stjelkar, samt å de flere raämnaen och kryddor, som vanligen införas från aflägsna länder; ty annars verjkar hr Schwans förslsg icke till n-dsättniag, utan till en betydlig förhöjning uti tullen å de hufvud-sakligaste import-artiklarne, såsom t. ex. å rått socker, då deremot tuilen å raffiaerad vara samt å sirap skulle oförändrad qvarstå, och sockerbruken derigenom beröfvas eit motsvarande skydd.n Bondeståndets plenum den 4 Januari. Bengt Gudmundssons anförande angående Statsregleringen omfattade, såsom vi redan nämnt, en stor del af de ämnen som i den kongl. propositionen förekommit, och var således af ett ganska betydligt omfång. Vi anföra derutur här det TI hufvudsakligaste. Först yttrades bekymmer öfver, att vid denna riksdag man af kongl. propositionerna apgåenda statsverkets tillstånd och behof fianer dea olyckliga prin cipen bibehållen, att de öfverskott, som under de flydda åren uppstått på statsverkets inkomst-titlar, skola anses såsom bevis stt regeringen finner utväg till fyllandet af nya, framtida utgifter, och således grundar en ständigt vexande utgiftsstat uppå sjelfva de bördor, som de skattdragande måste vidkännas till följd af vårt tryckande skatteväsende och våra långa tider mellan statsregleringarne. D-refter framställdes den fråga: huru länge skola vi behöfva bedja vår regering besinna, att dessa öfverskoll äro utöf-: ver statsbehofvet af folkets uttagna beskattninzar, i följd deraf att Rikets Ständer, för undvikardet af statsbrist, under em treårig statsreglering nödgats beräkoa iokomsterna lägre än de eljest kunde och! borde, semt att således af folket mera uttages än som eljest skulle ske; och om aldrig dessa öfverskotts belopp skola komma folket till godo? Är det då för evigt dömdt, att sa sina mest tryckande skatter fortfara, under det andra, mindre twyckande eller från nya källor hemtade beskattniogar utvisa en förökning, som så mycket snarare borde komma del: hårdt beskattade till godo, som den till stor del, ja rätt räknadt till största delen, tillkommer genom ! desse sammas andelar i de nya beskattningarne? i Vidare yttrades: bI den kongl. propositionen finner men med enl: synnerlig omsorg alla de ständiga inksmsttersa lågt! beräknade; men då dessa till en stor del grunda sig! på spannmåls-, kopparoch jernpriser, hvilka tillc följd af flera förhållanden och de tröga framstegen f 6 F e s af vår industri, icke torde stiga uan snarare falla, synes det vara nödigt att för närvarande godkänna dessa beräkningar. Deremot anser jeg, att hvad de extra ordinarie inkomsterna angår, dessa böra kunna högre beräknas än som skett. Vi hafva settv lullintraderna i jemnt stigande; en tillväxande be-lY folkning och behofvet af en förnuftigare tullagstift-s ning och tullbeskattning skola förena sig att fortfa-b rande framkalla en förökad tullinkomst, om allt rik-? tigt ordnas och vårdas; och det beräknade bruttobeloppet bör med full säkerhet kunna påräkneas tilllr 4,800,000 rdr; hvarföre, om ej tullverkets aflönings-n och pensionsstat samt omkostnader kunna minskas, th hvilket dock synes vara ganska möjligt, ändock en behållen inkomst korde kunaa påräknas af 4,000,000. f Genom ändamålsenliga åtgärder inom postverketh skulle äfven säkert en behållsing kunna påräknas aflä postmedlen, helst om ingeniing snart och grundligt Y företages för postoch skjutsväsendets förenande, dåF man väl för första året torde få använda densamma Y ull förändringens befordrande. Sker dettaicke, bör,E uten att derför hindra den föreslegna fribrefsrättenE för tuliverket, en behållning kunna beräknas afh 1235,000 rdr. Charte-Sigillate-medlen böra kunna utan betänklighet anses lemna en större inkomst