Article Image
stödd emot klippan och vettande åt en öde strand. Hafsvågornarullade fram på afstånd och tycktes liksom vilja uppsluka:den i sina tloder. Då orkanen tjöt med kraft emot dessa leroch jordväggar, genompiskade regnet halMen, som utgjorde dess tak, och droppade ned här och der igenom taket. Några lider omgåfvo hyddan ; de voro smugglarnes tillflyktsorter. Fiskaren var en ung, munter och skämtsam katalonier. Hans små vildsyinsögon voro fulla af klokhet och list. Hans mörka mobriska ansigtslärg: kontrasterade på ett eget sätt mot hans hvita tänder. Hans ansigte var spetsigt och smalt som -ea lekatts nos, och hans fina och spensliga ben påminte om hbjortens. Miro hade knappt fyllt tjugu år. Varen välkomna, kamrater!, sade han till Gomes flibustierer. Nisköter era nät lika godt som jag mina, det är i sia ordning, inte sannt? En bat för hvarje och oväder för alla. Just så, din sjögastl svarade en af de nykomna. Den ene går i land, den andra til botten.s 2 Vi föra just till dig en skeppsbrutenn, tilllade Hilario; men i stället för att draga henne ur vattnet, hafva vi uppfiskat henne iskogen. Och jag ber dig, se bara på hennes lots!! fortsatte en af röfrarae pekande på Estevan.! aDen der linkfoten bar hvsrken lemmar eller figur; och likväl inbillar sig den der, för det! ban bar två qvianor under armarae, (märk att, han har bara en arm) att vara en man.n : Ett gapsbratt följde på denna srofkorniga j qvickbet. Monserrat betraktade sin maka; hon : hade hört det! — Hvilka oändliga qval för konom! Jag skal uppgöra litet eld åt er, sede fiska-!r ren glädtigt; sedra bössor äro alldeles våta och edra kläder bra att slå tåg af. Det fins ögon-r

21 februari 1851, sida 2

Thumbnail