K. M. kar, under den 4 sistl. Februari, utfärdat öppet bref på privilegium för examinerade provisorn och apothekaren C. Hornberg å apotheket i Nätra af Westernorrlands län. Sedan borgmästaren Carl Hasselrot i Alingsås blifvit kallad att i egenskap af adjungerad 1edamot biträda kongl. Götha hofrätt, så har kongl. hofrätten förordnat t. f. kopisten i Kgl. Maj:ts justitierevisionsexpedition Clas Livijn att förvalta borgmästareembetet i Alingsås, från och med den 1 innevarande Mars månad, till och med Maj månads slut innevarande år. Landshöfdingen m. m. grefve Posse, som efter längre tids tjenstgöring nu är berättigad till pension, bar nyligen till Kongl. Maj:t insändt sia ansökan om afsked från sin plats som landshöfding öfver Malmöhus län. — Vidl Musikaliska akademiens allmänna sammankomst sistlidne fredag, valdes och kallades till hedersledamot af kongl. akademien,l. H. excellens, en af rikets herrar, öfverstekammarjunkaren, kommendören med St. K. af K. N. O,, her grefve Gustaf Trolle Bonde. Vid samma tilfälle vaides och kallades äfvenledes till ledamot af akademien, sångläraren hr Isidor Dannström. — Från den i Stockholm varande kommitteen för Tegnersmonumentet har underrättelse afgått till Lund, till ordföranden för akademiska föreningens deputerade, att monumen-l tet icke i år kan komma att resas, i anledning deraf att statyens gjutning misslyckats. Som bekat är, skulle den verkställas i Mänchen af d:n i detta hänseende bekante I. Miller. (P. T.) — QQ I— — I dag har Ridd. och Adeln valt riddarhusdirektion, nemligen: ordförande excellensen friherre J. Lagerbjelke; suppleant f. d. statsrådet friherre ÅAkerhjelm. Ledamöter: de förra bibehöllos, neml. kammarherren baron F. Boye, kammarherren frih. Bennet, öfverste löjtnant Tornerbjelm, bankokommissarien Brakel. I stället för kabinettskammarherren frih. Koskull valdes hofrättsrådet grefve C.G. Mörner. Suppleanter: amanuensen i riksarkivet baron Posse, kabinettskammarherren baron Koskull och kammarherren Oscar Björnstjerna. — F. d. statsrådet br landshöfdingen Sandströmer har i dag afrest till sitt län, och lärer återkomma i April. Till en liten afskedsartighet åt hr Sandströmer har inom Konstitutionsutskottet ett försök vårit å bang att sätta honom under riksrätt för en disposition som angått Lappmarks ecklesiastikfond. Det lärer egentligen varit den afdelningen af utskottet som tillhör riddarhuset och presteståndet, som varit nitisk för denna åtgärd, hvilken var så nära att den gick om intet blott på den förseglade sedeln. — Ibland de vigtigare frågor, som förekommit vid denna riksdag, är onekligen den om åtgärder från statsmakternas sida för skogshushällningen. Den utförligaste framställning hvari detta ämne blifvit bragt å bane är en motion af hr prosten Söderberg, från Carlstad. Det är redan en förtjenst att på denna fråga hafva fästat ständernas uppmärksamhet och gjort sig så mycken möda dermed som hr Söderberg gjort, och vi meddela alltså nedanföre motionen in extenso, men anse detta likväl böra beledsagas med någr: korta anmärkningar, emedan vi anse de slutsatser, hvartill motionären kommit, dels mindre lämpliga, dels åtminstone förtidiga. Hr Söderberg utgår, lika med flere andra som före honom yttrat sig i ämnet, från den! åsigtep, att den enskildas dispositionsrätt öfver sin skog måste inskränkas och ställas under staten:s kontroll. Detta är en radikal och vådlig primceip, som ej allenaststrider mot den sig alltmer utbildande ideen om sjelfstyrelse, utan jemvräl medför utsigten af en tillökning i antalet af lönade embetsmän och dermed åtföljande kostnader. Utan att förkasta hela tanken derpå, att ett nyttigt inflytande på de enskilda skogarnas vård kunde utöfvas genom lagstiftningsåtgärder från statens sida, anse vi dock att ämnet å ena sidan är för litet utredt, och, å den andra, det föreslagna experimentet alltför dyrt för att vidtagas utan en mognare pröfning. Faran står icke heller så för dörren, att ett dröjsmål till nästa riksdag betyder något. För närvarande skulle vi derföre anse nog att tillstyrka, det Ständerne hos Konungen begärde, att samtliga hushållssällskapernas utlåtanden i ämnet måtte infordras. Man finge derigenom tillfälle ati erfara de klokaste hushållares öfver hela lan det mening i frågan, och till vinnande af sådant ändamål hade då motionen i alla fall varit ganska nyttig. Till en sådan försigtighetsåtgärd hemta vi ock anledming deraf, att ibland motionens premisser föreekomma åtskilliga uppgifter, hvilkas tillförlitlighet eller närmare beskaffenhet påtagligen ännu ej är utredd, såsom t. ex. i afseende på den verkan skogarnas minskning förmenas utöfva på klimatet; om Sveriges fordna spanmålsproduktion m. m. — —ae—— Kongl. Teatern. I måndsgs gafs för första gången En Saga af drottningen af Navarra, öfversättning från Scribes Les Contes de la Reine de Navarre; och hade recett-tagaren hr Almlöf att fägna sig åt fullt hus. Sjelfva pjesten, som kallas komedi, är snarare en historisk dram. med nägra instuckna komiska elemen