Ett anförande af hr statsrådet Sand-
strömer i konseljen.
Vid öfverläggningarna hos regeringen angå-
ende den kongl. propositionen om statsverkets
tillstånd och behof, har br statsrådet Sand-
strömer afgifvit till protokollet ett anförande,
bvilket finnes propositionen bifogadt och inne-
båller åtskilliga åsigter som troligen skola lä-
sas med intresse, hvarföre vi här meddela sag-
de anförande. Den speciella frågan var om lö-
nereglering för statsrådet.
Då det pu åligger mig att afgifva underd. yt-
trande i förevarande ämne, har jag fuanit mig icke
böra förbisa, buruledes den väckta frågan om em
betsverkens reorganisätion ursprungligen åsjfiat ett
ändamålsenligare ordnande af statsförvaltnivgen. Ur
denna synpunkt betrekted är densamma af synner-
lig vigt, och om de beslut, som i detta ämne fattas,
skola medföra afsedt gagn, är det således nödvändigt
att först bestämmes hvilket system, som i förstbe-
rörde afseende må vara lämpligast.
Enligt hvad kändt är, blef, för uppgörande af full-
ständigt förslag till stitsförvaltningens organisation,
ef K. M. en kommitte förordnad, hvars år 4829 af-
gifoa underdåniga betänkande meddelades rikets år
4823 församlade ständer, som för detta ärendes be-
handliog nedsatta ett särskildt utskoit, hvarefter ri-
kets ständer uti underdånig skrifvelse af den 22 De-
cember 1823 till K. M. öfverlemnade samma ut-
skotts batänkanda, samt, mad åberopande af deri an:
förde hufvudgrunder, anhöllo, det K. M. ville till
verkställighet befordra de delar af samma förslag,
som -K. M. funne ledande till styrelsens förenkling
och till inskränkning i embetsmännens antal.
Berörde förslag afsåg jemväl. en förändrad orga-
nisation af statsrådet, och den i sådant hänseende
år 1840 vidtagne åtgärd blef i hufvudsaklig öfver-
ensstärarmelsa dermed beslutad. Med afseende å denns
förändrings nära samband med nu förevarande fråga,
må ock derföre i underd. anmärkas, att uti det be-
tänkande af konstitutionsutskottet vid 4834—1835
årens riksdog, hvarigenom berörde förändring ble
föreslagen, yttrades: att förslaget var grusdedt på
angelägenheten deraf att full kraft och enhet i riks.
styrelsen måtte beredas, äfvensom på svårigbeten,
om ej omöjligheten att rättvist tillämpa den igrund-
lagarna s:sdgade ansvarighet för rådslagen, innan ko-
nungens rådgifvare blefve ställda i spetsen för hvar
sin gren af styrelsen, så att de, närmast konungsn,
måtte kunna i helt öfverskåda egna förvaltningsfö-
remål, med skyldighet å ena sidan att, när som
helst, göra konungen reda för administrationens ging
och resultater, samt ä den aadra, med tillräcklig
myndighet att, inom det dem anförtrodda departe-
ment, främja verkställigheten ef kohungens beslut
och vaka öfver allmänna förfettningarnas efterlefnåd.
Desia voro således bufvudsyfternålen med den grutd-
lagsförändring, hvarigenom da nuvarande departe-
mentschefsbefattningarne tillkommit, och vid fröga
om statsförvaltningens-organisation i öfrigt är der
för nödvändigt att densamma utföres I öfverensstäm-
melse dermed och så att departementsetheferna sät-
tes i tillfalle att fullgöra hvad med dessa embetcns
inrättande afsågs. ij
Det h fta varit framställdt, att, för en syftes
ss