nister för slesvigska ärendena, och att general Krogh under tiden skulle komma att i hans ställe utöfva högsta lokalstyrelsen i Slesvig. Tilliseh hade befalit slesvigska tulltjenstemännen att åter lemna den station de tagit, söder om Eideren, och man tror i följd deraf att kanaluppbörden blir delad lika emellan Holstein och Slesvig. Från Kiel skrifves, att enligt en den 11utfårdad ordre, holsteinska armeåen reduceras till 15 man pr kompani, och att alla frivillige, samt de som hafva hemmansbruk, tjenster 0. sg. vV., entledig2s genast. Uaderbefälet uppmanas att taga afsked, om det kan fiana sysselsättning, och alla utländningar i holsteinska armåeen bereda sig att få afsked, isynnerhet preussare. Den korrespondenen från Kiel, som berättade att holsteinska förbundskontingenten skulle marschera till Österrike, erkänner nu att detta rykte ej är ss:nnolikt, Han uppgifver deremot en del andra saker, hvaribland att en förändringiförbundskommissariernas personal förestår. FRANKRIKE. För närvarande mycken stillhet i politiken. Nationalförsamlingen diskuterade ett förslag till bypothekslag. Den 15 d:s beslöt församlingen att taga sig tre dagars ferier för att i afdelnipgarne kunna behandla Jagförslagat om kommunsloch departemental-organisationen. Man väntar i an!edning häraf en stor parlamentarisk strid. Den vigtigaste punkten är, såsom förut blifvit antydt, huruvida märerna skola utnämnes af verkställande makten. Tidniogarne sysselsätta sig med Österrikes och Preussens planer mot Schweiz och omtala noter sam i detta afseende skulle vara ankomna till utrikes-ministern och i hvilken det skulle vara angifvet såsom dessa tvenne makters afsigt att i Schweiz återställa 1813 års författning och ånyo häfda Preussens rätt till Neafehatel, Rykteaa härom, anmärker en tidniag, synas få någon vigt genom de underrättelser, som samtidiet meddelas af tyska och italienska blad: att Österrike förstärker sin armå i Norra Tialien och låter den intaga en hotande ställning vid den Piemontesiska gränsen. Ty, heter det, Schweiz och Piemont betraktas sannolikt såsom lika farliga brännpunkter för den revolutionära propagandan. Enligt uppgift i en ministeriel korrespondens skulle de summor, hvilka inflatit såsom bidrag till det Mazziniska lånet (nemligen 627,000 fr. från Piemont, 536,722 fr. från Kyrkostaten, 214,341 från Neapel och Sicilier, 516,364 från Lombardiet och Venedig, och 219,511 fr. från de mindre staterna) användas till att bibehålla gäsningen i Neapel och Rom, äfvensom att från Schweiz förbereda est nytt revolutionsförsök. Alt detta skall hafva föranledt att de franska grupperna i Rom nyligen erhållit förstärkning. På föranstaltande af undervisningsministern skulle sorggudstjenst hållas och Te Deum afsjusgas i kyrkorna den 24 Febr. Yoz, dea vid nation:lförsamlingen anställda poiskommissarie, om hvars afsättning eller icke-afsättoing församlingen för en tid sedan så ifrigt stred med verkställande makten, skall nu lemna sin befattning åt poliskommissarien Bruno. Denne var förut poliskommissarie vid mationalgardets stab, men lemnade denna plats eter general Changarniers afsked och skall vara denna general personligen tillgifven. Hans antagande af nationalförsamlingen anses derföre såsom en ny liten demonstration mot regelande makKiteus mar e0 fransk tan; Nägg till den verkstälsåsom vårliga gåfvor, untdiliga. Ja40) uppräkgar, m. m. disponeras af verkställande makiYån. Dessa anslagssummor äro enligt 1830 års budget följande: På juslitiedeparlemenxlets budget: Employes; de Padministration . fraacs 53,000. Utrikesdepariementet: Ersättningar och understöd . . . . . 52 500. Hemiga utgifter . . . 0 0 0 2 375.000. Euraordiaära beskickniogar . rk 386 000. Kultus och allmänna undervis ningsdepartementel: Subskriptioner. . . 420,000. Uppmuntringar och uaderstöd åt veten: skapsmän och litteratörer . . . . . 480,000. Vetenskspiga sällskaper . . 35,000. Vetenssapliga resor och beskickningar . 61.200. Uaderstöd åt andliga min . . . . 765.000. Understöd åt kyrkor ,. . . 1,000,000. Understöd åt diverse ecklesiastiska inrättNiåNgAT oorsss— sr so so vo os 100,000. Inrikesdepartementet: kfemliga utgifter . -. 767,000. Artistiska arbeten, försköning af allmänna byggnader o. 8. Vv. . . 300,000. Uppmuntriogar åt de sköna konsterna och dramatiken . . ta 75,000. Subskription för vissa arbeten kor 136,000 Ersättningar och understöd åt artister, dramatiska författare m. m. . . . . 437,700. Uaderstöd åt välgörenhetsanstalter. . . 599500. Uadarstöd åt hospitelsr och s. k. välgörsnhatsbyråer . . . 300,002. Understöd ät b2 höfvande personer, som hafva anspråk på regeringens erkänsla — 677,000. Understöd uader diverse titlar . . . . 485,000. Uaderstöd åt psocietås de charit maternelien . 420.000. A ser bruksoch hand. lsdepartementst: Uppmuntriag . . . 700.000. Jpamuntringar åt manufakturer . 4 247,500. Jaderstöd, materiella förlustelser, olyckshändelsor sa ss 41957 000. Allmänna arbeten . sr ro rs 35000. Eri gsdepar tementet: Understöd . . 8 ee es s v 2 4,217,000. fmliga utgifter so Br sa mo Ar ANA