från Gefle 52,683 skV och från samtliga öfriga ev
portorter 36,463 sk.
UTRIKES SJÖFARTEN I ALLMÄNHET.
Förhållandet med sjöfarten emellan Sverige oc
främmande länder har visat sig sålunda:
Till Sverige ankommo från utrikes ort år 1849:
Hed last. I barlast.
Fartyg. Lister. — Fartyg. Läster,
Svenska ....41,649. 69.777. 4,519. — 41,496
Norska ..... 728. 25 731. 461. 56.850
Finska .. ... 931. 40,320. 192. — 43,230
eka, ..... 216. 41,955. 773. 46.305
Summa 2,824. 4117,143. 2,938. 128281
Från Sverige af-
gingo:
Svenska .... 2606. 411.383. 544. 6,8453.
Norska... .. 889. 78453. 304. 8,747.
Finska ..... 92441. 15,403. 478. 8.636.
Andra utländ-
Skå. ..... 349. 19,539. 120. 4,617
Summa 4085. 224482. 41,146. 28,845.
Uti ofvan uppgifna antal äro hvarken inbegripna
de ångfartyg, som för postgången emellan Sverige och
Pommern begagnats, eller post- och isbåtar, samt ej
heller sådana omätta båtar, som i tullverkets tabel-
ler finnas särskildt upptagna.
Sjöfarten till och från Sverige under 4849 har
således ökets, i jamnförelse med förhållandet under
det nästföregångna, uti icke obetydlig mån, eburu
densamma icke uppnådde den grad af liflighet, som
under åren 4847 och 1846 egda rum. Berördo till-
ökning visar sig i synnerhet i afssende på antale:
och lästetalet af anxomna cch afgångna norska far
tyg, äfvensom, i mindre proportion, i efseende på de
finska.
Lästetalet af de från Sverige till utrikes ort med
last ankomna svenska fartyg 1849 var större än un-
der något af de öfriga sistförflutna tio åren, endas!
med undantag för åren 1847 och 1846; hvaremot
fraktfarten emellan främmande länder, ehuru någo:
öfverstigande det nästföregångna årets, var mindre
än under hvarje annat år af ifrågavarande decen-
nium, utom åren 1843 och 4840.
Sveriges hela handelsflotta bestod vid 4849 år:
slut af 2624 mätta fartyg om tillsammans 107,893
lästers drägtighet, och hade således, i jemförelse med
förbållandet vid 4848 års utgång, vunnit en tillvex:
af 184 fartyg om 7051 läster. Hvad särskildt vid-
kommer stapelstädernas fartyg, så utgjorde deras sn-
al vid sistlidet års slut 1044 s!. med ett lästetal a
70,816, och hade följaktligen sedan nästföregåpgnr
ir ökats med 32 st., äfvensom lästetalet med 4337.
Af denna tillökning belöpa sig på Stockholm 7 far
yg om 689 läster, på Götheborg 14 fartyg om 1407
äster, på Gefle 4 fartyg om 296 läster och på öf
riga stapelstäder 30 fartyg om 2035 läster. Sjö- och
appstäders samt köpingarnes fartyg voro till antalet
285 eller 4 mindre än 4848, hvaremot dessa fartygs
lästetal år 4849 ökats med 951 eller till 8,038.
Landtmannafartygens antal uppgic: till 13925 st. och
deras drägtighet till 29.039 läster; hvadan en till-
vext sedan år 4848 egt rum af 433 fartyg och 2445
läster.
Af stapelstädernas fartyg hafva under loppet af
året 5 st. om 367 läste: blifvit försålda till utrikes
ort samt 53 st. om 41708 läster förolyckats eller kas-
serats, hvaremot 69 st. om 5764 läster blifvit ny-
byggda och för första gången afmätta.
Enligt kollegium tillhandakomna uppgifter, hafvs
ir 4849 till utrikes sjöfart blifvi; begagnade af ste-
velstädernas fartyg 763 st. om 64 678 läster, af öf-
iga städers samt köpingers 354 st. om 2169 läster
och af landtmannafartyg 249 st. om 8167 läster.
Sistlidet år utfärdades af kollegium 499 svenska
ribref eller lika många som år 1848, ef hvilket an
tal 21 st. meddelades för lendtmän tillhöriga fartyg.