MM OMM Mm MMMM
Nej, stanna här, ropade bryggaren.
Så öppna händerna dån, svarade Kobe. Je2g
ser inte gerna knutna näfvar.
Karl sänkte ånyo ögonen mot marken och
stod länge orörlig, utan att se sig om efter
drängen. Slutligen upplyftade ban hufvudet
och frågade med darrande röst:
Kobe, är Victor van Bruinkasteel för ögon-
blicket på d:n Helige Scbastian?a
Ja — men, ropade dränger, oroig, — nt
får inte dit, Karl; jag låter er inte gå dit, om
jag också måste slåss med er, tils jag in!e har
ett het ben mer i mia kropp. Jag försår er
ej, ni är som ordspråket säger: än för klok
och än för dum, men alltid tvär och krum.
Ni skulle ställa till vackra saker på den he!i,e
Sebastian. — Ni är ju som en retad tjur.
Usan att akta på hans tal vände Karl sig
om och tog vägen tiil Baas Gansendoncks bo-
ning. Drängen kastade bössan ifrån sig, spreng
efter bryggaren och höll konom med våld til.
baka.
Låt mig gåls sade Karl i det han bittert
leende såg på Kobe; du kan dock icke hindra
mig. Hvarlör vil du tvinga mig att göra dig
illa ?
Den köld, hvarmed hin uttalade dessa ord,
satte drängen i förvåning, ban släpp!e bonom
likväl icke utan frågade:
Vill vi lofva mig att hålla er luga och att
ni ej låter det gå till våldsamheter ?)
Jeg vil inte göra någon ondt, svarada den
unge bryggaren.
Hvad cl ni då egeniligen?
Folja ditt råd, Kobe; fordra räkenskap öfver
allting och säga rent ut hvad som ligger mig
på hjertat. Frukta intet, Kobe, jag skal iate
glömma, att jag har en mor. i
(Forts. följer.)