HLAVUGLT GIL ALlNBI:jdR TILL FIL ING Denna utslog slutligen: med: 180: röster emot 68 för utskottsbetänkandets företagande i nästa plenum efter lördagens. Ståndet åtskildes ej förr än klockan half fem. — Presteståndet. Sedan herr erkebiskopen redogjort för öfverenskommelsen i talmanskonferensen, att det hvilande representationsförslagets öde ofördröjligen skulle afgöras, upp trädde prosten Melen med motion om uppsko! till nästa riksdag. Professor A;ardh ville ej motsätta sig frågans afgörande nu, under förbehåll blott, att den företoges saxatidigt i alla stånden, såsom praxis förut varit vid grundlagsfrågors behandling. Efter åtskilliga yttranden hit och dit voterades om tiden för frågans företagande; hvarvid 37 röstade för att det skulle ske i nästa vecka; minoriteten (13) var för uppskof till motionstidens slut. — Uti Borgarståndets plenum i dag före drogs först justitieministerns protokoll angående de städer, som underlåtit att sända fullmäktige. Från några hade nu fullmakier ankommit och rörande de öfrige beslöt man efter en kort diskussion, att i början af Januari afgöra. Sedan förekom hr Cassels motion om upp: skjutande till nästa riksdag med afgörandet af det hvilande Kongl. Maj:ts förslag till Riksdagsordning och Regeringsform, hvaröfver en långvarig och liflig debatt fördes. Hr Petre anmälde, att han i gårdagens talmanskonferens anhållit om att få sig meddelad konferensens tanke om frågans behandling, men fått till svar att sådant ej kunde ske, alldenstund motionen ännu låg på borgarståndets bord och ej blifvit de öfriga stånden kommunicerad. I anledning häraf yrkade hr Ekholm, att detta genast måtte ske genom deputation till medstånden, hvarjemte hr Huealling ansåg att motionen borde till vederbörligt utskott, nemligen konstitutionsutskottet remitteras. Hr Lagergren sökte visa att hr Cassels motion ej förtjente att man dervid fästade något afseende. Han betraktade dess föreslagna behandlisg endast som en inbjudning till de öfriga stånden eller ock som ett uppskjutande af frågan. Han tolkade grundlagen så, att ståndet skulle hafva rätt att bestämma huruvida det ville handlägga en motion eller ej samt yrkade slutligen proposition om bifall eller ogillande af motionen. Ea stor del af ståndets medlemmar yttrade sig häröfver, och stadnade man vid det beslut att en deputation skulle afgå till stånden, för att meddela dem den Casselska motionen och ståndets beslut att remittera den till konstitutionsutskottet. Deputationen, anförd af v. talmannen, som tycktes ogerna åtaga sig förtroendet, afgick. Efter återkomsten föredrogs Konstitutionsutskottets memorial i 2 om representationen, hvarvid hr Brink yrkade, att man borde dröja med föredragande af detta betänkande till hr Cassels motion blifvit afgjord och ralade, liksom sedan flera andra om den brådska i behandlingen hvilken nu liksem förut förmärkts. Talmannen trodde sig kunna upplysa, att frågan nästa vecka skulle förekomma hos ridderskapet och adeln, hvarjemte hr Lagergren i ömmande ord visade vigten af ett skyndsamt af görande. Vid voeringen beslöts red 42 röster mot 11, att Konstitutionsutskottets memorial skulle hvila till hr Cassels motion blifvit grundlagsenligt behandlad och afgjord. Afven häremot protesterade hr Lagergren. Åtskilliga pikanta yttranden både från den sega konservatismen och liberala sidan förekommo som vi dock nu ej medbinna återgifva. — Hoz: Bondeståndet begärde genast vid början af plenum Pehr Sahlström irån Söderman land ordet, och uppläste följande memorial: För batryggande a! Svenska folkets nu församlade representanters rättighet — samt till befordrande af möjligheten för dem, att med lugn betänksamhet öfverlögga och besluta öfver det nu hvilande Kong!. Msjvis nådiga förslag till Representationens ombildning, får jag härmed vördsamt i motioasväg yrka och föreslå: det måtte diskusstoren öfver detta vigtiga förslag till sednare hälften ef nästkommande Januari månad uppskjula:. Mo tiverne till denna min framstälining äro: de!s, att en stor del af de nyvalda riksdagsmännen ännu svårligen kunnat förvärfva sig den mnogsranna kännedom af förslagets innehåll, dess syftning och följder, som erfordras, för att med full sakkunskap och stadgad öfvertygelse kunna fatta deras omdöme och bestut i detta vigtiga ämne; dels att hittills gällande praxis varit, at icke förr än efter motionstidens slut företaga frågor om -grundlagsförändringar, hvilket vid denna händelse är så mycket mera angelägst at! jakttaga, som, i motsatt f:ll, representanternes ytracderätt skulle betydligen inskränkas, om icke all-! deles tillintetgöras, genom den tillämnade brådstörtade behandlingen af berörda förslag. Om behörig remiss till konstituiioasutskottet anhålles. I anledniog häraf uppstod Strinnund och yrkade, att frigan om representationens ombildnisg, såsom en gång bordlagd, måtte i enligh:t med Riksdagsordningens 49 8 företagas och afgöres, på det att icke, om afgörandet! d raf uppskötes till Januari minads slut och förslaget då ginge igezom, alla ugcder tiden väckta motioner måtte varda förgätves, och alla under tiden gjorda kostnader, borttastade penningar, ty Ständerzas bifall till frågan skulle omedelbarligen hafva WViil följd riksdagens afslutande. Emot hvad Sahlström förmodat, trodde talaren att en och hvar af ståndet redan torde äga tillräcklig. kännedom af ämnet, och att de sammankomster, som hållas för och emot, numera lära vara till liten nytta. — Anders Andersson från Skaraborgs län snpsåg frågan ännu kunna förbigå:, utan att grundlagen stöttes för hufvudet. Tagen fråga om grundlagsförändringar hade ännu af de förskräckta i landena framskuffsts med så stor skyndsamhet som denna, men talaren hörde ej till deras antal och arsåg någon brådska ej tehöfvas förrän: efter jul. —Förre tam. Anders Eriksson och med:honom. Rutberg begärde motionen på bordet. — Johannes Nilsson från Skåne utfor med bög röst emot, som han kallade det, den slipade och fina taktiken att vilja fördröja förslagets behandling i förtröstan på att den som. vinner tid. vinner allt Hen ämnaeda sata 43 såsom. katten kring hot