Article Image
vetenskapen till slöjdernas biträdarinna, och förvandlade hennes upptäckter till medel fö; civilisation och välstånd, — och, ännu mera öfver den djupa eftertanke, som utforskade denna civilisarions och detta välstånds, statens uch samhällets högsta grundsattser; — öfver alit detia her historien antingen tigit stilla helt och bållet, eller deråt egnat ett eller annat oid i förbigående allenast, som med möda kan uppistas bland imössenaf det öfriga. Följden är, att läraren och lärjungen blifvit vid studerandet af historien lika mycket hänförda al den akrytssmma och omskrutaa verldens biodstvister cch dödssvek, som verldens verklga framsteg och de stora, de ädla män, hv.1ka bidrogo iill dess, öfverlåtits åt en gemensam förgäterhet. Uader alt sin västen uteslutande sysselsättning med kriget, bafsa häfdtecknarne ändå aldrig meddelat någon fullständig teckaing af hvad krig är. D2 hafva beskritvit de mareher och kontramareher, de belägringar, de sinnrika manövrer, tappra företag, förtviflade sammardrabbningar, mästerliga kombinationer och hjeliemodiga vågspel, hvaaf krigen öfverflöda; och ieskrifningen om ett filislag hafva de vanligen slutat med det till gpet, att segern vinn; med ea förlust för fienden af så och så många tusen stuvade eller sårade, så och så många i ngar, så och så månt rade fanor och kano er. Men alit detta är blotta färgitry blotia utsidan, och upplyser föga om det ime, om krigets verkhbga ksrakter. Det är com diecknarne berätta 03:35 om fc en kriget medfört, de farsoter det als! Han hör slpfältets kanoner, men icke de sårades skrän: man ser icke deras tusenfaldiga marter. Och om de iaster som väckts, som fost:als och utspridts, om den egoism som befästats, de hjertan som förhärdats hos tusenden under detta uppbäf

16 januari 1851, sida 2

Thumbnail