danstående artikel för några veckor sedaå blif-
vit insänd till Aftonbladet, men de:s införande
fördröjdt af da skäl som då uppgåfvos. Sedan
början af artikela emel!ertid redan varit sya-
lig i det i går hitkomna nummer af Göthe-
borgs Handelstidning, an:e vi några utevutnin
gar derutur tjena till ingenting, hvarföre den
m-ddetas isin helhet, med den reservation från
redaktionens sida, alt tonen hade kunnat vara
mindre bitter, utan a:t innehållet deraf hade
förlorat, enär, enligt hvad red. sökt förvissa sig!
om,sakuppgifiernaiallmänhetlira vara grundade:
Näst ombyte af sjolfva chefen för ecklesiastikde-
partemontet är det ingen u dimning, som för hela
ecklesiastikstaten är af större vist, än expeditions-
chefens i departementet. man derföre nylizen
erfor, att den förre expeditionsehefen ändtiigen be-
slutat sig att taga afsked (et steg, som han kanske
redan längesedan bordt taze), var något kvar, som
iatresserar sig för de magtpilisgande frågor, hvilka
sortera under detta depariemont, icke lite r
eftarträdarens utnänmnin Jag har i detta ögonblick
af Post: och TIarikes-Tidningarne erfarit, stt valet
redan är träffaidt, och att det är revision:sekretera-
ren Munck af Rosenschöld, som blifvit i n
armed. Detta val har äfvan af eu och an
nisg blifvit loforåadt. Af dem, som ie
hafva med ecklesiastikdepartementet att s
torde det emottagas med mera blandada känslor. I
alla händelser synes det vara en tillräctlig an!edninz
att fästa en närmare uppmärksamhet vid vissa för-
hållanden inom detta departement.
Svirligen torde något af de särskilta regeringsde-
partementen på sednare tider hafva gifvit så m
rättvisa anlednirgar till kla gotmål, som eculesi
departementet. Långsamhet i behandlingen af de
avgelägnaste ärenden, bris och erfaren-
het i hvad man företage ra, Ot ydlighet
och orfullständighet (för a icke säga nigot värre)
u:i expeditionerna, rådlösheat i svaren till undsarord-
nade myndigheter, när dessa begära bestämat basked,
vacklande hit cch dit i de vigtigaste reformfrågor,
och slutligen den fulikomligaste hrist på konseqvens
i bafordringsväsendet, sådana äro d2 egenska
redan sedan en följl af år företrädesvis hafva ut-
märkt detta departeraent. Man gjorde sig stora för-
hoppningar om en väsendtlig förändriog i detta af-
seende vid den nuvarande d-partementscbefens till-
träde. Dassa förhoppniagar hafva icke blifvit upp-
fyllda; men detta har man i det längsta icke så myc-
ket velat tillskrifva statsrådet Genberg sjelf, som fast
mera hans expeditionsche, hvilkens utbyte mot nå-
gon annan, för platsen mera passande, man derföre
länge önskat.
Hr: Munack of Rosenschöld är känd och värderad
som en ung jurist, som på den juridiska banan vi-
sat flit och duglighet, hvilka egenskaper han utan
twvifvel, näst d: förnärca relationerna, haft att tacka
för sin tidiga befordran till föredragande i högsta
domstolen, efter att förut blott ett par är hafva tjenst-
gjort såsom assessor i hofrätten öfver Skåre och Bie-
kinge. Med ell aktning för dessa juridiska meriter,
måste man erkänna, att en sådan bana icke just
kan föranleda någon ändamålsenlig förberedelse för
ecklesiastikdepartementet, eus i routinärt afseende.
Att såsom revisionssekreterare uppsätta referater och
domar uti högsta domstolen, är något helt annat än
att korrespondera med konsistorier, landszöfdinge-
embeten och kollegier uti kyr-o-, skol-, fettigvårds-
och medicinalärenden, pröfvat ändamålsenl!izheten n!
deras framställningar i dithörande mål, författa skol
ordningar och instruktioner för rektorer och lärare
m. m, d., som nu framför allt annat göres behaf
från ecklesiastikdepartementet. Ännu mindre ken
den slags sakkännedom, som man på den juridiska
banan har förvärfvat, göra tillfyllest i et admini
stratift verk, sådant som ecklesiasiikdepartementet;
den kan på sin höjd endast komma ett ringa antal
af der företxommande besvärsmål till god: o, under det
att d2 vigtizasie målen, och framföralit sjelfva orga-
nisationsfrågorna, forifarande säsom hittills blifva
nandlagda utsn behörig könnedom, och f:llaktligen
utan möjlighet ef behörig kontroll på konsistoriernas
framställtingar.
Det är icke för att uttrycka något misstroende
mot den nya expeditionschefens person, som jag kän-
ner mig föranlåten att gifra lufi åt dessa betraktel-
ser. Hr Munck af Rosonschöld är känd både som
en skicklig jurist och en redbar mean och förtjenar
genom dessa egenskaper allt förtroende. Men detär
det förderfliga systemet, som, derföre att en person
duger till ett, är så litt firdigt att antsga, att han
också skall duga till allt annat, och hvilket system
redan gjort så mycket ondt i de svenska embetsver-
ken, hyaromot mo Syfes har ega ny anledning att
inlgga protest. D2 vigtigaste ärenden, som eckle-
siastikdepartementet hafi att efgöra, hefva redan
länge nog fått ligga nere, under efvaktan på at che-
ferna skuile få tid att studera sig in i dem. Detär
mer än beklagligt, att vid en så vigtig befordran
isom detta verk ingen utsigt till något bättre i detta
afseende blifvit öppnad.
Eller kan man väl till exempel vänta, att hr M.
ef R. skall känna sig vuren det kallet, att sätta sig
ned och författa en skolordning? Och likväl är det
ingenting som för närvarande är angelägnare att få
från ecklesiastikdepartementet expedieradt, än just
ena sådan. Vårt skolväsende har vä!, genom de bit-
tills sedan ett par år från ecklesiastikdepartementet
utgångra förordningarne, blifrit upplöst i ett kao-
tiskt virrvarr, men något spår ef en ledande tanke
för blifvande organisation söker man deruti förgäf-
ves. Han har trott, att en skolordning verit under
utarbetning, och man har tills vidare tröstat sig vid
boppet, att denna Messias snart skulle komma att
bringa ljus i mörkret. Ryktet säger emellertid nu,
alt icke ett ord ännu lärer vara skrifvet på den nya
skolordningen, under det att likväl den gamla ingen-
städes mera efierlefves och skolorna äro i ett upp
lösningstillstånd, som hvarken ordnas genom någon
författning eller någon inspektion ofvanifrån. Hvad
kan man väl ef den nye expeditionschefen i detta
afseende vänta annat, än att äfven han snart befin-
ne3 insolvent. Slutet blir då, att en ny kommitte
omsider sammankallas, för att hjelpa vederbörande
att uppgöra ett försleg till skolordning och under i
åratal förlängda tvister låta läroverken ännu mera
förfalla.
Ty oaktadt allt hvad i Ecklesiastiktidningen och an-
norstädes skrifves om den s. k. skolreformen, som skall
vara under genomförande, och oaktadt alla de pennia-
gesummor, som sedan ett år eller mera blifvit bort-
ploitrade till löneförhöjningar, dupplikantarfvoden, så
kallade ersättningar af hvarjehanda slag m. m., så
call man vara alldalagcg Akunnic Ara un vt i
-— fs