Article Image
stjelkar, samt å de flere raämnaen och kryddor, som
vanligen införas från aflägsna länder; ty annars ver-
jkar hr Schwans förslsg icke till n-dsättniag, utan
till en betydlig förhöjning uti tullen å de hufvud-
-sakligaste import-artiklarne, såsom t. ex. å rått soc-
ker, då deremot tuilen å raffiaerad vara samt å si-
rap skulle oförändrad qvarstå, och sockerbruken deri-
genom beröfvas eit motsvarande skydd.n
Bondeståndets plenum den 4 Januari.
Bengt Gudmundssons anförande angående
Statsregleringen
omfattade, såsom vi redan nämnt, en stor del
af de ämnen som i den kongl. propositionen
förekommit, och var således af ett ganska be-
tydligt omfång. Vi anföra derutur här det
TI hufvudsakligaste.
Först yttrades bekymmer öfver, att vid denna riks-
dag man af kongl. propositionerna apgåenda stats-
verkets tillstånd och behof fianer dea olyckliga prin
cipen bibehållen, att de öfverskott, som under de
flydda åren uppstått på statsverkets inkomst-titlar,
skola anses såsom bevis stt regeringen finner utväg
till fyllandet af nya, framtida utgifter, och således
grundar en ständigt vexande utgiftsstat uppå sjelfva
de bördor, som de skattdragande måste vidkännas
till följd af vårt tryckande skatteväsende och våra
långa tider mellan statsregleringarne. D-refter fram-
ställdes den fråga: huru länge skola vi behöfva bedja
vår regering besinna, att dessa öfverskoll äro utöf-:
ver statsbehofvet af folkets uttagna beskattninzar, i
följd deraf att Rikets Ständer, för undvikardet af
statsbrist, under em treårig statsreglering nödgats be-
räkoa iokomsterna lägre än de eljest kunde och!
borde, semt att således af folket mera uttages än
som eljest skulle ske; och om aldrig dessa öfverskotts
belopp skola komma folket till godo? Är det då
för evigt dömdt, att sa sina mest tryckande skatter
fortfara, under det andra, mindre twyckande eller
från nya källor hemtade beskattniogar utvisa en
förökning, som så mycket snarare borde komma del:
hårdt beskattade till godo, som den till stor del, ja
rätt räknadt till största delen, tillkommer genom !
desse sammas andelar i de nya beskattningarne? i
Vidare yttrades:
bI den kongl. propositionen finner men med enl:
synnerlig omsorg alla de ständiga inksmsttersa lågt!
beräknade; men då dessa till en stor del grunda sig!
på spannmåls-, koppar- och jernpriser, hvilka tillc
följd af flera förhållanden och de tröga framstegen f
6
F
e
s
af vår industri, icke torde stiga uan snarare falla,
synes det vara nödigt att för närvarande godkänna
dessa beräkningar. Deremot anser jeg, att hvad de
extra ordinarie inkomsterna angår, dessa böra kun-
na högre beräknas än som skett. Vi hafva settv
lullintraderna i jemnt stigande; en tillväxande be-lY
folkning och behofvet af en förnuftigare tullagstift-s
ning och tullbeskattning skola förena sig att fortfa-b
rande framkalla en förökad tullinkomst, om allt rik-?
tigt ordnas och vårdas; och det beräknade brutto-
beloppet bör med full säkerhet kunna påräkneas tilllr
4,800,000 rdr; hvarföre, om ej tullverkets aflönings-n
och pensionsstat samt omkostnader kunna minskas, th
hvilket dock synes vara ganska möjligt, ändock en
behållen inkomst korde kunaa påräknas af 4,000,000. f
Genom ändamålsenliga åtgärder inom postverketh
skulle äfven säkert en behållsing kunna påräknas aflä
postmedlen, helst om ingeniing snart och grundligt Y
företages för post- och skjutsväsendets förenande, dåF
man väl för första året torde få använda densamma Y
ull förändringens befordrande. Sker dettaicke, bör,E
uten att derför hindra den föreslegna fribrefsrättenE
för tuliverket, en behållning kunna beräknas afh
1235,000 rdr.
