forderliga fullständighet, de s. k. lotsech fgringsmedlen måtte användas till sådane föremål, som j främsta rummet afse Sveriges nytta och fördel. 43:0 Angående revisorernes anmärkning öfver antagandet af serskild läkares biträde vid styrelsen öf ver fängelser och arbetsinrättningar i riket, har utskottet tillstyrkt att till Kong!. Maj:t sflåta underd. skrifvelse, med arbåilan, det K. M., vid fastställan de af framtida aflöningsstater för fångvårdsstyrelsen, täcktes taga i nådigt öfvervägande, om icke anställandet af en särskild läkare inom styrelsen kunde uadvikss. Emot fångarnes sysselsätining vid norra korrektionsinrättningen hade revisorerne anmärkt, att de för enskildes räkning der fullgjorda arbsten af fina re väfnad!, sömnad och dylikt blifvit verkställde för lägre löner, än den frie arbetaren af qvionokönetl miste för: sin lifnäring sig betioga, hvilket icke syn: tes fullt ööfverersstämma med de grunder, dem Kal. M:t, genoom nådigt bref af den 22 Decembrr 1846 för arbeteen inom fängelserna föreskifvit; och ansett önskligt, com styrelsen kunds bestämma arbatet så, att dess Idön i möjligaste måtto närmade sig det balopp, hvanrtill den fria arbetarens skäligen bör uppskattas. Då, med anledning häraf, styrelsen uti förklaringen upplyst, att arbetslönen för ifrågavarande sömnad, sedan år 1847, redan blifvit så förhöjd, att den för en sömmerska, som ådagalägger skickligbet och ansträngd flit, samt dymedelst verkställer fullt öfverpensum, uppgår ända till 32 sk. bko för deg, samt att den personal, som med detta arbetssleag blifvit sysselsatt under år 1849, i medeltal ej utgjort mer äa 22 dajgligen. avser utskottet vid sådant numera upplyst fö hållandle revisorernes ifrågavarands anmärkning: kunna för alle. 44:0 Vid revisorernas framställning om förhöjning af inlösniogspriset för inhemsk saltpeter har utskottet yttrat: Enlig! hvad upplyst blifvit, hafva under de sed-In nare åre åtskilliga åtgärder blifvit vidtagna för denna näingszrens upphjelpande, såsom tryckta skrifters sprilande för bibringande af nödig kännedom om närigens ändamålsenliga bedrifvande, samt räntefria Jårs utgifvande för salpsterladors uppbyggande m. m. Från Salpeterfonden hafva, till följd af Kg!. Mej:ts nådiga bref den 925 Januari 1842, i sistberörde ändamål utgifvits omkring 300.000 rdr uti 750 särskilda lån, af hvilka till 1849 års slut endast 42 st. blifvit indrifne, af anledning att medlen icke användts för behofvet eller att ladorne icke blifvit tillbörligen skötte; och då dessa åtgärder, till följd af denna näringsgrens beskaffenhet, ännu icke kunnat till sina resultater fullständigt bedömas, vore ock för närvarande, och inBan man erfarit ändamålsenligheten åf hvad redan åtgjordt blifvit, mindre lämpligt, att ytterligare åtgärder i samma syftaing vidtaga. Uader sådana förhållanden och snär den föreslagna förhöjningen af nu gällande inlösningspris, hvilket redan betydligt öfverstiger denna varas värde å utrikes ort, skulle komma att alltför mycket försvåra kontrollerna emot oloflig införsel af utländsk salpeter, jemte det att, i händelse inlösningspriset sedermera af en eller annan orsak åter måste nedsättas, den osäkerbet i beräkningar, som i allmänhet af dylika förändringar uppkommer, rsåste menligt inverka jemväl på denna iadustri, utskoitet af sådan anledning och då kommitten för salpsterärenderna ansett fondens tillgångar i en framtid möjligen blifva för en dylik förhöjning otillräcklige, finner sig böra tillstyrka, att revirorernes berörde hemställan icke för närvarande må till någon Rikets .Ständers åtgärd föranled:a.n Härigenom har utskottet jemväl besvarat de at lektor DD. Söderberg och afriksdagsfullmäktige Harrman Öbom från Norrbottens län samt Johan Westermarlk