las mot thronen, altaret, krigsmakten och allt annat som är så högst angeläget. Vi skola här tillåta oss ett litet utdrag ur hr Thams ook, sid. 87 och följ., för att visa förhållandet. Stockholms Län betalar: 1. I ständiga rentor (jordeboksoch hemmantalsrenta, afradsspanmål, kronotionde, mantalspenningar m. m.) i rundt tal . . . . bkoidr 230,060. 2, I allmän Bevillning, i dio . . 95,000. 3. För öfrigt: a) till Armeen . . -. . 123,000. 8) Presterskapet . . 100,000. e) Skjuts. . . . . 30,000. d) Väghållning. . . 92,000. e) Fatiig-försörjning , Arrendemedel och EA ,000. 790,000. EHer hos hr Tham, till följd af de för hvarje artikel noggrannare utförda summoOrna . . . . . 791,841: 5. (hvartill kommer den indirekta beskattningen genom tull o. s. v., som han räknar till cirka . . -. 200,000. Om allt detta resonnerar hr Th. som följer: Ofvanstående summor äro utförda efter de med sista femårsberättelsen följande tabeller. I sjelfva berättelsen upptagas en del något högre, så att totalsumroorna blifva, för ständiga rentor 239 510: 4. 10, för allmän bevillning 409,649: 14., för öfriga katter 468,955: 45. 4, i allt 814,145 rdr 43 sk. 2 rst. Ena del af dessa skattebördor, för det mesta just do, som stiga högst i siffertal, äro lyckligtvis underlättade af sirskildta omständigheter: jordrentorna tv. ax. utgå mest i naturslier, som forslas dels sjöledes, dels på goda vägar. Till lättnad vid roteringen är bildad en kassa, genom den s. k. Enöres-afgiften. hvarmed bestrides legohjelp af 46; rdr för hvarje nylejd karl, utom 40 rdr till diverse kostnader; och af öfverskotter ur denna kassa åter en fon: till gra tifikationer åt välförtjenta soldater. Roteringskost-! naden beräknades 4834 till 80 rdr för hvarje soldat, båtsmanshå let till 70 rår, rustningen till 475 å 200; Fårentuna fögderi är af gammelt fritt från allt uppsättanda a? krigsmanskap, utom i nödfall. — Skjuts, väghållning, inqvartering och kronobrefbäring, trycka temligen ojemnt för olika orter, tyngst i de orter, der stora landsvägar gå fram, mindre ju längre från hufvudstaden; i dess närhet ansågs år 1840 skjutser stiga till en kostnad af 53!; rår för hvarje hem man, inqvarteriagen till 45, väghållningen till 50; i nästföregåenda qvinqvennium uppskattades skjutsen öfver hela läset från 5 till 50, väghållningen från 8 till 50 för mantelet; kronobrefbäringen anses här och der för svårare än skjutsen. Örfverallt underlättas dessa bördor numera, och minskas småningom, genom den ökade ångbåtstrafiken, hvilken äfven begagnas af kronan till trupptransporter ). Denva tra: fik står å andra sidan, såsom fortvarande blott en del af året, i vägen för uppgörande af de sedan någon tid tillämnade entreprenaderna af skjutsskyldigheten, i det svårligen något ansvar är möjligt för ott åliggande, som vid olika tider fordrar betydligt olika antal af hästar och folk. I närheten af hufvudstaden tillkommer ett annat förhinder, i allmogens vana att infinna sig med sina hästar vid gästgifvaregårdarne, afvakta det snara slutet på befintlig hållskjuts, och derpå åtaga sig, mot drygt ackord, de resandes fortskaffanda. Ståndspersoner åter använda sin tillgång till foder ej så mycket till underhåll af bästar, men mera af boskapskreatur; i anseende till den förmånliga afsättningen af ladugårdsölster. Också voro besagda entreprenader ännu 4847 ej komna till stånd vid flera än 44 gästgifvaregårdar. — Utgiftsrna till presterskapet äro i många pastorater bestämda genom frivilliga 2. k. konventioner, på längre eller kortare tid, hvarigenom obehaget af sättet för dessa utgifters utgående blifvit något minskadt. — Kostnaderna för fattigvården boräknades år 41847 en tredjedel högre än 14842. Orsakerna äro redan tillröckligt frambållna. — Uader sista qvingvenniet hade skatteuppbörden mött temligen betydliga svårigheter, hvilket under föregående tider sällan varit förhållandet. Slutligen måste eriaras, att till ofvanstående gärder rättligen borde tilläggas all indirekt beskattning, som genom uirikes ifrån inzommande varors förtulining, genom chartasigillata, postmedel o. 8. Vv. kommer staten till godo. Att döma af länets fokmängd, jemnförd med rikets, skulla blott de särskildt nämnda artiklarna stiga tillsammans till 450,000 rår, och om man tager i beräkning länets läge och öfriga anförda egna förhållanden, kanske till vida högre; så att hela skattebördan lärer kuona uppskattas till 950,000, kanske 4 million rår. Å andre sidan tord2 efier ven!ig beräkning kanske 7; af hela summan stanna inom länet, såsom anordnad till löner, inrättningar, företag m. m. Om men fördelar den uppgifsa skattesumman , 811,000 rdr, på hela länets f.lkmängd, enligt 1847 års mantalslängd, skulle på hvarje person komma p. m. 7A; rår, och på hvarj2 betalande p. m. 43;; båda delsrnoe !, mindre än i Upsala län, men docx mera än i flertalet ef rikets öfriga lån. Om åter den summa, som faller på landsbygden, fördelas på dess hemmantal, erhålles ett medeltal af 496 rår, nära neg lika med medium för hela riket. Sammanställag slutligen skattesummorna med taxeringsvärdena, erbållas föjande proportioner för år 4847: Uppskattningsvärde. — Skatter. Proportion. Hela länet 24,191,349A, rdr. 811,000 rdr. 400: 3,8. Städerna . — 775,744, -24,000 — 27. Landsbygden . . 23,347,578 oo 790,000 — 3,4. Eller i medeltal för hemman 5,788 196 — 5,4. ) År 4847 beräknades skjutsen för hela länet 8,000 rår lågre än 4842. I bredd med de konstprodukter af detta år, som vår egen litbografiska press erbjuder, förtjenar med utmärkelse omnämnas, från den norska bokhandeln: cChristiania og Omegnp, som utkommit i Christisnia på utgifvaren br Tönsbergs förlag och som kan Ne manan wwava Att orrnNANlamMmANnt fill det oalbära ntamnhenmne