce sig i elden mellan ett par så tappra regementen som de ifrågavarande, han ville blott föreslå en kapitulation — och frågade om det icke vore tid: nog med förläggningen, tills man finge se huruvida något blir att förlägga; ty frågan om indragningen af Wermlands fältjägsre är ännu icke afgjord. Genom votering afslogs remissen med 26 röster mot 410. Uti Borgareståndels plenum 1 dag väcktes af hr Syk motion derom att instruktion för magistratspersoner, som inventera landtränterierna, måtte utfärdas. Härefter föredrogs lagutskotte:s bet. MA 49, hvsaröfver brr Eogzeil Ekbolm, Ek, Wetterberg, Lindström, Gezelius, Petre, Schönmeijer, Rusling och Billström yttrade sig. Den förstvämnds omtalade huruledes lagutskottet, sedan batäsksndet redan var afgifvet kommit öfverens om att genom dess ledamöter i de särskilda stånden söka åstadkomma förändricg ui den af utskottet föreslagna redaktionen derhän att 4 ledamöter eller 3 skulle vara tillräckliga att döma i lifssaker såvida de öfverensstämde uti ett ifrågavs rende mål. Fiera trodds att ett större antal domstolsledamöter skulle vara en garanti för lagskipningens godhet och särdeles bade hr Rudling införlifvat sig med denna tanka, hvaremot hrr Petr och Billström ansågo att man hufvudsakligen bör fästa ef seende på att skickliga och redbara domare bildas. Hr: Billström anförda cck som exempel på huru litet en domstols talrikhet garanterar dess duglighet, de akademiska domstolarne, hvars domar oftast ogillas och till och med af allmän åklagare blifvit beifrade. Han ansig, liksom hr Petr, att man borde bebjerta hvad hr Cederschölds reservation innehöl! och hvad lagbsredniogen föreslagit, nemligen att 3 ledamöter skulle bafva domsrätt. Hr Petr nämnde äfven, då han lade Lagutskotter på bhjertet att ej alldeles lerna lagberedniongens al. ster utan afsesnde, vigten af omorganisationen af) domstolarnes srbetssätt, som med ifrågavarande ämRe stod i närmaste sammanhang. — Betänkandet återremitterades. Statsutskottets bet. M 76, 77, 78, Lagoci Eko nomiutskottens M 4, 2, 3, 4, 5 och 6 biföllos utanlf diskuss!on. Rörarde Statsutskottets utl. AM 79 ytt rade sig brr Wern, Hjort, Norin, Ekenman, Lindsärskilda punkterna biföllos. r I avledning af prestesiåadets meddelade förslag till skrifvelse tiil stats-utskostet derom, att anslags-s titlarne måtte i den mån de biifva färdiga, till stån-d den inkomma, uppstod en liten diskussion, som led-e de derhän att nämnda förslag lades till handlingarIw ne, sedan likväl de högvördiga fått hålla till godolt med åtskilliga anmärkningar, emedan de först före-e slagit att statsutgifterna skulle i sin helhet och nuls styckvis uppiöras. En ledzmot föreslog tiil och med is att stais-utskottet, enligt 69 reg. formen, borde uppvekta prestes:åndet, för nödiga upplysningarsd meddelande. s Ti:l suppleant i lsgutskottet i s:ället för hr Wet-Ji terberg, som erhöll 8 veckors permission, valdes hr). Schönmeijer och till suppleant i beviliniogsutskottet If i st. för br Schwan, som är sjuk, utsågs hr Sundström. — Hos Bondeståndet förekom lagutskottsts utlåtande JG 12, angående domfördt antal i hofrätterne. Utskottet hade, såsom !örut i tidgingen blifvit nämndr, efstyrkt bifall till den kongl. propositionen om ändring I 25 kop. 4 rättegångsbalken, sådan den ly der i kongl. förordningen den 48 April 4849, men med anledning af den genom simma proposition väckta fråga tillstyrkt, att 3:dje och 4:42 mom. af 23 kap. 4 S rätiegångsbalken, sådana de lyda jf2 samma förordning, måtte erhålla följande lydelse: I ö hofrätt må ej fårre äv fem ledamöter döma i mål,3! som å ära eller lif gå. I andra mål må fyra ledamöter utgöra domfördt antal, der tre af dem omj)?t Blutet ensa äron. — Vid den diskussion, som bärom 2! Uppstod, afgaf Ola Månsson från Skåne förslag till följande redaktionsförändring och yrkade bifall derbän: att i hofrätt fem ledamöter må utgöra lomfördt antal, så ock fyra, der de, eller tre af)! dem, om slutet äro enser. — Strinnlund deremot2! alade för återremiss och antagande af det i hr Ce-)d: lerschölds reservation väckta försleg, deri äfven Rulberg förenada sig, enär silunda en minsknicg bofrättspersonalen af 42 ledamöter, emot hvad utkottet föreslagit, kunde vinnas. — Förre talmannen Anders Eriksson instärede äfven, vid betraktande f den skyndsamma ärendernas gång, som derigenom orda vinnas. — Ola Månsson var ej obenägen för nisgarde af hr Cederschölds reservation, raen förutstie, att ett sådast förslag hvarken skulla gå igeiom hos de öfriga stånden, ej heller biträdas af hofätterna eller erhålla Kongl. Msj:ts sanktion. — Odin rille uppskjuta frågans bebsndling tills de öfriga ståndens beslut blefve bekant; Tobias Lind talade ör bifall och David Andersson för återremiss. Selan slutligen Rutberg ännu en gåog vidhållit sit: örsta yrkande, med undran huru Ola Månsson kunde feta förut hvad de andra siånden ämnade besluta, jegärde den sistnämnde votering, hvilken slöts msd59! 1 röster för återremiss emot 24 för Ola Månssons 2! örslag. ri Emet detta beslut reserverade sig Nils Anderssonb2 ch Ola Månsson, Uhr, Tobias Lind, Hiken Petterson och Falk. Statsatskottets till innehållet förut omtalda utlå-)S inden pris 76—79 samt sammansatta lagoch eko Si8 omiutskotteas n:ris 4—6 biföllos. ärilngsmanskapeis vapenöfningar, bordlades andrektla ängen ech förekommer nästa oB5sd:g. ———E— ÖFVER JUDE-FRÅGAN. Den egentliga diskussionen i Jude-frågan börjades