TA SAMVIAM VA HALlla URIN D FARKRIUBR Pe 4v
mil; och den erfarenhet landet haft af de äl-
dre förhållandena gemensamt med Slesvig och
Danmark föranleder den önskan, att de må
blifva å erupprättade så vidt sådant på något
sätt låter sig göra; eller åtminstone att en fri
rörelse mellan d:ssa l:ndsdelar må kunna
skyndsamt ega rum.
Hamburgska tidningar påstå, att denna för-
samlinzens åsigt ej delas sf majoriteten i Hol-
sten.
I Kel omtalades att såväl medlemmarne af
den förra insurrektionsregeringen, som äfven
de slesvigske deputerade, hvilka läto välja sig till
Frankfurtska församlingen,skulle se sig nödsa-
kade att lemna landet. I danska blad omtalas
detta, utan att hvarken vederläggas eller för-
klaras föranledt af någon danska regeringens
åtgärd. Afven berättas i tyska blad, att re-
geringen i Slesvig infordrat alla vap2n från in-
nevånarne i södra delen af landet, samt att
såväl i Husum, som Angeln, rättegångs- och
embetsspråket skall blifva danskan.
FRÅNKRIKE.
Februari-revolutionens årsdag, den 24 Febr.,
har lugnt aflupit, såsom man ser af följande
telegrafdepeseh :
,Paris den 24 Februari.
Denna dag har blifvit firad genom högtid-
ligheter i kyrkorna. Allt aflopp lugnt. Na-
tiona!gardet ryckte ut. Af folket och studen-
terna nedlades kransar på Juli-kolonnen. Flera
banketter gåfvos äfven till dagens ära.n
Deremot rådde den 22 Februari en viss oro
inom och utom nationalförsamlingen, i följd af
en hop falska rykten om en för dagen tilläm-
nad stor bonapartistisk folkdemonstration mot
nationalförsamlingen m. m. Oron lade sig dock,
så snart man såg att ingenting alls var å färde.
Eoligt ett rykte skola Ludvig Filips enka
och söner, med hertigen af Nemours i spetsen,
i ett bref till grefven af Cbhambord hafva för-
klarat sitt bifall till hans sednaste manilest.
Sigele beklagar, att de orleanska prinsarne på
detta sitt gjort sig omöj!iga för landet. Emel-
lertid har hertiginnan af Orleans ännu icke ut-
talat sig i saken.
Nämnde manifest, som är sffattadt i form af
ett tacksägelsebref till Berryer för han; tal
den 16 Januari, synes i öfrigt icke hafva gjort
något särdeles intryck. Endast den legitimisti-
ska pressen synes göra så mycket väsen af
detta dakument som möjligt.
Den 19 Februari frikändes de båda ledamö-
terna af Berget, Miot och Rouet. De försva-
rades af Cremieux och Bac. Demokraterna i
Nevers gålvo så lifligt tillkänna sin glädje här-
öfver, att kommendanten general Pellion vid-
tog storartade militäriska åtgärder. Efter ett
kort tall af Cremieux, som uppmanade folket
att gå Ihem, åtskiljdes mängden, sedan den med
lifliga rcop besvarat Cremieux slutord: Lefve
republiken !
I en korrespondens af den 22 Februari an-
tydes, att franska regeringen afsändt polispre-
fekten Carlier till Schweiz för att rekogno-
scera terrängen,, med anledning af Österrikes
och Preussens planer. Emellertid läses i en
telegrafdepesch af den 23 Februari:
Polisprefekten Carlier, som hade begifvit sig
till Sens, för att undvika ansvaret för en de-
monstration, har nu blifvit återkallad.
Enligt sednaste veckoberättelse visade Frank-
rikes bank icke någon fördelaktigare ställning
den 20 Febr. än förut. Den metalliska fonden
växer och portföljen faller. Den metalliska
valutan hade stigit ungefär 4, million, eller
till 501,153,803 fr. 31 cent. Deremot hade
notcirkulationen förminskats med 2 mill:r. Be-
loppet af utgifna bankonoter steg till 512,217,550
francs; skillnaden mellan de båda hufvudsum-
morna war således knappast 11 millioner fr.
Portföljen hade fallit omkring 17, mill. Den
utvisade en summa af 140,791,120 francs 16
centimes.
Femprocentsfonderna noterades den 22 Febr.
till 96,30; treprocents till 57,35. Femprocents
stego följande dagen i Passage de VOpåera till
96,60. Den 24 Februari hölls ingen börs, för
revolutionsfestens skull.
STORBRITANNIEN.
Whigministeren har begärt afsked den 21
Februari, efter slutad konselj samma dag, och
dess ledamöter komma blott att provisoriskt
handhbafvra ärendena, till dess en ny minister
hinner ordnas. Nårmaste anledningen till detta
steg, så väl som det i parlamentet samma dag
förnyade uppskofvet med debatten öfver bud-
getten, var ett af mr dIsraeli förkunnadt amen-
dement, enligt hvilket öfverskottet i inkomst-
anslaget skulle användas till minskning i in-
komstskatten, och hvilket amendement gillades
med öfvervägande majoritet, emedan reform-
partiet birvid biträdde protektionistpartiet.
Alla pirtiers tidningar gilla ministerens be-
slut att afgå. Hurudan utgången af de påi-
gående underhandlingarne om det nya kabi-
nettets sammansättning än må blifva — säger
Globe för den 22 — så har premierministern
i alla fall betryggat landet om en stor och
orubblig fördel. Han har på förhand afskurit
alla intriger och dr:git försorg om att skaffa
deras tillställare en nyttigare sysselsättning. De
herrar, som räknat på en eller annan månads
roligt tidsfördrif med snarors utställande för
ministeren, finna sig nu i någon mån oroade
genom den tvära uppmaningen att sjelfva be-
ställa om sitt hus. Lord John har öppet låtit
förstå att han icke å nyo ärnar bli minister
på uppsägelse. Hans yttranden vid gårdags-!
diskussionen i parlamentet gåfvo ganska tyd
ligt tillkänna att am någon tror sig kunna
vårda landets angelägenheter bättre, så var
ord John fullkomligt beredd att låta honom
aförsöka, och att dåvarande kabinett ej åstun
dade annat än att slippa vara skott-tatla åt
dem som vid sina skjutöfningar påräknade dess
långmodi.het.. För öfrigt måste hvar och en
minister, som räknar på att stadna qvar vid
styret I sex veckor, nödvändigt följa samma
grundsatser som den nu afskedstagande. Hvad
helst som må hände, så behöfva vi ej befara
någonting för den fria folkuppfostran, för ko-
lorialrefor. men. för motandet af presterlisa jn-
—— OM ——-— — ALL
Öm AA rm— KT GA
Ö ss mm AL MM
— —- -—
em mm m
VBA mn — BB DO - —
kade
-
2 So --
(-)
em Oo mwpre
i
fö
ss Oo MÅ
-