Uitramontanism i Sverige,
(Slat från JG 49.;
Då vi nu från förhållandena i England och
Frankrize öfvergå till våra egna, och till der
frågan huruvida ultramontanism i Sverige kar
tänkas ega rum, bedja vi, för besvarande häraf
att läsaren behagade påminna sig hvad i före.
gående artikel yttrades om beskaffenhetena a
ultramontanernes innersta väsende, samt hurt
olika trosbekänne!ser icke hindra deras strät.
vanden. Katbolicizm och protestantism utgörs
inför dem endast yttre skillnader: påfven sjell
är blott ett medel; så mycket mera då konun-
gar och furstar af mindre grader. Om man
föreställer sig ett sådant slags andligt eller rät-
tare kyrkligt frimureri, utbreddt öfver verlds-
delen, så kunna svenska prelater deruti vara
vecipierade lika väl som tyska, franska, italien-
ska. Vi utmärka ingen bland vårt inhemska
högre presterskap persoaligen för delaktighet
häruti; men saken är i sig sjeif af den vigt,
att uppmärksamma blickar väl förtjena att häf-
tas på dem, hviltas ställning ligger närmast till
det omtalade, och hvilkas uppförande i flere
all har sin enkliste förklaring i ett sådant an-
tagande.
Man han icko blunda för det faktum, att i
Sverige på den sednaste tiden uppenbarat sig
att sträfvande, att inom, Öfver eiier bredvid
len genom Sveriges lagar tillva:ande ky: kan
ipprätta en annan, oberoende af den förra; ja,
om möjligt, oberoende af svenska regeringen
ch landets loger i öfrigt; samt försedd med
jenare, diseiphuerade och styrde genom hem-
ig, denna nya kyrka ensamt förbehålina, cta-
uter. .
Hvad var väl eljest meningen med den s. k.
nre missionen, sådan som planen derför bär i
jolsomras först utkastades, ehuru densamma
edan mycket modifierades, när ledarne funno