Zilan den 20 Oktober oc r, blott i de två städerna Sa ch Sacramento. Det är icke för att allenast omtala ryslig heter, som vi meddelat dessa uppgifter. Ke leran har visat sig vara outrotlig der den e gång iålt riktigt insteg; den gör ryckvis sin återbesök och har hittills alldeles icke vis: något aftagarde i sin våldsamhet. Den hs härjat svårar 1849 än 1832 och var obotl gare 1850 än 1849. Man har grunder för de slutsatsen, at dess första framträdande blan europeer icke wvar så farligt som sedermera ty eödlighetn i lord Hastings arme, unde Hindostans brännande sol, öfversteg icke 1( procent, och var följaktligen vida mindre är hälften mot hvad den blifvit i Vestindien Sjukdomen har alltså tillvext i styrka, och un der det att intet luftstreck tycks sätta grän: för dess härjmingar, tycks ej heller tiden för svaga dess gjift. Den hemsöker samtidigt Ni lens lågland, Mexikanska Viken, Stilla Hafvet kuster och Europa. Den synes röna föga in verkan af luftens köld eller hetta, af värme graden i hösländta eller lågländta orter; t den har vari! lika verksam på Rysslands snö höljda stepp:r och på Siams qvalmiga sand hedar; den härjade i Paris under en kall vår: skarpa vindar och störtade sig öfver Londor under eftersommarens hetta; den var dödiigare i Ghurwal, under Himalayas breddgrad, än : Scinde vid lIndusflodens träsk, och Jamaicas bergsbygder ledo mer än den låga strandtrakten vid bhammarne. Om än alla dessa olikheter röja svårigheter att uppdaga några klimatiska vilkor för denn: förfärliga sjukdoms uppkomst och fortgång, si har erfarenheten likväl lärt oss känna andre vilkor, af mycket mera vigt; den har ådaga lagt, att hvad hvarken luftstreck, värme, köld eller höjd öfver hafvet förmå mot denna olycka, det förmår menniskan sjelf. Den hai visat att på alla ställen der koleran härja häfiigt, der har alltid funnits brist på helso vård i allmäinhet. Kolerans framfart har alltid stått i brestämdt förhållande till osnyggheten, sammanhopningen och eländet hos den befolkning, some den angripit. Dessa omständigheter tyckas aldraförst hafva framalstrat den; ty den uppkom icke från träskens ångor, utan från eländet och osnyggheten hos några fattiga uslingar i Jessore i Hindostan. Och de sym pathier den röjde vid sin födelse, har den alltsedan bibehållit. Sedan den blifvit utspridd kring den öffriga verlden träffas den nu mera ofelbart, der: menniskor finnas naturvidrigt sammanhopade, klimat och polböjd må för öfrigt vara hvilka som helst. Den spridde sig nyss helt oförmodadt till Siesvig-Holsteinska krigsskådeplatsen, och det första dödsfallet under det nu hotande fålttåget framkallade den i Erfurt. Vid Hinduernas vallfärder till Dsheggernat, bland Tartarernas horder, på Ryssarnes marknacer, inom de smutsiga gränderna i Paris, i Bermoudseys fattigherbergen, i Negrernas baracker och vid Kaliforniens vaskerier äro symptomerna och resultaterna de samma, medan sjukdomens dödlighet minskas i mån af de på alla dessa ställen rådande spridningsvilkorens aftagande. Huru klen än den allmänna helsovården är i London, är den ändå bältre än i någon annan hufvudstad, och vi bafva också derföre sluppit jemnförelsevis lindrigt ifrån olyckan. I Birmingham trädde man med kraft upp emot smittan och besegrade den. Två gånger vann den fotfiste i staden, men tjugo anidra motades och utjagades den. Det ges knappast någon rysligare sjukdom än koJeran, när den får innästla sig; men knappast någor, som man lättare får bugt på, när den motas eller förebygges. Vi kunna icke spåra dess väg, eiler hindra dess besök, eller motstå dess en gång utvecklade styrka; men vi kunna på sådant sätt använda de försigtighetsmått, som stå oss till buds, att den aldrig kan innästla sig hos oss. Vi hafva redan gjort mer än något innat folk, för att inskränka denna farsot, och vi böra nu begagna det mellanskof vi vunnit, för att fullständigt väpna oss mot dess nista anfall.