INORCHUHOCL TaSlaUU I VINST VanNUG TVICleg, VLT
-Ifinner då icke sin räkning vid att egna någon-
ting af den ena eller andra åt den blott even-
tuella vinsten af ännu opröfvade ideers förverk-
ligande. I begge fallen händer således lätt, att
iden åsidosättes, glömmes eller dör ut: huru
stort gagn den än skulle kunnat skänka det
allmänna, om den blifvit förverkligad. Sam-
hället gör dervid en förlust; och det är till
förekommande af sådana samhällsförluster, men
icke för att gynna någon enskild, utan gagn för
samhället, som de praktiske engelsmännen ut-
tänkt bruket af patenter, och som den engel-
ska patentlagstiftningen blifvit införd i andra
länder. Utan att samhället genom patenterna
uppoffrar någonting, ty tillämpningen af obe-
kanta ideer är, så länge de förblifva obekanta
.för samhället, ett oting, sätter det uppfinnaren
-1i tillfälle att vinna förläggare eller bolagsmän
) till förverkligande af sin ide, om den är prak-
-Itisk, men uppfianaren sjelf saknar medel; och
-Idet låckar honom, såväl som den förmögnare
- uppfinnaren, genom utsigt till vinst under pa-
- Itenttiden, att icke lemna uppfinningen oförsökt
-leller kanske låta den gå alldeles förlorad både
- för sig och andra.
Erinrar man sig detta hufvudsyfte med pa-
-Itentlagar, så finner man äfven:
1) Att patenter icke rättsenligt kunna göras
, gällande för andra uppfinningar än sådana, som
-läro ensamt för patentsökaren bekanta; men
2) Att det både är rättsstridigt emot sam-
hället och menligt för dess förkofran, om pa-
-Itenter kunna göras gällande för sådana uppfin-
ningar, som samhället kan lära känna patent-
-Isökarens biträde förutan. Afstår samhället för
någon tid, åt enskild man, sin hefogenhet till
bruket af en ny uppfinning, så är det billigt!
Jjatt den sålunda gynnade skänker samhället nå-
Igonting i utbyte mot förmånsrätten ; men detta
något är upplysningen om den nya uppfinnin-
Igens beskaffenhet. Den som ejäri uteslutande
besittning af någon sådan upplysning, saknar
-idå äfven det bytesmedel, som samhället for-
drar för förmånsrätten.
I Från dessa enkla grundsatser härflyta otvun-
Iget de icke mindre enkla lagbestämmelser, som
Ikarakterisera de engelska patentlagarne. De
I väsendtligaste häribland äro de följande:
I) 1) Patent beviljas på hvad tillverkning eller
uppfinning som helst, utan någon föregående
Ipröfning elier något efterföljande utlåtande om
Ipatentföremålets nyhet, brukbarhet eller nytta.
I 2) Patentets giltighet under patenttiden be-
ror på det enda vilkoret, att patentets föremål,
när patentet söktes, hvarken var bekant eller
kunde vara bekant, för någon annan än pa-l
tentsökaren, eller honom och kans ombud.
) 3) Patentet upphör att gälla, så snart det
bevisas att patentföremålet, när patentet sök-
Ites, var bekant eller kunde vara bekant för
Jnågon annan än patentsökaren eller hans om-
I bud.
4) Patentuppgiften inregistreras hos ett der-
Ttill bestämdt embetsverk, mot en viss afgilt,
och beviset öfver inregistreringen med tillägg
Jaf patentuppgiften och patenttiden, utgör sjelfva
patentet. )
5) Genom patentierkets försorg tryckas pa-
tentuppgifterna på allmän bekostnad (betäckt
Igenom palentlösen) i ett slags månadsskrift (Re-
pertory of Patent Inventions) som hålles tilll
Isalu i bokhandeln mot lindrigt pris.
6) Kände någon patentföremålet bevisligen
innan patentansökningen ingafs, så äger han
att inom viss tid klandra patentet och söka få
det upphäfdt, om han så vill; men han bin-
Idras icke genom patentet i patentföremålets be-
gagnande.
7) Deremot äger patentinnehafvaren att för
patentöfverträdelse tilltala dem, som begagna
patentföremålet utan hans tillstånd; och han
blir då skyddad i sin patentförmån, om den
tilltalade icke kan bevisa sig hafva ägt kun-
skap angående patentföremålet innan patentet
söktes. Kan åter den tilltalade hevisa detta,
då förfaller patenttlagarens talan och sjelfva pa-
tentet förfaller med detsamma.
8) Patentfrågorkunna afgöras vid domstol, likt
andra rättegångar; en jury yttrar sig då härvid;
och om domslutet förutsätter särskilda sakkun-
skaper, så tillkallas förut personer, hvilka deraf
äro i besittning, och afhöras på vittnesed.
I sammandrag är detta hela patentlagstift-
ningen. Den är fullt tillräcklig för hägnet af
verkliga uppfinnare, men öppnar inga utsigter
åt charlataner, och hindrar icke den opatente-
rade tillverkaren att begagna en tiliverknings-
uppgift, som var känd eller tillgänglig för hvem
som helst innan patentet uttogs; likasom den
ej heller lemnar tillfälle åt en patenttagare att
genom patent på en princip eller på allmänna
tillverkningssätt, störa eller hindra någon i den
förut honom bekanta tillämpning af principen
eller i användandet af de honom förut bekanta
speciella tillverkningssätt, som innefattas under
de allmänna.
Att äfven det patenterande embetsverkets
åtgärder härigenom kunna blifva ganska enkla,
behöfver knappast erinras.
Ingenting synes hindra att i en svensk pa-
tentlag utgå från samma enkla och af sekel-
gammal erfarenhet hos verldens mest industri-
ella folk pröfvade grundsatser, Det enda hin-
dret, som skulle kunna finnas deremot hos oss,
är bristen på en jury; men till dess vi, under
ORT OR oo TT me TT
- - FF - ww ff
) Så är förhållandet, när man inskränker sig till ett
så kalladt Caveal! d. v. s. en varning för an-
dra att taga patent på uppfinningar, i fall de få
kännedom derom innan caveat-tagaren hunnit för-
verkliga den; och mera skulle ej beböfvas till hela
patentet (Warrant,), Men de dels feodala, dels
advokatoriska formaiiteter, utan hvilka en engels-
man icke tycker sig säker om någonting, hafva i
stället gjort expedituionen af patenter till en af de
krängligaste och dyraste operationer, som engelska
byråkratien vet om. Man kan knappast få ut ett
fullständigt patent, På kortare tid än 6 veckor,
och icke under en kostnad af 96 7 sh. 8 d.
Det gäller då blott för England. Skall det ut-
sträckas till hala GCtarheitannien. så kactar dat
- ÅA MM RR pr SJV -— MR rr r— - —-— PM -
-— UAV -— — ÖV