Article Image
afsedda ändamål: Korpralers och soldaters medj deras vederlikars underhålla Om denna kassa, bildad dels af donationer, dels af statsoch enskiltes bidrag, dels af räntor å utlånte kapitaler, finnes likväl stadgadt, till och med vid vite, att dess medel icke må röras eiler disponeras till främmande hebof; något som i öfrigt i allo öfverensstämmer med donationsbrefvens innehåll och grunden för bidragens tilldelande. Detta oaktadt finner man af räkenskaperne följande summor af krigsmanshusmedien disponerade till ändamål, som bestäradt äro främmande för manskapets pensionering. nemligen: till Kongl. Maj:ts disposition 3000 rdr; till aflöning af en del af krigskollegii tjenstemän 6183 rdr, till pensionering af samma tjenstemän 3000 rdr, hvaraf, om jag icke misstager mig, ett afskedadt krigsråd erhåller icke mindre än 800 rdr, således ensam lika andei som 100 soldater; till skrifmaterialer och expenser 4000 rdr och slutligen procent af gratialistunderhållet 1000 rdr elier tillsammanslagdt 14,183 rdr, och således samma belopp som för underbållet af 1761 pensionärer. Nu skulle det väl kunna tyckas alt, då staten äger ett embetsverk, hvilket bredvid de öfriga göromålen äfven fått sig uppdraget förvaltningen af en barmhertighetsinrättning, denna förvaltning icke borde ske på samma barmhertighetsinrättnings bekostnad; ty med samma skäl skulle ju t. ex. indelta armåens beklädnadsdirektioner äfven få bidraga till tillökningen i krigskollegii tjenstemärs aflöning, efter som det är genom krigskollegium nämnde direktioner erhålla sina medels behof. Hvad särskildt det belopp angår, som blilvit stildt till Kongl. Maj:ts disposition, är jag visserligen öfvertygad om deisammas användande till almosor åt verkligen behöfvande; men j:g hyser icke destomindre den öfvertygeisen att de:sa enskilda gåfvor, så ati säga utom protokoliet, icke kunna hänföras till krigsmanshuskassans afsedda ändamål. Uader öfvervägande af hvad här ofvan med hänseende till manskapets pensionering Iörekommit och blifvit utredt, har jag trott mig finna giltig anledning att föreslå: det krigs marshusmedlen uteslutande måtte användas till manskapets pensionering, och pensionerna, med tilihjelp af såväl de bärigenom ökade tillgångarne som af öfverskottsmedlen allmänt ökas till ett skäligt belopp; samt att dessutom pensionerne för värfvadt manskap blifva, med tillhjelp af härtill särskildt anvisade medel, ökade till det belopp som. förslaget upptager. Sedan jag i de hufvudsakligaste delarne nu vidrört hvad som angår den stående hären, öfvergår jag med några ord till Gottländska nationalbeväringen. Enligt min uppfattning utgör den gottländska försvarsorganisationen ett mönster för det öfriga Sveriges, och vittnar om sällspord skicklighet, samt statsmannavishet hos såväl inventorn, som hos dem hvilka efter honom vidmakthållit och fullkomnat dess skapelse. Det enda j:g emot densamma har att anmärka är, i militäriskt hänseende, att öfningstiden under första värnpligtsåret icke är tillräckligt lång; samt i ekonomiskt, att aflöningen är för låg. Båda delarna har jag i förslaget sökt afhjelpa. Det förstnämnda derigenom att jag föreslagit längre öfmingstid under första värnpligtsåret, hvilken förlängning blifvit de beväringsskyldige godtgjord genom förminskade öfningar efter fyllda 30 år. Då, enligt hvad af föregående inhemtas, dei förslag jag uppgjort till förändrad organisat:on af landtförsvaret uti flera delar förändrar närvarande förhållanden, h:r jag ansett det varai sin ordning att äfven summariskt meddela det sätt, hvarpå jag tänkt mig öfvergången ifrån det närvarande till det föreslagna böra verkställas. Med hänseende härtill har jag ansett: att förändringen inom de indelta trupperna borde ske successive i mån af afgång och ingångna koatrakters tilländalöpande; att passevolancen med de värfvade trupperna genast borde uppsägas, och inga rekapitulationer med manskapet vidare ingås; att af värfvade kavalleriet borde, på grund af frivilligt medgifvande, formeras den värfvade kavalleribrigad, som förslaget innehåller, samt återstoden af manskapet, äfvensom det värfvade infanteriet, afskedas efter tilländalupna kapitulationer; att Officerare, Underofficerare och Vederlikar vid de värfvade irupperna borde irdelas i 3:ne kathegorier, med hvilks skulie förfaras på följande sätt, nemligen: 1:sta kathegorien, eller de som uppnått 50 lefnadsoch 30 tjensteir, borde lemnas öppet val mellan afsked med peasion eller transport till hvilken annan kår som helst, med bibehållandet af egande tur inom graden (gardets officerare, såsom äldst i graden); 2:dra kathegorien, elier de, som uppnått 40 lefnadsoch 20 tjensteår, borde lemnas öppet val mellan lönens bibehållande i 10 år eeh derefter afsked med pension, eller ock traasport till annan kår under samma vilkor som 1:sta kathegorien; och 3:dje kathegorien, eller aila under 40 lefnadsoch 20 tjensteår, borde lemnas öppet val emellan bibehållandet al lönea i 10 år eller transport till anran kår under ofvan anförda vilkor. Att all ingång på ny stat med förändrad aflöning borde ske ; O! utropade jag, förlåt, förlåt! jag ville ju försöka, om jag kunde älska: dig., Och du tror dig kunna göra en man till

21 december 1850, sida 6

Thumbnail