re —också blir en strid utaf, så gör det ändå alltid en förändring, och blir det onda bättre derigenom, inte blir det värre.v Om han bara gåfve miz en anledning, ropade Karl, men allt hvad han säger och gör är så slugt beräknadt, att man inte kan taga någon himd, om man också vore fårdig att dö af raseri deröfver. Kom, kom; den som vill finna, behöfver inte länge söka. Trampa honom bara försigtigt på foten; ni vet, vackert bondskt med sammetsskor. Sen går det nog af sig sjelf.s Ack, Kobe, hvad skulle Lisa söga derom? Skall jag skada hennes rykte gerom en handling, bvaraf msn kunde stuta, alt äfven jag misstänkte något.s Ack, du kära oskuid! Tror ni inte att Lisa redan är i hvars masvs mun? Dagligen söger man det värsta om benne, och det läggs alitid något nytt till., Min Gud, min Gud! hon är oskyldig och likväl anklagar man henne.n Kari, Karl! Ni har inte något mod mer i bröstet. Ni ser det onda dagligen öka sig och indå hänger ni hufvudet dervid som ett vanmäktigt barn. Ni ser alt allt förener sig stt föra er oskyldiga fästmö i förderfvet: Victors förföriska tal, hennes faders galna högmod och hennes egen kärlek för stadsfolket och deras lif. Ingen kan göra något för att rädda henne, utom ni... och ni är lik en skyddsengel, som insomnar, när djefvulen lagar sig till att bortlocka själen. Genom er rädda eftergifvenhet utsätter ni Lisa hjelplöst för den hotande faran. Om hon stackars övergifna stapplar, hvems är skulden. Hjelp dig sjelf, så bjelper Gud dig; haf mod, slå till, var en man! Heter det inte, att vargen skulle ej komma öfver jorden, om icke herden vore borta?n Karl svarade först efter en stund. Ack, ack, suckade han, vallt förskräcker