las mot thronen, altaret, krigsmakten och allt
annat som är så högst angeläget. Vi skola
här tillåta oss ett litet utdrag ur hr Thams
ook, sid. 87 och följ., för att visa förhållandet.
Stockholms Län betalar:
1. I ständiga rentor (jordeboks- och
hemmantalsrenta, afradsspanmål,
kronotionde, mantalspenningar m.
m.) i rundt tal . . . . bkoidr 230,060.
2, I allmän Bevillning, i dio . . - 95,000.
3. För öfrigt:
a) till Armeen . . -. . 123,000.
8) Presterskapet . . 100,000.
e) Skjuts. . . . . 30,000.
d) Väghållning. . . 92,000.
e) Fatiig-försörjning ,
Arrendemedel och
EA ,000.
790,000.
EHer hos hr Tham, till följd
af de för hvarje artikel
noggrannare utförda sum-
moOrna . . . . . 791,841: 5.
(hvartill kommer den indi-
rekta beskattningen ge-
nom tull o. s. v., som han
räknar till cirka . . -. 200,000.
Om allt detta resonnerar hr Th. som följer:
Ofvanstående summor äro utförda efter de med
sista femårsberättelsen följande tabeller. I sjelfva
berättelsen upptagas en del något högre, så att to-
talsumroorna blifva, för ständiga rentor 239 510: 4.
10, för allmän bevillning 409,649: 14., för öfriga
katter 468,955: 45. 4, i allt 814,145 rdr 43 sk. 2
rst.
Ena del af dessa skattebördor, för det mesta just
do, som stiga högst i siffertal, äro lyckligtvis under-
lättade af sirskildta omständigheter: jordrentorna tv.
ax. utgå mest i naturslier, som forslas dels sjöledes,
dels på goda vägar. Till lättnad vid roteringen är
bildad en kassa, genom den s. k. Enöres-afgiften.
hvarmed bestrides legohjelp af 46; rdr för hvarje
nylejd karl, utom 40 rdr till diverse kostnader; och
af öfverskotter ur denna kassa åter en fon: till gra
tifikationer åt välförtjenta soldater. Roteringskost-!
naden beräknades 4834 till 80 rdr för hvarje soldat,
båtsmanshå let till 70 rår, rustningen till 475 å 200;
Fårentuna fögderi är af gammelt fritt från allt upp-
sättanda a? krigsmanskap, utom i nödfall. — Skjuts,
väghållning, inqvartering och kronobrefbäring, trycka
temligen ojemnt för olika orter, tyngst i de orter,
der stora landsvägar gå fram, mindre ju längre från
hufvudstaden; i dess närhet ansågs år 1840 skjutser
stiga till en kostnad af 53!; rår för hvarje hem
man, inqvarteriagen till 45, väghållningen till 50; i
nästföregåenda qvinqvennium uppskattades skjutsen
öfver hela läset från 5 till 50, väghållningen från 8
till 50 för mantelet; kronobrefbäringen anses här och
der för svårare än skjutsen. Örfverallt underlättas
dessa bördor numera, och minskas småningom, ge-
nom den ökade ångbåtstrafiken, hvilken äfven be-
gagnas af kronan till trupptransporter ). Denva tra:
fik står å andra sidan, såsom fortvarande blott en
del af året, i vägen för uppgörande af de sedan nå-
gon tid tillämnade entreprenaderna af skjutsskyldig-
heten, i det svårligen något ansvar är möjligt för ott
åliggande, som vid olika tider fordrar betydligt olika
antal af hästar och folk. I närheten af hufvudsta-
den tillkommer ett annat förhinder, i allmogens vana
att infinna sig med sina hästar vid gästgifvaregår-
darne, afvakta det snara slutet på befintlig hållskjuts,
och derpå åtaga sig, mot drygt ackord, de resandes
fortskaffanda. Ståndspersoner åter använda sin till-
gång till foder ej så mycket till underhåll af bästar,
men mera af boskapskreatur; i anseende till den för-
månliga afsättningen af ladugårdsölster. Också voro
besagda entreprenader ännu 4847 ej komna till stånd
vid flera än 44 gästgifvaregårdar. — Utgiftsrna till
presterskapet äro i många pastorater bestämda ge-
nom frivilliga 2. k. konventioner, på längre eller kor-
tare tid, hvarigenom obehaget af sättet för dessa ut-
gifters utgående blifvit något minskadt. — Kostna-
derna för fattigvården boräknades år 41847 en tred-
jedel högre än 14842. Orsakerna äro redan tillröck-
ligt frambållna. — Uader sista qvingvenniet hade
skatteuppbörden mött temligen betydliga svårighe-
ter, hvilket under föregående tider sällan varit för-
hållandet.
Slutligen måste eriaras, att till ofvanstående gär-
der rättligen borde tilläggas all indirekt beskattning,
som genom uirikes ifrån inzommande varors för-
tulining, genom chartasigillata, postmedel o. 8. Vv.
kommer staten till godo. Att döma af länets fok-
mängd, jemnförd med rikets, skulla blott de sär-
skildt nämnda artiklarna stiga tillsammans till 450,000
rår, och om man tager i beräkning länets läge och
öfriga anförda egna förhållanden, kanske till vida
högre; så att hela skattebördan lärer kuona upp-
skattas till 950,000, kanske 4 million rår. Å andre
sidan tord2 efier ven!ig beräkning kanske 7; af hela
summan stanna inom länet, såsom anordnad till lö-
ner, inrättningar, företag m. m.
Om men fördelar den uppgifsa skattesumman ,
811,000 rdr, på hela länets f.lkmängd, enligt 1847
års mantalslängd, skulle på hvarje person komma p.
m. 7A; rår, och på hvarj2 betalande p. m. 43;;
båda delsrnoe !, mindre än i Upsala län, men docx
mera än i flertalet ef rikets öfriga lån. Om åter
den summa, som faller på landsbygden, fördelas på
dess hemmantal, erhålles ett medeltal af 496 rår,
nära neg lika med medium för hela riket. Sam-
manställag slutligen skattesummorna med taxerings-
värdena, erbållas föjande proportioner för år 4847:
Uppskattningsvärde. — Skatter. Proportion.
Hela länet 24,191,349A, rdr. 811,000 rdr. 400: 3,8.
Städerna . — 775,744, -24,000 — 27.
Landsbyg-
den . . 23,347,578 oo 790,000 — 3,4.
Eller i me-
deltal för
hemman 5,788 196 — 5,4.
) År 4847 beräknades skjutsen för hela länet 8,000
rår lågre än 4842.
I bredd med de konstprodukter af detta år, som
vår egen litbografiska press erbjuder, förtjenar med
utmärkelse omnämnas, från den norska bokhandeln:
cChristiania og Omegnp, som utkommit i Christi-
snia på utgifvaren br Tönsbergs förlag och som kan
Ne manan wwava Att orrnNANlamMmANnt fill det oalbära ntamnhenmne