Charte-Sigillate-medlen böra kunna utan be-
tänklighet anses lemna en större inkomst än i den
kopgl. propositionen entages, emedan det är kändt, .
att papperet alltför dyrt betalas, hvarom man bäst
kan öfvertygas, då men fincer att Bankens pappers-
bruk Tumba, som ovilktorligen eljest måste gå med
förlust, genom kartepapperets tillverkning till stor I
del kunnat komma att gå med virst, 3
Denna iokomstrubrik bör således gerna kunna be- h
räknas högre, då det dertill är köndt, att ett betyd-?
igt förråd kartor nu fianss magasinerade. Den an-!
tages alltså till 610,000 rdr. e)
Deremot torde det vara nödvändigt att en gång hb
nedgifva befrielse för den egentliga husbehofsbrän-
iogen; och då beskattningen å fabriksbränningen ;
äl icke under första åren af en skattefri husbehofs-9
räsning lärer kunna fylla hela den brist, som i be-!
illniogssumman derigenom uppstår, lärer man ickel!
unna beräkna behållningen af bränvinsbränneri-!
nedlen till mer än 600,000 rdr. o
Genom antagandet af dessa förändrade beräkningar a
f inkomst-titlarne skulle således vinnas en tillgång
f omkring En million rdr bko, eller öfver 620,000 de
dr mera än hvad i den kongl. propositionen be-l!
räknas. . til
Men på det ingen osäkerhet skulle uppstå oro
tatsbrist, beräknades endast att inkomsternas förök-
ling kan upptagas tiil 750,000 rdr bko. gr
Det befinnes då, att om ock statsutgifterna ickel!te
kulle instränkas, hvilket dock otvifvelaktigt kundedS
ke eller åtreinston2 lemnas inom de gränser, som !e
id sista riksdagen bestämdes, så skulle en betydlig2?
ninskning i folkets skattebördor kunna börja till-
ägabringes hvad de tyngsta och mest ojemnt för- on
elade skatter beträffar. mi
I detta afseende ansågs det allmänt erkändt, attlik
ngenting önskvärdare vore, än att få afskaffade hem-laf:
vantals-räntan och mantalspenningarne. Der or
örra är den orättvi aste af alla våra beskattningar,vä
y den utgöres hufvudsakligen af bevillningar, somde
lott åtagits för vissa tillfällen, men sedan genom jut
naktspråk blifvit jorden fortfarande ålagd. Den sed-lan
are är den olåmpligaste af alla, ty den fordrar af ka
en fattige lixa mycket som af den rike, och om je
st ock oftast blefve de behållne och förmögne hus-fö!
önderne som betala den för de tjenande klasserna, tik
i föranleder sjalfva skattens natur likväl obehag
em emellan. för
Derföre yrkades, att S:atsutskottet måtte i sitt ut-ett
tande cm statsregleringen särskilja jordeboksräntan för
ån hemmantalsräntan; så att man må kuana seliak
vad des:a verkligen utgöra och hvad deraf stats lök
erket är behåilet, eller åt andra verk och enskilde ta!
isponerad!; semt tillika föreslå sättet att ersätta dessa de:
sdnare sina andelar, på det Rikets Ständer milom
unna ktesluta hemmantalsräntans upphäfvande. un;
På det att dessu:om såväl den här föreslagna be-me
ikvingen af statsinkomsterne, som den föreslagnabu
;rändring med hemmantalsräntan och mantalspen-fol
ingarne icke må väcka betänkligheter, och då ban-up
ovinsten icke, såsom i rörelsen till stor del använd, kr:
in genast disponeres, men densamma icke för ban-
ens säkerhet nu behöfves, så föreslås att rikets)na
änders bark för sin behållna vinst, under årenan!
348, 4849 och 4830, utfärdar och till rikets stän-vin
T3 riksgäldskontor årligen eaflemnar ett motsvarandean!
tal obligationer, ställde till innehafvaren å belopp Ä
4000 rdr hvardera, samt löpande med 3 proc.bla
inta och på kort uppsägningstid. Obligationernaför
lösas af rikets ständers bank efter i allmänna tid-till
ingar skedd uppsägning, i den mån bekhållna ban-der
ovinsten blifver disponibel. Statsverket skule alltsålhet
ån riksgäldskontoret kunna utfå sina tillfälliga be-latt
of, utan att banken behöfver hastigt indraga sina
testående lån eller stryna rärelsen
0
0
Vv
Thumbnail