afsedda ändamål: Korpralers och soldaters medj
deras vederlikars underhålla Om denna kassa,
bildad dels af donationer, dels af stats- och en-
skiltes bidrag, dels af räntor å utlånte kapita-
ler, finnes likväl stadgadt, till och med vid
vite, att dess medel icke må röras eiler dispo-
neras till främmande hebof; något som i öf-
rigt i allo öfverensstämmer med donations-
brefvens innehåll och grunden för bidragens
tilldelande. Detta oaktadt finner man af rä-
kenskaperne följande summor af krigsmanshus-
medien disponerade till ändamål, som bestäradt
äro främmande för manskapets pensionering.
nemligen: till Kongl. Maj:ts disposition 3000
rdr; till aflöning af en del af krigskollegii tjen-
stemän 6183 rdr, till pensionering af samma tjen-
stemän 3000 rdr, hvaraf, om jag icke missta-
ger mig, ett afskedadt krigsråd erhåller icke
mindre än 800 rdr, således ensam lika andei
som 100 soldater; till skrifmaterialer och ex-
penser 4000 rdr och slutligen procent af gra-
tialistunderhållet 1000 rdr elier tillsammanslagdt
14,183 rdr, och således samma belopp som för
underbållet af 1761 pensionärer. Nu skulle det
väl kunna tyckas alt, då staten äger ett em-
betsverk, hvilket bredvid de öfriga göromålen
äfven fått sig uppdraget förvaltningen af en
barmhertighetsinrättning, denna förvaltning icke
borde ske på samma barmhertighetsinrättnings
bekostnad; ty med samma skäl skulle ju t. ex.
indelta armåens beklädnadsdirektioner äfven få
bidraga till tillökningen i krigskollegii tjenste-
märs aflöning, efter som det är genom krigs-
kollegium nämnde direktioner erhålla sina me-
dels behof. Hvad särskildt det belopp angår,
som blilvit stildt till Kongl. Maj:ts disposition,
är jag visserligen öfvertygad om deisammas
användande till almosor åt verkligen behöf-
vande; men j:g hyser icke destomindre den
öfvertygeisen att de:sa enskilda gåfvor, så ati
säga utom protokoliet, icke kunna hänföras
till krigsmanshuskassans afsedda ändamål.
Uader öfvervägande af hvad här ofvan med
hänseende till manskapets pensionering Iöre-
kommit och blifvit utredt, har jag trott mig
finna giltig anledning att föreslå: det krigs
marshusmedlen uteslutande måtte användas till
manskapets pensionering, och pensionerna, med
tilihjelp af såväl de bärigenom ökade tillgån-
garne som af öfverskottsmedlen allmänt ökas
till ett skäligt belopp; samt att dessutom pen-
sionerne för värfvadt manskap blifva, med till-
hjelp af härtill särskildt anvisade medel, ökade
till det belopp som. förslaget upptager.
Sedan jag i de hufvudsakligaste delarne nu
vidrört hvad som angår den stående hären, öf-
vergår jag med några ord till Gottländska na-
tionalbeväringen. Enligt min uppfattning utgör
den gottländska försvarsorganisationen ett mön-
ster för det öfriga Sveriges, och vittnar om
sällspord skicklighet, samt statsmannavishet hos
såväl inventorn, som hos dem hvilka efter ho-
nom vidmakthållit och fullkomnat dess ska-
pelse. Det enda j:g emot densamma har att
anmärka är, i militäriskt hänseende, att öfnings-
tiden under första värnpligtsåret icke är till-
räckligt lång; samt i ekonomiskt, att aflönin-
gen är för låg. Båda delarna har jag i försla-
get sökt afhjelpa. Det förstnämnda derigenom
att jag föreslagit längre öfmingstid under första
värnpligtsåret, hvilken förlängning blifvit de
beväringsskyldige godtgjord genom förminskade
öfningar efter fyllda 30 år.
Då, enligt hvad af föregående inhemtas, dei
förslag jag uppgjort till förändrad organisat:on
af landtförsvaret uti flera delar förändrar när-
varande förhållanden, h:r jag ansett det varai
sin ordning att äfven summariskt meddela det
sätt, hvarpå jag tänkt mig öfvergången ifrån
det närvarande till det föreslagna böra verk-
ställas.
Med hänseende härtill har jag ansett:
att förändringen inom de indelta trupperna
borde ske successive i mån af afgång och in-
gångna koatrakters tilländalöpande;
att passevolancen med de värfvade trupperna
genast borde uppsägas, och inga rekapitulatio-
ner med manskapet vidare ingås;
att af värfvade kavalleriet borde, på grund
af frivilligt medgifvande, formeras den värfvade
kavalleribrigad, som förslaget innehåller, samt
återstoden af manskapet, äfvensom det värfvade
infanteriet, afskedas efter tilländalupna kapitu-
lationer;
att Officerare, Underofficerare och Vederlikar
vid de värfvade irupperna borde irdelas i 3:ne
kathegorier, med hvilks skulie förfaras på föl-
jande sätt, nemligen: 1:sta kathegorien, eller
de som uppnått 50 lefnads- och 30 tjensteir,
borde lemnas öppet val mellan afsked med
peasion eller transport till hvilken annan kår
som helst, med bibehållandet af egande tur
inom graden (gardets officerare, såsom äldst i
graden); 2:dra kathegorien, elier de, som upp-
nått 40 lefnads- och 20 tjensteår, borde lem-
nas öppet val mellan lönens bibehållande i 10
år eeh derefter afsked med pension, eller ock
traasport till annan kår under samma vilkor
som 1:sta kathegorien; och 3:dje kathegorien,
eller aila under 40 lefnads- och 20 tjensteår,
borde lemnas öppet val emellan bibehållandet
al lönea i 10 år eller transport till anran kår
under ofvan anförda vilkor. Att all ingång på
ny stat med förändrad aflöning borde ske ;
O! utropade jag, förlåt, förlåt! jag ville
ju försöka, om jag kunde älska: dig.,
Och du tror dig kunna göra en man till