ör Europas folk ett andligt lifselixir med hänsyn till den regeneration, hvari vår verldsdel ir begripen, eller en räddande Noachs-ark för den europeiska odlingen, i fall denna under den pågående striden skulle duka under. Man förvånas öfver det både extensiva och intensiva andliga lif, som der möter en, långt mer in öfver dess jernvägar och kommunikationsanstalter. Om inbyggarnes odling än är ett lån från Europa, liksom de sjelfva derifrån iro utgångna, och om de än uti åtskilliga hänseenden, såsom i anseende till filosofi och konst, ännu stå efter vår verlsdels folk, så hafva de icke desto mindre mathemalici, naturforskare,!r skalder, historieskrifvare, som skulle vara en prydnad för hvarje folk, och en mansålder skall tilläfventyrs icke förgå, innan man der har en sjelfständig bildning att tillförse sig. Derpå tiilkännagaf hr S., att, alldenstund han skulle afgifva en officiell berättelse rörande de ämnen, som varit de speciella föremålen för bans observationer, han icke ville med några detaljer i dessa föreläsningar gå denna berättelse i förväg. Sjelfva landets och folkets allmänna karakter samt huru denna karakter modifieras af klimat, kulturförhållanden samt blandningen af särskilda folk, skulle blifva ämnet för dessa föreläsvingar. I fråga om folkets allmänna karakter anmärkte hr S. först, huru de faror, med hvilka sjelfva öfverfarten öfver Atlantiska Oceanens stormiga haf, samt de svårigheter, hvilka mötte den första bosättningen, gifvit åt detta folk en outplånlig prägel. Han öfvergick derpå till en framställning af klimatet, och inledde denna med en öfversigt af de allmänna förhållanden, af hvilka klimatets olikheter bero. Ett lands klimat beror nemligen icke allenast af dess polhöjd och dess höjd öfver hafvet, utan modifieras dessutom af andra förhållanden. ; En vertikal ström af värme från heta zonen mötes af en ström kallare luft från polerna. Europa åtnjuter ett i förbåliande till dess läge ovanligt blidt klimat. Höjder skydda mot Is-: bafvets vindar. Den från en varmare zon öfver Atlantiska Oceanen. kommande sydvestvinden vore dessutom i Europas vestliga länder den herrskande vinden. Men utaf dettal! gynnsamma förbållande vore Förenta Staternas!! norra och mediersta stater icke i åtnjutande. ! Amerika ligger öppet mot polen; den herr-! skande vinden är nordvest. Detta gör, att Nyal! England, ehuru liggande i bredd med Norra Italien, likväl vintertiden icke har hög:e tem-l peratur än medlersta och södra Sverige, ja attl! kölden stundom nedgår under qvicksilfrets frys-! punkt. Den högt stående solen utöfvar ickel desto mindre sin verkan. Vid gynnsam vindl: kan man derföre stundom vintertiden få åtnjuta en vanlig sydländsk temperatur. Men ett vindkast förändrar i hast denna temperatur till en skarp genomträngande kyla. Dennå strid mellan värme och köld har, anmärkte hr S., otvifvelaktigt ett icke ringa inflytande till utvecklandet af ett företagsamt, verksamt lynne. I Unionens södra stater, der andra klimatiska förhållanden äro rådande, är folket indolent, och tager ingen del i de norra staternas hvarken iadustriella eller intellektuella framskridande, ehuru, såsom br S:; äfven anmärkte, an dra förbållanden och framför allt dess egenskap af slafegande, aristokratiskt foik kanhända ännu mer härtill bidraga. Men om klimatet sålundal väl är gynnsamt för folkets verksamhet och utveckling, så är det icke lika gynnsamt för helsan. Sjukdomar i respirationsorganerna och dyspepsi, som står med dem i sammanhang, äro der mer gängse än i något europeiskt land. Statistiska tabeller från Massachuset visa, att bland 10,000 dödsfall öfver 3000 hafva bärrört från lidanden i dessa organer. I London,! hvars klimat ej heller anses gynnsamt för lungorna, dö endast 2000 af sådana l:dande bland 10,000. Detta, anmärkte hr S., må till någon del härröra af det verksamma lif, som gör att Amerikanen ej ger sig tid att tänka på sin komfort; så gäller det dock icke om qvinnan, strängande göromal a: 1 flägobelastad mad, arr Men detta oaktadt uppnå långt flera en hög ålder än i något bland Europas tänder. 1 Sverige räknade man år 1840 ett dödsfall på 44 personer, i Moassachuset 1 på 65, och detta oaktadt det betydliga antal af inflyttande, som först i medelta!et af sin ålder der bosätta sig. I Nya England räknade man samma år en 80årig bland 155, i Sverige en bland 230. Det nyktra, verksamma lefnadssättet, i förening med den allmänna välmågan, är bärtill orsaken. — Härunder anmärkte hr S. tillika, att Förenta Staternas tabellverk visserligen icke äro så tillförlitliga som våra. Alldeles otillförlitligt vore ett på allmän bekostnad år 1840 utgifvet statistiskt arbete, som omfatiade samtliga de unerade staterna. Men tillit förijena uppgifterna från enskilda stater och associationer. For öfrigt rådde emellan unionens särskilda stater en sådan olikhet, att ett bedömande af dem i deras helhet alltid blifver missledande och otillörlitligt i hvarje hänseende. Härutaf de många notsägande uppgifterna rörande desamma, som nan får böra och läsa. Nästa föreläsning skall hafva landets jord ill sitt ämne. r u k l L r t S f I 2 t 1 S f f ! q E 4 4 j 4 inn — Hr F. A, Gjöreke, den store baloch!! naskeradentreprenören, har, enligt bvad man inderrätias af en annons i gårdagens tidning, till gt morgon lördag arrangerat en såsom det sy-lc es utomordentlig och särdeles originell samtfc red alla möjliga lockelser utstyrs maskradfestr Kirsteinska huset. Det är icke blott, enligt k anligheten, eklärering och dansmusik hvarpå oa MR RR LR RR RR S S fi s s ( n f k S ä