Men det är min säkra förhoppning, att det
blomstrande tillståndet hos mitt folks andra
klasser skall verka förmånligt till minskande
af dessa svårigbeter och till befrämjande af
jordbrukets fördelar.
Antagandet nyligen af vissa andliga titlar,
dem en främmande makt förlänat, har här i
Indet lifligt upprört sinnena, och ansenliga
massor af mina undersåtare hafva till mig öf-
verlexinat adresser, hvari de uttryckt sin till
gifvenhet för thronen, och bönfallit om hin-
drandet af dylika antaganden. Jag har försäk-
rat dem om milt beslut att värna min kronas
rättigheter och nationens oafhängighet mot alla
ingrepp, de må komma hvarifrån som helst.
Tillika har jag uttalat mitt fasta beslut att med
Guds bjelp upprätthålla osränkt den trosfrihet,
som foliet i detta land med skäl skattar så
högt.
2t tillkomner er att öfverväga de åtgär-
der, som i afseende härpå skola föreläggas er.
Rättvisans haudhafvande i åtskilliga De-
partements of Law and Equity skall utan tvif
vel ådragr sig parlamentets allvarligaste upp-
märksamhet; och jag förlitar mig på att
de förslag, som torde komma att göras er till
förbättring häraf, skolla af er öfvervägas med
det mogna eftersinnande, som förändringar
i koaungarikets högsta domstolar ovilkorligt
fordra
Ett förslag kommer att föreläggas er till ett
registersystem för sådana handlingar och ur-
kunder, hvilka angå öfverlåte!se af egendom.
Förslagelt är resultatet af undersökningar, som
jag låtit anställa om möjligheten att införa ett
registersyystem, som kan betrygga rättstitlar och
minska orsakerna ti!l de tvister, som sådana
hittills varit underkastade, äfvensom minska
öfverlåtelsekostnaderna.
Att förena reformernas fortgång med våra
institutioners fasthet, skall, derom är jag för-
vissad, blifva er oaflåtliga omsorg. Vi kunna
skatta oss lyckliga för det att vi, utan att stö-
ras, förmå fullfölja vägen till lugaa och fredliga
förbättringar; och vi hafva alla skäl att tacka
den allsmäktige Guden för det mått af lugn
och lycka, som blifvit os3 beskärdt.
Kardinal Wiseman sades vara illa sjuk. En-
ligt sin advokats råd hade han icke ärnat fri-
villigt underkasta sina anspråk någon engelsk
domstols utlåtande.
Den ständigt omskiftande Times) har åter
bytt om tro angående Frankrike, efter sista
ministerkrisen derstädes. Kort förut voro de-
mokratema för Times ögon de mest obetydliga
menniskor i verlden. De saknade allt förstånd;
ty Frankrikes visaste män — en Thiers, en Mole,
0. S. Vv. — voro deras motstindare. De sak-
nade allt mod; ty en socialistisk barberare,
som utfarit i dödshotelser mot en general, hade
helt beskedligt rakat honom efteråt, utan att
passa på tillfället och skära strupen af honom.
Deras inmoralitet låg framförallt i öppen da-
ger genon deras brist på all andel i både tre-
procents och femprocentsfonderna. De voro
dessu!om så få, att Times öfver hufvud ivif-
Jade om en enda demokrat återstod i hela
Frankrike. Nu deremot skådar Times i den
franska demokratien ett förfärligt vidunder,
mot hvilket hvarken 500000 soldater, eller
eitadeller, eller trycktvångslagar, eller högmåls-
anklagelser, koastaplar och meneder, eller sjelfva
statskonstnärerna förslå, utan som kommer att
sluka hela Frankrike med hull och hår, så
framt mtionalförsamlingen understår sig att
yttra ett enda ord emot de napoleontiska kom
mis:ariema, som sitta på ministerbänken. Tre
socialistika skräddare hafva ju blifvit häktade,
och fasaväckande sammansvärjningsstatuter sä-
gas ju vara upptäckta. Väl har icke Thiers
sjelf, men så mycket mer hans anhängare, öf-
veriygat sig om att de blott arbetat de röda
i händerna; koalitionen med venstern är också
nu att betrakta såsom upplöst, och man bör
hoppas, att ur gruset skall uppspira ett nytt
och fastare ordningsparti, Times, anmärker
härvid ett annat blad, tycks tro republikanerns
okunniga om de konstitutionelianburggrefvarnes
rätta balt, och att det bade slutat något för-
gav: Viljen j nödvindigt löpa efter oss
gån på då! — men tron icke att vi väsda om
till er. Häri sig Times en koalitioa! — Un-
derligt är likväl icke, att det så kallade ord-
ningspartiet kröker och vrider sig; spjutet,
som det egenhändigt rännt uti sig, är onekli
gen högst obeqvimt.