konfiskerade varorna tillhörde en å Almedahls fabrik
anställd engelsk verkmästare, och att de blifvit in-
packada i lådorna jemte fabrikens machiner utan
bolagsmännens vetskap.
AS
— På Kongl. Teatern fortfar Martha att stän
digt locka nya beundrare och förstår att bibehålla sina
gamla. Man finner ock ej ofta en sådan sympati mel-
lan poet, kompositör, öfversättare och utförande, oc
ännu mera sällan bafva alla fyra partierna med et
så varmt intresse gripit verket an, som fallet onek-
ligen varit med denna opera.
Vid operans sednaste representation, har man fun
nit att sångarse, i stället för att tröttna, såsom el-
jest stundom händer, fastmera lifvas med hvarje
gång. Sålunda utvecklar hr Strandberg mera detalj-
sudium i sång och spel, mill Berwald ger flera mo-
menter en högre färg, och fröken Boye samt kr
Welia äro outtömliga på nya pointer i aktionen.
Också har man, utom de gamla dacaponumren, sec-
nast äfven upphöjt fröken B:s visa i tredje akten
till denna rang, och man kan ej förutse, om ej det-
samma kommer att hända hr Walins po:tervisa i
samma akt. Bida numren förtjena det, det först
nämnda dock egentligen blott för exekutionens sku!i,
och det sistnämnda skulle vinna betydligen, om ran
upptog den med orätt uteslutna kör-refringen efter
andra kupletten, hvarigenom stycket äfven skulle er-
hålla en viss nyhet. För öfrigt vilja vi blott erinra
fröken B. om att något ljudeligare föredraga ett och
annat solo, t. ex. i duatten med ladyn uti första
akten, samt i spinnqvartetten: dessa ställen för-
dubblas ej af orkestern, och böra derföre i sången
framlyftas något mera, emedan de eljest lätt gå för-
lorade. Sådane små clägenheter skola af sig sjelfva
försvinna vid en säkrare erfarezhet om scenens aku-
stiska förhållanden, som utan tvifvel snart skall för-
värfvas af fröken Boye, hvars kallelse för den ec
niska konsten på ett så lysande sätt uttalat sig.
Vid en blick på orkestern upptäcker man med
synnerlig tillfredsställe!se att klaviharpan försvunpni:
och eftertridis af en varklig harpa, som spelas af en
skicklig exekutris, fru Åhman, elev af Prattå. Denna
högst lämpliga åtgärd har för öfrigt egt rum under
operans alla representationer.
Man bör slutligen ock rättvist erkänna hvad br
Foronis vaksamma och energiska direktioa medver-
kat till operans framgång och till den tillfredsstäl-
lelse, som både åhörare och exskutörer hemta deraf.
—U—
e——