il ——- -a— —.-(mfikl———nV——— — — — —— ———VV—-— V VV
måtte detta lända mig till ursäkt hvar gång jag bar den
oturn att visa mig vara alltför obildad och oskicklig..
Majorn har då också en märkvärdig otur i dylika
fållo, inöll kanslirådinnan försmädligt, och jag skulle verk-
ligea vilja råda er att följa det latinska ordspråket: Ne
putor ulira erepidam, såframt ni förstode betydelsen deraf.
sJo! jag skulle sjelf kunna och förstå mer än eit enda
då!o suckade m jorn, ointerstrepit anser olores! Se der hea
min språkkunskap, Gud pås! Emellertid teckar jag nådig
frun på det aldra högsta för sin välvilja, samt godheter
at med all sin lärdom och qvickhet icke såra med. nå:
gra större prof på någotdera.n
I detsamma Kände han en ryckning i fråckskörtet och
vände sig om. Kanslirådannan luktade på sin svampdosa
Den grobianen gör mig bestämdt sjuk, yttrade hon till
sin närmsta granne, en gammal styf hennes nåd) i hal:-
räs och sawmetskoeffyr, shan borde aldrig få visa sig i
ättre sällskaper., i
Å, det råder så mycken blandning nu för tiden, sva-
rade denne med en minande blick åt den ofrälse talarin
jan, att jag tycker ingenting förvånar mig. Helt annet
vore det i en vald societe!n
Emellertrd hade m jorn genast rikat i ett jifligt sam:
tal med den person som nyss velat ådraga sig hans opp-
mirksåmhet. Det var en tullförvaltere från nästa stad
Hulken ryligen bedrifvit en egendomshandel för baror
Gregorii räkn ns, och deraf tog sig anleduving att på der
gora dagen för första gången uppträda i Bazgesta um:
gängeskrets. Herr Snokström var en förnögen och i sir
egen tanke äfven en rätt uppyst man, som talade gerns
och påstod sig ha tittat litet i hvarje samt dessutom
egde en dot:er som gått i halfpensioan, liste rominer på
fran-kan och var ena vrtsp för allt hvad bildaing heve
Af henne, fadrens stol:hat och glädje, hade han sjelf sc
der:sera inhemtat många lärda saker och var altid bög
ange ägen art :å meddela sin kunskap åt andra som har
f;nn vara i behof deraf. Nu lemnade honom majorns okun-
nighet om betydelsen af ordet improvisatör ingen ro, oct
sedan han förgäfves väntat att få höra någon annan gifv
förklaring deröfver, beslöt han att göra cet sjelf.
Om förlåtelse!s hörjade han, sedan han fått major