in måtte inskränkas, samt att, då riksdagsman har c
iss tid för sina förslags ingifvande, äfven rege-lf
ingen skulle hafva en viss tid sig f:relagd för sinale
ropositioners ingifvande, emedan det händt och hän-l4
er, att regeringens vigtigaste propositioner komma l!
edan riksdagen är långt framskriden. ;
Hr Schwan, att Bevillningsutskottet, till hvilket.
jan hörde, ej hade haft något att göra förr än ef. l.
er Trettondagen, och att för Stockholms stad kunde
jafva besparats 700 rdr för den tid, då dess repre-
entanter ej tjenstgjort. Dyliz tidspillan och förlust
kulle till en del förekommas ;enom motionstidens
oskränkning.
villningen efter 2 artikeln för burskapsegande
vandtverkare, som drifva näringsrörelse:
Uti 40 8 af nu gällande Bevillniogs-förordning
innas, till ledning och rättelse för taxering af bur-
kasegande handtverkare och med dem jemförlige
nanufakturister i Stockholm och Götheborg, fastställ-
da 44 klasser, af hvilka den sista eller 44:de klas-
ens afgift är bestämd till 40 rdr; hvarjemte 41 il
fvannämnde förordning medgifver, under vissa iakt-
agelser, vederbörande taxeringsmän rättighet, att
utsätta en ringare, än nyss omförmälde minimi af-
gift för sädane personer, de der ej mägta densam-
ma erlägga.
Afsigten med dessa stadganden är väl utan tvif-
vel den, att åvägabringa en på rättvisa och billig-
het grundad fördelning af skattebördorna; men den-
na välmenande afsigt kan, hvad S:ockho!m angår,
icke sägas vara verkliggjord; ty bärstädes har man följt
Bevillnings-fö:ordningens klsssifikation, utan mig ve-
terligt undantag, — sannolikt derföre, att samma
förordning icke bestämdt angifver, i hvilken pro-
portion, eller ef.er hvilken grund, andra än deri
upptagne afgifter få utsättas. Genom en sådan miss-
förstådd, att icke säga obillig, tillämpning af Bevill-
nings-förordningen har icke sällan inträffat, att handt-
verkare, som idkat obetydlig eller snart sagdt ingen
rörelse, de må deraf hefva haft någon eller ingen
inkomst, ja äfven om de befunnit sig i den mest
bekymmersamma ekonomiska ställning, eller, med
andra ord, varit ufauige och således oförmögne att
ens kunna föda sig på sina yrken, blifvit utan all
skonsamhet piförde 40 rdr bko, hvi!ket förfarande
åter haft till påföljd, att de till nämnde olyckliga
kathegori hörande borgare alldeles dukat under de
oriktigt fördelade skattebördorna, — till ingen båt-
nad, utan tvärtom till stor skada för samhället, hvars
välstånd bufvudsakligen beror deraf, att dess med-
lemmar äro närånde och icke tärande.
Nu, emedan det kan tagas för gifvet, att de fle-
ste handtverksidkare, hvilkas alltför höga kontribu-
tioner måste helt och hållet afskrifvas. deremot skul-
le erlägga den afgift, som vore bestämd i ett rätt-
vist och billigt förhållande till deras förmåga, har
jag trott, att ofvanberörde till sina verkningar så
skadliga förfarande vid taxerings-förrättningarne,
hvilket ingalunda sår att afbjelpa genom att deröf-
ver anföra besvär, enär, utom det att dylika besvär
sällan vinna något afseende, anförandet deraf i allt
fall är för den i dylika frågor oerfarne och mindre
skrif kunige handtverkare förenadt med många svå-
righeter och en för den mindre bemedlade kännbar
kostnad. således -måste på något allmännare sätt för
framtiden förekommas. Och får jag i sådant hän-
seende vördsamt föreslå, att uti den Bevillnings-för-
ordning, som vid innevarande rtikedag kommer att
utfärdas, taxeriogs-klassifikationen för burskapsegan-
de handtverkare och med dem jemförlige manufsk-
turister i Stockholm måtte sålunda förändras och
fastställas, att den kommer att utgöras af 46 klas-
ser, deraf de 44 första med enahanda afgifter, som
nu gällande Bevillnings-förordning upptager, samt
den 15:de med en afgifs ef 8 rdr och den 46:de
klassen med en afgift af 6 rdr bko.
;
!
4
L
Hr Gustofssons motion om medsättning af-Be-l:
j
!
Vidare innehåller 44 i Bevillnings-förordningen,
att handtverkare, hvilka, utan mästerskaps och bur-
skaps förvärfvande erbållit tillstånd, att, såsom för-
sörjaingsmedel, åstadkomma handiverkeri-arbeten,
skola erlägga 2 rdr.
Utan att vilja bestrida, det denna afgift i allmän-
het är tillräckligt hög, anser jag mig likväl icke
I kunna med tystnad förbigå, att flere af ifrågavaran-
Ide handtverkare, åtminstone här i Stockholm fionas
som dels utöfva sina yrken, icke såsom egeniliga
försörjningsmedel, utan fastmer för att förbättra sin
ekonomiska ställning, dels ock understundom drifva
en mera inkomstgifvande eller lönande rörelse än
mången burskapsegande handtverkare. Och då i
dylika fall beskattningslagen bör likasom i afseende
a många andra inkomstgrenar, innehålla vissa gra
dationer, vågar jag hemställa, att i den utfårdandt
Bevillnings-förordningen måtte till ledning och rät
telse vid taxering af icke burskapsegande handtver
kare, bestämmes 3:ne klasser, neml. den första, me
Jen afgift af 6 rdr, den andra med en afgifiaf 4 rdr
och den tredje klassen, med en afgifi af 2 rdr bko
Anhållande jag att detta memorial varder til
Högl. Bevillnings-utskottet remitteradt.
Utskottsbetänkanden.
Stasutskottets utlåtande (MM 30) i anled
ning af rikets ständers år 1849 församlade re
visorers berättelse ang. verkställd gramskninga
statsverkets samt andra af allmänna medel be
Istående fonders tillstånd, styrelse och förvalt
Jning åren 4846 och 1847, innehåller hufvud
Isakligen följande:
4:0. Att pya rikshufvudbokens festställande hin
drats deraf att det till kongl. statskontorets oc!
Ikongl. kammarrättens gemensamma utlåtande unde
ns an FI ET