Det af domprosten Thomander in-
gifna förslag till ändringar i
Riksdagsordningen.
(Slut fr. lördagsbl.)
44. 4:0 Kozungens — — böra komma under
begge Tiogers öfverläsgnivg och pröfoing — — hvil
kas yttrander böra till Folktinget eflemnas och fö-
regå — — likets Ständer, när så nödigt pröfvas
— — afgifvade.
2:0. Det na Tinget eger att utan det andras hö
rande, till vderbörligt — — må alltid underrättels
härom det aidra Tisget meddelas.
5:o Vill utskott återlemna något dit remitterad
— — skäl till Folktioget. börande Rikets Stärde
skyndsamt — — målet höra. Stanna Tingen i olik:
meningar, afgöre — — bör förvisas.
45. Lamdtmarskelk och talman tillkomme a
hvar för sitt Ting utfärda, målen i Tinget föredrag:
— — verkstäällighet af hvsd föreskrifvet finner,
46. Ple:na böra — — låter, i begge Tingen pi
samma tid hiällas. Skulle det era Tinget terfva fler:
plena än det andra, u:sätte det innan slwet af et
plenum dag till det nästföljande, dock så art utsko:
tens — — hindras.
Rikets Ständers gemensamma utskott må ej sam-
manträda äå den tid då plenum i någotdera Tinge
hålles. Ej — — att utan Tingets samtycke ett ple
num åtskilja
g 47. I plecum försdrages först allmänna fråga
och sedan Tiogets enskilda ärender, alla i den — —
så framt ej i enskildt fall Tinget annorlunda bs
slutar.
8 48. Föredragningsämnen — — blifvit till Ri
kets Ständer: eller deras statsutskott öfverlemnade;
2:0 mål som det andra Tinget meddelat; 3:0 utskot
teps — — näärvarande riksdegsman.
6 49. 4:0) Hvarje allmän fråg:, gom första gån-
gen i någotddera Tinget förekommer, skall, såvida 6)
Tinget enbällligt — — ovägerligen fattss.
9:00 Då ett: utskottsbetänkande till Folktinget in-
kommer, bliffver det efter första — — bordet. Frå-
gen kan — — afgörende företsgas. Samma lag vare
om utlåtande, som från det ena Tinget till det an
dra inkommer. Hvar och en fråga — — de af ni-
gon ledamot ej begäras på bordet. I hvartdera Tin-
gets: kansli bör alltid — — och bandlingar.
3:0o Vid pröfningen i plerum af dit inkommet be
tänkande skall det först framställas — — finner Tin
get ärendet tillfyllest utredt, må Tinget, sedan ——
plenum beslute.
4:0 Sedan Foktirget sitt beslut fattat, varder de
beslut till Landstinget öfverlemnadt. Innefattar Folk
tingets beslut godkäonande af proposition eller wo
tion med eller utan ändring och antager Landstin
get samma beslut oförändredt, vare det såsom Rike
Ständers beslut gällande. Blifver Folktingets beslu:
alldeles förkastadt af Landstinget, vare frågan fö
dea riksdagen förfallen. Antag r Landstinget beslu
tet med ändring i någon eller flera delar, varde ären-
det till Folktinget ätervisedt. Folktinget företeg
då ärendet till ny öfverläggaing, och ego sedan at
aniisgen Lanistingets beslut oföräsdrad: antaga bvil
ket i sådan bändelse gäller såsom ofvan är sagdt,
eller att sitt eget beslut med eller utan ändring vil
Landstinget ånyo öfverlemna. Amniager då Lands
tivgat efter förnyad ompröfning Folktiogets bestv
oförändradt, blifve det gällande såsom Rikets S:än-
ders beslut. Anteger Landstinget det icke, vard:
frågen för deen tiksdagen förfallen. Icnefatter Folk
tingets förstas afsilna b:su! afslag å proposition elle:
motion, ege (då Landstinget rätt att på uppgifne skä
proposition ebller motion upptaga och till Folktinge
med eller utten ändring återvisa, och förfares mec
frågan såsomn ofsan är ssgdt, så att Folktinget må
ega att Landdstingets beslut antaga eller med afstag
elier ändring ; återlemna, Landstinget ott den ändring
godkänna elliler ock sitt beslut med eler utan än
driog vidblifyva och till Folztinget ånro förvisa; hvar
efter Fo:eticgget må Landstingets beslut oförändrad
anisga eller låta f fö Gäller dock hva:
75 ÖS stadgar om så 7, som ej förfsla må
s ö0. Hvsarje riksdassman ege rätt att till proto
koiist frit ttala och — — iaglighetea af allt son
i plenum förreteges. Hvar och en — -— sker du
pröfve Tingett haruvida — — må af ordföranden or-
hålla tienlig — — alldeles förfalla.
Söt. I en skrift —— det är teckvad: ef rius
dagsmaåan fråm — — beträffr.
S 52 Uief ella — — skola ingifras två — —
afgår.
8 55. Ecär ett — — någon ledamot — — huru
vida Tioget anser — — votering derom tillåtes. Vo
teriog ver, slälles öppet med ja eller nej Faller
lika röstetsl för begge meningsroe; då, men ej elj et
skall ordföranden ock rösta, för att dem emellar
skilja. N
54, Då. proposision — — besvarad.