ora 2 EEE TSRMEj SJS Va LhDangarnie påstås vara för allmän amnesti. Den 17 dennes skrifves från Paris: ,Som bekznt har nationalförsamlingen be slutat alt egna denna veckas tre första dags åt pröfning af kommunallagförslaget. Attslut 2f dagens tenligen förvirrade debatt i afde ningarne, syras legitimisterna s:å fast i sin ko: livion mot vänstra sidan i ogillandet af de föreslagna rältigheten för regeringen att al och tillsätta märerna. För Elysee är denn rättighet af största vig! i anseende till det å 1852 föreståemde presidentvalets. I flera städer bereddes banketter till den? Februari. Återigen har en vid garnisonen i Paris an ställd general, vid namn Jullien, blifvit ent edigad, såsom det påstås, endast derföre at han visat sig för mycket konstitutionellt sin nad och nationalförsamlingen tillgifven. Ge nveral Jullien skalt, liksom generalerna Neu mayer och Changarnier, icke hafva visat sif särdeles nöjd med de imperi2listiska ropen un der sommarrevyerna vid Satory m. m.; han onåd, som således skulle härleda sig från der tiden, skulle på sednare tiden hafva blifvit är större, derföre att han icke nog ofta aflagt be. sök i Elysee. General Herbillon, som utmärk sig i Algerien, i synnerhet vid Zaatchas inta. gande, har erhållit den lediga befattningen semligen befälet öfver första brigaden af paviserarmeens tredje division. Monitören berättar visserligen, att general Jullien blifvit satt i disponibilite på egen begäran; men andra tidningar antyds, att denna begäran likväl endast skett på högre viakx. Den sednaste telegrafdepeschen från Paris är al Töliande innehåll: Thorsdagen den 20 Febr. 1851, kl. 8 e m. Det till prölning af kommunallagförslaget valda trettiomannautskottets majoritet är emot regeringens förslag, hvars förkastande man an: ser sannolikt; utskottet har till ordförande valt seneral Lamoricisre, en afgjord motståndare till det rainisteriella förslaget. Det säges, att nationalförsamlingen, för att påskynda pröfniigen af ofvi annämnde lagförslog endast skal håla tre sessioner i veckan, Bland de till B Ut Pelle-Isle transporterade fångar hafva orelicteter förefallit.n . Femproce.tsforderna noterades den 20 denhes till Y6,60; treproc. till 58. STORBRITANNIEN. F underhuset stod budgetförslaget på dagordningen den 17 Februari och skattkammarkans!ern redoviste omständligt för motiverna dertill. Han erinradle att inkomstförslaget för det Jöpande räkenskapsåret — mellan den 5 April 1850 och 5 Aprril 18351 — var antaget till -932 285 000 ; i verkligheten beräknade han det statsinkomsterma skulle uppgå till 52 656 000 , eller med ett öfverskott af 371 000 . Han anmärkte såsom glädjande, att just den del af statsinkomsterna, som ger bästa måttstocken för folkets välstånd, nemligen accisen, hade ökat sig. (Hör, hör!) — För nästa räkenskapsår anslog han nu inkomsterna till 52 140 000 Z, och utgifterna till 50 247 171 . Styrelsen ansåg icke någon minskning i landets stridskrafter rådlig under kontinentens närvarande ouppgjorda (unsettled) förhållanden. (Hör, hör!) Vål se de för ögonblicket lugnare och fredli;sare ut; men man borde icke glömma att milSioner beväpnade ännu för ett par månader sestan stodo hotande midt emot hvarandra. 9Sedaa ministera specificerat de förnämsta inkomstkällorna och mtgiftstitlafnre, kom han till en statsbrist af 3 610000 , och sade att antingen miste den baiäckas genom det föreslagaa inkomstbeloppet, som i stället ger ett förmodadt öfverskotit, eller en indragning ske 1 statsutgifterna, som han för närvarande an25g omöjlig. Första anspråket på reduktion har statsskulden. Efter 1830 — sade ministern — halva vi lånt 35 000 000 ; hvaraf vi sedan besalt 8 000 000, så att vår skuld har under 20 Fredsår ökats med 27 000 000 . Åtminstone hör en del af öfverskottet användas dertill. Med det öfriga 1000000 ansåg han först och främst fönsterskaiten böra minskas; ehuru den sistnämnde i sjelfva verket inbringar 18536 090 och alltså skulle uppsluka hela öfverskottet, om intet vederlag kom i stället. Til ett sådant vederlag föreslogs en taxa på byggnader. Införselsitullen på kaffe, både ut ländskt och från kolonierna, skutte nedsärtas till 3 pences för skålpundet, hvarigenom stats;nkomsten minskades med 176 000 ; tullen på utsäde för landtbruket till 4 sh. för centnern, med en minskad statsinkomst af 286 000 Z; genom nedsättningen på såckertullen minskades statsinkomsterna med 1 280 000 ; o. s. v. Bugetdiskussionen utsattes till d. 21 Febr. TYSKLAND. Dresden den 18 Febr. Dea plenarförsamling af ministerkonforenserna, som blifvit beramad till den 17, och hvartill redan alla förberedelser blifvit träffade, blef helt plötsligi inställd, såsom det säges på grund af en mellan österrikiska och preussiska ministerpresidenterna uppkommen meningssliljaktighet, medl hänseende till priaciperna. I följd deraf har v. Manteuffel i dag på norgonen oförmodadt återvändt till Berlio, lvarifrån han dock vänts tillbaka hit redar i morgon eftermiddag. Det första plenarmötet är väl ännu eventuelt faststäldt tills i morgon eftermiddag, men kommer troligen först att ega rum den 20 denre;. Hufvudskälet hvarföre plenarmötet i går ej kunde ega rum, skall innefattas uti den til! l.skussion föreliggande berättelse från den an. : dra kommission n, om d2 nya förbundsorga-13, . r A Å nernas verknivgskrets, hvarföre äfven bemälde 0 kommissi suru dess herättelse redan förlss flera dagar sedan blifvit utdelad til kc nIm en, I dag åter sormmanträdt till en yiterligarelst rådplägning. Från några i sndra kKommissio n Ren representerade mindre stater (Baden, del påda Mecklenburg och itolstein) skola åtskiliga inkast blifvit gjorda mot de i Organisafonsstatuiet antagna förhållanden mellan för vundsorganerna och de enskilda staterna. gå Österrike fordrar, utom bela monarkiens in-4e ;rädande i förbundet, mera energiskt än någon-32 in tilllörene, att exekutionsmakten, med ute lö! lutande af de mindre staterna, oförtöfvadt skall ES me mm .