soliderande. jIikaså hr L. J. Hjerta, som upptog åt skilligt af greffve Klingspors argumenter för vinst medlens utsläpppning och synnerligen det skälet, hvil. ket äfven en talare i ett annat stånd nyss föru hade frambålillilit, att landets välstågd och köpmans klassens solidititet voro betydligt större nu än år 1834 då realisationeen verkstäldes. Hr Hjerta instämde häri, men anssåg det icke utgöra något säkert bevi att ej banker kunde blifva utsatt för en kris. Hai åberopade Englands och Förenta Staternas exempe och der välståndet varit i än starkare tillväxt än Sverge, men hvilket ej hindrat att bekymmer viss tider i det förra landet uppstått fyr bankens sku och att i det sednare en mängd oförsigtigt orgsni serads och skitta banker gått öfver ända. Hanan såg den frågar noga böra öfvervägas huruvida de vore omöjligt, att en silfveruttagning kuode. i händelse sf missvixt e:ler andra ofördelaktiga koojuokturer, fortfara de följande åren liks som de tre näst foregående, åberopade den farhåga som af utskot:et sjelf och reserwanterna blifvit uttryckt, och hemställd: i hvad ställnimg landet skulle komma, om man ej i tid vore betäsikt att genom varsamhet om möjlig! förebygga nödwändigheten för banken att vidtaga de heroiska medell som reglementet för sådana fall föreskrifver, hvarföre han också tyckte att reservanter: nes premisser, hvari de erkänt att ställningen ej vor. fördelaktig för banken, icke stodo rätt tillsamman: med deras konkiusioner, m. m. Emot detta anfö rande, hvaraf också blott sjelfva hufvudmeninget här kan återgifvas, riktade de fleste af de här of varnämnde talarne, som yrkade vinstens utsläppande mer och mindre lifliga repliker. Annu en mening yttrades. Det var hr Ceder echölds, att intet af den s. k. bankovinsten skulle användas till statsverkets behof. Han ansåg nemligen stt då ur:skottet erkänt, att bankens ställnivg blifvit försämrsad sedan sista riksdagen, så hade ingen vinst i verrkligbeten uppkommit, ehuru det på papperet så kunde synäås. Bankens första och fårnämsta ändamål, att vara vexelbank, borde framförallt tagas i betraktande, och då enligt såväl utskottsmajoritetens scm fere reservanters medgifvande an: ledningar funres att befara det möjligen hinder föl realisationen kinde uppkomma, så ansåg hr Ceder schöld, att vinterna nödvändigt borde användas til att sätta bankn i tillstånd att kunna möta en möj lig kris, hvarfore kan yrkade afslag, förordande at om man nödvåndigt ville sprida bankoinkomster bland allmänhe:en, det åtminstone måtte ske på lå neväg, varande: det alltid bättre att hafva en rever: än intet för dten reela va!tutan.