från Gefle 52,683 skV och från samtliga öfriga ev portorter 36,463 sk. UTRIKES SJÖFARTEN I ALLMÄNHET. Förhållandet med sjöfarten emellan Sverige oc främmande länder har visat sig sålunda: Till Sverige ankommo från utrikes ort år 1849: Hed last. I barlast. Fartyg. Lister. — Fartyg. Läster, Svenska ....41,649. 69.777. 4,519. — 41,496 Norska ..... 728. 25 731. 461. 56.850 Finska .. ... 931. 40,320. 192. — 43,230 eka, ..... 216. 41,955. 773. 46.305 Summa 2,824. 4117,143. 2,938. 128281 Från Sverige afgingo: Svenska .... 2606. 411.383. 544. 6,8453. Norska... .. 889. 78453. 304. 8,747. Finska ..... 92441. 15,403. 478. 8.636. Andra utländSkå. ..... 349. 19,539. 120. 4,617 Summa 4085. 224482. 41,146. 28,845. Uti ofvan uppgifna antal äro hvarken inbegripna de ångfartyg, som för postgången emellan Sverige och Pommern begagnats, eller postoch isbåtar, samt ej heller sådana omätta båtar, som i tullverkets tabeller finnas särskildt upptagna. Sjöfarten till och från Sverige under 4849 har således ökets, i jamnförelse med förhållandet under det nästföregångna, uti icke obetydlig mån, eburu densamma icke uppnådde den grad af liflighet, som under åren 4847 och 1846 egda rum. Berördo tillökning visar sig i synnerhet i afssende på antale: och lästetalet af anxomna cch afgångna norska far tyg, äfvensom, i mindre proportion, i efseende på de finska. Lästetalet af de från Sverige till utrikes ort med last ankomna svenska fartyg 1849 var större än under något af de öfriga sistförflutna tio åren, endas! med undantag för åren 1847 och 1846; hvaremot fraktfarten emellan främmande länder, ehuru någo: öfverstigande det nästföregångna årets, var mindre än under hvarje annat år af ifrågavarande decennium, utom åren 1843 och 4840. Sveriges hela handelsflotta bestod vid 4849 år: slut af 2624 mätta fartyg om tillsammans 107,893 lästers drägtighet, och hade således, i jemförelse med förbållandet vid 4848 års utgång, vunnit en tillvex: af 184 fartyg om 7051 läster. Hvad särskildt vidkommer stapelstädernas fartyg, så utgjorde deras snal vid sistlidet års slut 1044 s!. med ett lästetal a 70,816, och hade följaktligen sedan nästföregåpgnr ir ökats med 32 st., äfvensom lästetalet med 4337. Af denna tillökning belöpa sig på Stockholm 7 far yg om 689 läster, på Götheborg 14 fartyg om 1407 äster, på Gefle 4 fartyg om 296 läster och på öf riga stapelstäder 30 fartyg om 2035 läster. Sjöoch appstäders samt köpingarnes fartyg voro till antalet 285 eller 4 mindre än 4848, hvaremot dessa fartygs lästetal år 4849 ökats med 951 eller till 8,038. Landtmannafartygens antal uppgic: till 13925 st. och deras drägtighet till 29.039 läster; hvadan en tillvext sedan år 4848 egt rum af 433 fartyg och 2445 läster. Af stapelstädernas fartyg hafva under loppet af året 5 st. om 367 läste: blifvit försålda till utrikes ort samt 53 st. om 41708 läster förolyckats eller kasserats, hvaremot 69 st. om 5764 läster blifvit nybyggda och för första gången afmätta. Enligt kollegium tillhandakomna uppgifter, hafvs ir 4849 till utrikes sjöfart blifvi; begagnade af stevelstädernas fartyg 763 st. om 64 678 läster, af öfiga städers samt köpingers 354 st. om 2169 läster och af landtmannafartyg 249 st. om 8167 läster. Sistlidet år utfärdades af kollegium 499 svenska ribref eller lika många som år 1848, ef hvilket an tal 21 st. meddelades för lendtmän tillhöriga fartyg.