INORCHUHOCL TaSlaUU I VINST VanNUG TVICleg, VLT -Ifinner då icke sin räkning vid att egna någonting af den ena eller andra åt den blott eventuella vinsten af ännu opröfvade ideers förverkligande. I begge fallen händer således lätt, att iden åsidosättes, glömmes eller dör ut: huru stort gagn den än skulle kunnat skänka det allmänna, om den blifvit förverkligad. Samhället gör dervid en förlust; och det är till förekommande af sådana samhällsförluster, men icke för att gynna någon enskild, utan gagn för samhället, som de praktiske engelsmännen uttänkt bruket af patenter, och som den engelska patentlagstiftningen blifvit införd i andra länder. Utan att samhället genom patenterna uppoffrar någonting, ty tillämpningen af obekanta ideer är, så länge de förblifva obekanta .för samhället, ett oting, sätter det uppfinnaren -1i tillfälle att vinna förläggare eller bolagsmän ) till förverkligande af sin ide, om den är prak-Itisk, men uppfianaren sjelf saknar medel; och -Idet låckar honom, såväl som den förmögnare uppfinnaren, genom utsigt till vinst under paItenttiden, att icke lemna uppfinningen oförsökt -leller kanske låta den gå alldeles förlorad både för sig och andra. Erinrar man sig detta hufvudsyfte med pa-Itentlagar, så finner man äfven: 1) Att patenter icke rättsenligt kunna göras , gällande för andra uppfinningar än sådana, som -läro ensamt för patentsökaren bekanta; men 2) Att det både är rättsstridigt emot sam hället och menligt för dess förkofran, om pa-Itenter kunna göras gällande för sådana uppfinningar, som samhället kan lära känna patent-Isökarens biträde förutan. Afstår samhället för någon tid, åt enskild man, sin hefogenhet till bruket af en ny uppfinning, så är det billigt! Jjatt den sålunda gynnade skänker samhället nåIgonting i utbyte mot förmånsrätten ; men detta något är upplysningen om den nya uppfinninIgens beskaffenhet. Den som ejäri uteslutande besittning af någon sådan upplysning, saknar -idå äfven det bytesmedel, som samhället fordrar för förmånsrätten. I Från dessa enkla grundsatser härflyta otvunIget de icke mindre enkla lagbestämmelser, som Ikarakterisera de engelska patentlagarne. De I väsendtligaste häribland äro de följande: I) 1) Patent beviljas på hvad tillverkning eller uppfinning som helst, utan någon föregående Ipröfning elier något efterföljande utlåtande om Ipatentföremålets nyhet, brukbarhet eller nytta. I 2) Patentets giltighet under patenttiden beror på det enda vilkoret, att patentets föremål, när patentet söktes, hvarken var bekant eller kunde vara bekant, för någon annan än pa-l tentsökaren, eller honom och kans ombud. ) 3) Patentet upphör att gälla, så snart det bevisas att patentföremålet, när patentet sökItes, var bekant eller kunde vara bekant för Jnågon annan än patentsökaren eller hans omI bud. 4) Patentuppgiften inregistreras hos ett derTtill bestämdt embetsverk, mot en viss afgilt, och beviset öfver inregistreringen med tillägg Jaf patentuppgiften och patenttiden, utgör sjelfva patentet. ) 5) Genom patentierkets försorg tryckas patentuppgifterna på allmän bekostnad (betäckt Igenom palentlösen) i ett slags månadsskrift (Repertory of Patent Inventions) som hålles tilll Isalu i bokhandeln mot lindrigt pris. 6) Kände någon patentföremålet bevisligen innan patentansökningen ingafs, så äger han att inom viss tid klandra patentet och söka få det upphäfdt, om han så vill; men han binIdras icke genom patentet i patentföremålets begagnande. 7) Deremot äger patentinnehafvaren att för patentöfverträdelse tilltala dem, som begagna patentföremålet utan hans tillstånd; och han blir då skyddad i sin patentförmån, om den tilltalade icke kan bevisa sig hafva ägt kunskap angående patentföremålet innan patentet söktes. Kan åter den tilltalade hevisa detta, då förfaller patenttlagarens talan och sjelfva patentet förfaller med detsamma. 8) Patentfrågorkunna afgöras vid domstol, likt andra rättegångar; en jury yttrar sig då härvid; och om domslutet förutsätter särskilda sakkunskaper, så tillkallas förut personer, hvilka deraf äro i besittning, och afhöras på vittnesed. I sammandrag är detta hela patentlagstiftningen. Den är fullt tillräcklig för hägnet af verkliga uppfinnare, men öppnar inga utsigter åt charlataner, och hindrar icke den opatenterade tillverkaren att begagna en tiliverkningsuppgift, som var känd eller tillgänglig för hvem som helst innan patentet uttogs; likasom den ej heller lemnar tillfälle åt en patenttagare att genom patent på en princip eller på allmänna tillverkningssätt, störa eller hindra någon i den förut honom bekanta tillämpning af principen eller i användandet af de honom förut bekanta speciella tillverkningssätt, som innefattas under de allmänna. Att äfven det patenterande embetsverkets åtgärder härigenom kunna blifva ganska enkla, behöfver knappast erinras. Ingenting synes hindra att i en svensk patentlag utgå från samma enkla och af sekelgammal erfarenhet hos verldens mest industriella folk pröfvade grundsatser, Det enda hindret, som skulle kunna finnas deremot hos oss, är bristen på en jury; men till dess vi, under ORT OR oo TT me TT FF ww ff ) Så är förhållandet, när man inskränker sig till ett så kalladt Caveal! d. v. s. en varning för andra att taga patent på uppfinningar, i fall de få kännedom derom innan caveat-tagaren hunnit förverkliga den; och mera skulle ej beböfvas till hela patentet (Warrant,), Men de dels feodala, dels advokatoriska formaiiteter, utan hvilka en engelsman icke tycker sig säker om någonting, hafva i stället gjort expedituionen af patenter till en af de krängligaste och dyraste operationer, som engelska byråkratien vet om. Man kan knappast få ut ett fullständigt patent, På kortare tid än 6 veckor, och icke under en kostnad af 96 7 sh. 8 d. Det gäller då blott för England. Skall det utsträckas till hala GCtarheitannien. så kactar dat ÅA MM RR pr SJV -— MR rr r— —-— PM -— UAV -— — ÖV