än i den kopgl. propositionen entages, emedan det är kändt, . att papperet alltför dyrt betalas, hvarom man bäst kan öfvertygas, då men fincer att Bankens pappersbruk Tumba, som ovilktorligen eljest måste gå med förlust, genom kartepapperets tillverkning till stor I del kunnat komma att gå med virst, 3 Denna iokomstrubrik bör således gerna kunna beh räknas högre, då det dertill är köndt, att ett betyd-? igt förråd kartor nu fianss magasinerade. Den an-! tages alltså till 610,000 rdr. e) Deremot torde det vara nödvändigt att en gång hb nedgifva befrielse för den egentliga husbehofsbräniogen; och då beskattningen å fabriksbränningen ; äl icke under första åren af en skattefri husbehofs-9 räsning lärer kunna fylla hela den brist, som i be-! illniogssumman derigenom uppstår, lärer man ickel! unna beräkna behållningen af bränvinsbränneri-! nedlen till mer än 600,000 rdr. o Genom antagandet af dessa förändrade beräkningar a f inkomst-titlarne skulle således vinnas en tillgång f omkring En million rdr bko, eller öfver 620,000 de dr mera än hvad i den kongl. propositionen be-l! räknas. . til Men på det ingen osäkerhet skulle uppstå oro tatsbrist, beräknades endast att inkomsternas förökling kan upptagas tiil 750,000 rdr bko. gr Det befinnes då, att om ock statsutgifterna ickel!te kulle instränkas, hvilket dock otvifvelaktigt kundedS ke eller åtreinston2 lemnas inom de gränser, som !e id sista riksdagen bestämdes, så skulle en betydlig2? ninskning i folkets skattebördor kunna börja tillägabringes hvad de tyngsta och mest ojemnt föron elade skatter beträffar. mi I detta afseende ansågs det allmänt erkändt, attlik ngenting önskvärdare vore, än att få afskaffade hem-laf: vantals-räntan och mantalspenningarne. Der or örra är den orättvi aste af alla våra beskattningar,vä y den utgöres hufvudsakligen af bevillningar, somde lott åtagits för vissa tillfällen, men sedan genom jut naktspråk blifvit jorden fortfarande ålagd. Den sed-lan are är den olåmpligaste af alla, ty den fordrar af ka en fattige lixa mycket som af den rike, och om je st ock oftast blefve de behållne och förmögne hus-fö! önderne som betala den för de tjenande klasserna, tik i föranleder sjalfva skattens natur likväl obehag em emellan. för Derföre yrkades, att S:atsutskottet måtte i sitt ut-ett tande cm statsregleringen särskilja jordeboksräntan för ån hemmantalsräntan; så att man må kuana seliak vad des:a verkligen utgöra och hvad deraf stats lök erket är behåilet, eller åt andra verk och enskilde ta! isponerad!; semt tillika föreslå sättet att ersätta dessa de: sdnare sina andelar, på det Rikets Ständer milom unna ktesluta hemmantalsräntans upphäfvande. un; På det att dessu:om såväl den här föreslagna be-me ikvingen af statsinkomsterne, som den föreslagnabu ;rändring med hemmantalsräntan och mantalspen-fol ingarne icke må väcka betänkligheter, och då ban-up ovinsten icke, såsom i rörelsen till stor del använd, kr: in genast disponeres, men densamma icke för banens säkerhet nu behöfves, så föreslås att rikets)na änders bark för sin behållna vinst, under årenan! 348, 4849 och 4830, utfärdar och till rikets stän-vin T3 riksgäldskontor årligen eaflemnar ett motsvarandean! tal obligationer, ställde till innehafvaren å belopp Ä 4000 rdr hvardera, samt löpande med 3 proc.bla inta och på kort uppsägningstid. Obligationernaför lösas af rikets ständers bank efter i allmänna tid-till ingar skedd uppsägning, i den mån bekhållna ban-der ovinsten blifver disponibel. Statsverket skule alltsålhet ån riksgäldskontoret kunna utfå sina tillfälliga be-latt of, utan att banken behöfver hastigt indraga sina testående lån eller stryna rärelsen 0 0 Vv