upphört har jag beslutat angtamera en plats hos en vis
generalgevaljer, som lär vara både rik och betydande oci
länge sökt decapitera mig på högst förmånliga vilkor. Mec
nästa post får han också mitt samtycke.n
Jag vet icke,, utlit sig Vecordius, som vid denna be.
stämda hotelse glömde både pastorat och prostinna, pi
hvad sätt jag ådragit mig en sådan olycka, det vill säga,
hvarföre mamsell har hjerta att göra mig den... stora
och oersättliga förlust, genom hvilken jag fruktar att blifva
alldeles förlorad, men om en ändring i hennes förskräck-
liga beslut ännu är möjlig, så hoppas jag hon låter sig be-
vekas af mina enträgna böner.,
Mamsell Bolla teg och syntes öfverlägga samt tillstod
slutligen, att hon verkligen en tid bortåt smickrat sig
med hoppet att efter så många års rastlösa sträfvander
omsider hafva funnit ett lugnt och anständigt hvilorum :i
pastorns hus. Som dock nödvändigheten var hennes
lif och hon i sednare tider sjelf tyckt sig finna alt hon
här var mer öfverflödig än i början, hade hon efter hand
fallit på andra idealer och ville derföre konstutitionera
sig på ett ställe, der hon kanske skulle finna mer recon-
sonnangs, och jemväl kunna göra mer nyttan. Derefter
uppdrogs en liten tablå öfver allt I vad hon uträttat på
Gulåkra intill denna dag, och sist slöts med en anhållan
att pastorn behagade formera en penna samt förfrågan
om alla generaler titulerades med trotjenare och högvål-
borne?
Vecordius var till mods som hade han sutit på glö-
dande kol. Han kunde ej betvifla hennes fulla allvar med
flyttningen, och den närmsta framtiden upptog derför alla
han: tankar. I hela sitt lif hade han aldrig befattat sig
med nigra husliga omsorger, och hvem skulle nu kunna
sköta allt som mamsell Bolla? Hade icke hon dragit hela
hans tunga, varit invigd i alla hans förhållanden? Huru
skulle han med så obegränsadt förtroende kunna öfverlåta
sig åt någon annan, och huru sjelf kunna inhemta de in-
sigter som behöfdes? Ludvig XII erfor icke djupare
känsla af sin vanmakt och oförmåga, när Richelieu låtsade
vilja öfverlemna regeringsbestyret i hans händer, än pastor
Vecordius, när han i andanom skådade mamsell Beetsmans
afträde; han skulle i detta ögonblick långt hellre velat af-
säga sig alla tankar på framtida befordran, med tillhörande