från Westerbottens län, med hvilken sig förenat Petter Gabrielsson från Kronobergs lär, i samma ämne väckta motioner, jemte de vid deras remitterrande i riksstånden afgifne flere yttranden. Beträtffande den af revisorerne gjorda anmärkning, att tramsportkostnaden för såväl inhemsk som utländsk salpeter under revisionsåren varit högre än som vederbordt, dels derigenom att salpetern ej alltid blifvit förd till det uppbördsställsna närmast belägna krutbruk, dels emedan sjötransport af salpeter icke företrädesvis blifvit begagnad, då sådent kunnat ske så, ehuru utskottet icke funnit den häröfver afgifna förklaring fullt tillfredsställande, hemställer dock utskottet att dervid må för denna gång få bero (?). Avgående det anmärkta förhållandet, att kronan icke uppburit någon hyra för den vid Carl XIII:s torg bdägna s. k. Arsenalsbyggnaden, bar utskottet inhemt:t, att Kongl. Maj:t genom nådig resolution af den16 April 1823, lemnat medicina doktorn Johan HBdenborg rättighet att för en inrättning till beredaide och begagnande af artificiella mineralvatten till vidare begagna ifrågavarande byggnad, emot skyldigået att hyggnaden vidmakthålla, hvarefter denna upplåtelse blifvit på professoren och riddaren af Konigl. Nordstjerneorden Carl Gustaf Mosander transpoörterad: att sedan af åtskilliga anledningar anstånd med fullgörandet af underbållsskyldigheten blifvit lemnadt, Kongl. Msj:t uti nådigt bref till öfverintendemnts-embetet af den 6 Juli 4849 förklarat, att den professorer Mosander medgifna disposition öfver omförmälde byggnad ej längre komme att fortfara; att det anstånd med fullgörandet af honom åliggande underhållsskyldighet, som genom kongl. bref af den 13 April 4847 blifvit medgifvet, skulla upphöra, och att siledes, i händelse;vid byggnadens afträdande, något i berörde hänseende funnes vara försummadt, det på kongl. öfverisntendente-embetet ankomme att, för beredande af ersättning, erforderliga åtgärder i laga ordning vidtaga; att professor Mosander, under den rättegång, som för utbekommande af den efter anställd syn till 2,960 rdr ö sk. 6 rst. bestämda husröte-ersättning vid Stockholms Rådhusrätt blifvit anbängiggjord, derstädes förevisat afskrift af ett utaf Kongl. Maj:t den 83 Februari 4817 till H. K. H. Kronprinsen, såsom befälhafvare för Lif och Hustrupperne, aflåtet nådigt bref, innehållande bland annas, att Arsenalsbyggnaden skulle, för att vintertiden hegagnas till exercis-lokal, upplåtas till Konungens Sivea och Andra Lifgardes regementers disposition från den 4 Oktober till den 4 Maj årligen, samt att af sådan anledaiag egaren till dervarande veattentillredaingsapparat helt och hållet befriades från underbållandet af den del af byggnaden, som utgjordes af salongen; att sedan Rådstufvurätten, genom dom den 43 Augusti 1850, på anförda skäl och med åberopance af sistomförmälda Kongl. bref, ogillat fordriganspråket, kongl.j öfverintendenrts-embetet, som, efter (åmera erhållen kännedora af Kongl. brefvet den 2 Februari 4827, icke ansåg sig ega anledning att en husrötemålets vidare fullföljd föranstalta, genom utsleg af den 47 Sept. sistlidet år, som af Kyl. Moj:ts och Rikets Kammarrätt under den 5 påföljde November blifvit fasistäldt, förordnat, det skulle aeerberördie fordringsanspråk uti 4850 års räkenskaper öfver istatsanslaget för kronans byggnader i hufvudstadea afskrifvas; samt slutligen att Kongl. Maj:t, uti ofvan åberopade nådiga bref af den 6 Juli 4849, tillika anbefallt kongl. öfverinteadents-embetet att, genomkungörelser i alltsänna tidningarna, utbjuda den 8. k. Arsenslsbyggnaden till begeagnande under vissa I nåder stadgade vilkor: hvilket utskottet har ansat cde hära 4fill BMihasas CY Ian ke oh tU va a OM FP OL PB -— om mm mm an 2