ora 2 EEE TSRMEj SJS Va LhDangarnie
påstås vara för allmän amnesti.
Den 17 dennes skrifves från Paris:
,Som bekznt har nationalförsamlingen be
slutat alt egna denna veckas tre första dags
åt pröfning af kommunallagförslaget. Attslut
2f dagens tenligen förvirrade debatt i afde
ningarne, syras legitimisterna s:å fast i sin ko:
livion mot vänstra sidan i ogillandet af de
föreslagna rältigheten för regeringen att al
och tillsätta märerna. För Elysee är denn
rättighet af största vig! i anseende till det å
1852 föreståemde presidentvalets.
I flera städer bereddes banketter till den?
Februari.
Återigen har en vid garnisonen i Paris an
ställd general, vid namn Jullien, blifvit ent
edigad, såsom det påstås, endast derföre at
han visat sig för mycket konstitutionellt sin
nad och nationalförsamlingen tillgifven. Ge
nveral Jullien skalt, liksom generalerna Neu
mayer och Changarnier, icke hafva visat sif
särdeles nöjd med de imperi2listiska ropen un
der sommarrevyerna vid Satory m. m.; han
onåd, som således skulle härleda sig från der
tiden, skulle på sednare tiden hafva blifvit är
större, derföre att han icke nog ofta aflagt be.
sök i Elysee. General Herbillon, som utmärk
sig i Algerien, i synnerhet vid Zaatchas inta.
gande, har erhållit den lediga befattningen
semligen befälet öfver första brigaden af pa-
viserarmeens tredje division. Monitören berät-
tar visserligen, att general Jullien blifvit satt
i disponibilite på egen begäran; men andra
tidningar antyds, att denna begäran likväl en-
dast skett på högre viakx.
Den sednaste telegrafdepeschen från Paris är
al Töliande innehåll:
Thorsdagen den 20 Febr. 1851, kl. 8 e m.
Det till prölning af kommunallagförslaget
valda trettiomannautskottets majoritet är emot
regeringens förslag, hvars förkastande man an:
ser sannolikt; utskottet har till ordförande valt
seneral Lamoricisre, en afgjord motståndare till
det rainisteriella förslaget.
Det säges, att nationalförsamlingen, för att
påskynda pröfniigen af ofvi
annämnde lagför-
slog endast skal håla tre sessioner i veckan,
Bland de till B
Ut Pelle-Isle transporterade fån-
gar hafva orelicteter förefallit.n
. Femproce.tsforderna noterades den 20 den-
hes till Y6,60; treproc. till 58.
STORBRITANNIEN.
F underhuset stod budgetförslaget på dagord-
ningen den 17 Februari och skattkammarkans-
!ern redoviste omständligt för motiverna der-
till. Han erinradle att inkomstförslaget för det
Jöpande räkenskapsåret — mellan den 5 April
1850 och 5 Aprril 18351 — var antaget till
-932 285 000 ; i verkligheten beräknade han
det statsinkomsterma skulle uppgå till 52 656 000
, eller med ett öfverskott af 371 000 . Han
anmärkte såsom glädjande, att just den del af
statsinkomsterna, som ger bästa måttstocken
för folkets välstånd, nemligen accisen, hade
ökat sig. (Hör, hör!) — För nästa räkenskapsår
anslog han nu inkomsterna till 52 140 000 Z,
och utgifterna till 50 247 171 . Styrelsen an-
såg icke någon minskning i landets stridskraf-
ter rådlig under kontinentens närvarande o-
uppgjorda (unsettled) förhållanden. (Hör, hör!)
Vål se de för ögonblicket lugnare och fredli-
;sare ut; men man borde icke glömma att mil-
Sioner beväpnade ännu för ett par månader se-
stan stodo hotande midt emot hvarandra. 9Se-
daa ministera specificerat de förnämsta in-
komstkällorna och mtgiftstitlafnre, kom han till
en statsbrist af 3 610000 , och sade att an-
tingen miste den baiäckas genom det före-
slagaa inkomstbeloppet, som i stället ger ett
förmodadt öfverskotit, eller en indragning ske
1 statsutgifterna, som han för närvarande an-
25g omöjlig. Första anspråket på reduktion har
statsskulden. Efter 1830 — sade ministern —
halva vi lånt 35 000 000 ; hvaraf vi sedan be-
salt 8 000 000, så att vår skuld har under 20
Fredsår ökats med 27 000 000 . Åtminstone
hör en del af öfverskottet användas dertill.
Med det öfriga 1000000 ansåg han först
och främst fönsterskaiten böra minskas; ehuru
den sistnämnde i sjelfva verket inbringar
18536 090 och alltså skulle uppsluka hela öf-
verskottet, om intet vederlag kom i stället.
Til ett sådant vederlag föreslogs en taxa på
byggnader. Införselsitullen på kaffe, både ut
ländskt och från kolonierna, skutte nedsärtas
till 3 pences för skålpundet, hvarigenom stats-
;nkomsten minskades med 176 000 ; tullen
på utsäde för landtbruket till 4 sh. för cent-
nern, med en minskad statsinkomst af 286 000
Z; genom nedsättningen på såckertullen min-
skades statsinkomsterna med 1 280 000 ; o. s. v.
Bugetdiskussionen utsattes till d. 21 Febr.
TYSKLAND.
Dresden den 18 Febr. Dea plenarförsamling
af ministerkonforenserna, som blifvit beramad
till den 17, och hvartill redan alla förberedel-
ser blifvit träffade, blef helt plötsligi inställd,
såsom det säges på grund af en mellan öster-
rikiska och preussiska ministerpresidenterna
uppkommen meningssliljaktighet, medl hänse-
ende till priaciperna. I följd deraf har v.
Manteuffel i dag på norgonen oförmodadt å-
tervändt till Berlio, lvarifrån han dock vän-
ts tillbaka hit redar i morgon eftermiddag.
Det första plenarmötet är väl ännu eventuelt
faststäldt tills i morgon eftermiddag, men kom-
mer troligen först att ega rum den 20 denre;.
Hufvudskälet hvarföre plenarmötet i går ej
kunde ega rum, skall innefattas uti den til!
l.skussion föreliggande berättelse från den an. :
dra kommission n, om d2 nya förbundsorga-13,
. - r A Å
nernas verknivgskrets, hvarföre äfven bemälde 0
kommissi suru dess herättelse redan förlss
flera dagar sedan blifvit utdelad til kc n- Im
en, I dag åter sormmanträdt till en yiterligarelst
rådplägning. Från några i sndra kKommissio n
Ren representerade mindre stater (Baden, del
påda Mecklenburg och itolstein) skola åtskil-
iga inkast blifvit gjorda mot de i Organisa-
fonsstatuiet antagna förhållanden mellan för
vundsorganerna och de enskilda staterna. gå
Österrike fordrar, utom bela monarkiens in-4e
;rädande i förbundet, mera energiskt än någon-32
in tilllörene, att exekutionsmakten, med ute lö!
lutande af de mindre staterna, oförtöfvadt skall
ES me mm .