Zilan den 20 Oktober oc
r, blott i de två städerna Sa
ch Sacramento.
Det är icke för att allenast omtala ryslig
heter, som vi meddelat dessa uppgifter. Ke
leran har visat sig vara outrotlig der den e
gång iålt riktigt insteg; den gör ryckvis sin
återbesök och har hittills alldeles icke vis:
något aftagarde i sin våldsamhet. Den hs
härjat svårar 1849 än 1832 och var obotl
gare 1850 än 1849. Man har grunder för de
slutsatsen, at dess första framträdande blan
europeer icke wvar så farligt som sedermera
ty eödlighetn i lord Hastings arme, unde
Hindostans brännande sol, öfversteg icke 1(
procent, och var följaktligen vida mindre är
hälften mot hvad den blifvit i Vestindien
Sjukdomen har alltså tillvext i styrka, och un
der det att intet luftstreck tycks sätta grän:
för dess härjmingar, tycks ej heller tiden för
svaga dess gjift. Den hemsöker samtidigt Ni
lens lågland, Mexikanska Viken, Stilla Hafvet
kuster och Europa. Den synes röna föga in
verkan af luftens köld eller hetta, af värme
graden i hösländta eller lågländta orter; t
den har vari! lika verksam på Rysslands snö
höljda stepp:r och på Siams qvalmiga sand
hedar; den härjade i Paris under en kall vår:
skarpa vindar och störtade sig öfver Londor
under eftersommarens hetta; den var dödiigare
i Ghurwal, under Himalayas breddgrad, än :
Scinde vid lIndusflodens träsk, och Jamaicas
bergsbygder ledo mer än den låga strandtrak-
ten vid bhammarne.
Om än alla dessa olikheter röja svårigheter
att uppdaga några klimatiska vilkor för denn:
förfärliga sjukdoms uppkomst och fortgång, si
har erfarenheten likväl lärt oss känna andre
vilkor, af mycket mera vigt; den har ådaga
lagt, att hvad hvarken luftstreck, värme, köld
eller höjd öfver hafvet förmå mot denna o-
lycka, det förmår menniskan sjelf. Den hai
visat att på alla ställen der koleran härja
häfiigt, der har alltid funnits brist på helso
vård i allmäinhet. Kolerans framfart har all-
tid stått i brestämdt förhållande till osnygghe-
ten, sammanhopningen och eländet hos den be-
folkning, some den angripit. Dessa omständig-
heter tyckas aldraförst hafva framalstrat den;
ty den uppkom icke från träskens ångor, utan
från eländet och osnyggheten hos några fattiga
uslingar i Jessore i Hindostan. Och de sym
pathier den röjde vid sin födelse, har den allt-
sedan bibehållit. Sedan den blifvit utspridd
kring den öffriga verlden träffas den nu mera
ofelbart, der: menniskor finnas naturvidrigt sam-
manhopade, klimat och polböjd må för öfrigt
vara hvilka som helst. Den spridde sig nyss
helt oförmodadt till Siesvig-Holsteinska krigs-
skådeplatsen, och det första dödsfallet under
det nu hotande fålttåget framkallade den i Er-
furt. Vid Hinduernas vallfärder till Dsheg-
gernat, bland Tartarernas horder, på Ryssar-
nes marknacer, inom de smutsiga gränderna i
Paris, i Bermoudseys fattigherbergen, i Ne-
grernas baracker och vid Kaliforniens vaske-
rier äro symptomerna och resultaterna de sam-
ma, medan sjukdomens dödlighet minskas i mån
af de på alla dessa ställen rådande spridnings-
vilkorens aftagande. Huru klen än den all-
männa helsovården är i London, är den ändå
bältre än i någon annan hufvudstad, och vi
bafva också derföre sluppit jemnförelsevis lin-
drigt ifrån olyckan. I Birmingham trädde man
med kraft upp emot smittan och besegrade
den. Två gånger vann den fotfiste i staden,
men tjugo anidra motades och utjagades den. Det
ges knappast någon rysligare sjukdom än ko-
Jeran, när den får innästla sig; men knappast
någor, som man lättare får bugt på, när den
motas eller förebygges. Vi kunna icke spåra
dess väg, eiler hindra dess besök, eller motstå
dess en gång utvecklade styrka; men vi kunna
på sådant sätt använda de försigtighetsmått,
som stå oss till buds, att den aldrig kan in-
nästla sig hos oss. Vi hafva redan gjort mer
än något innat folk, för att inskränka denna
farsot, och vi böra nu begagna det mellan-
skof vi vunnit, för att fullständigt väpna oss
mot dess nista anfall.