FRÄNERIKE.
I en korrespondens från Paris af den 23 Sep-
tember läses:
Det synes att partierna mer än någonsin
brinna af läpgtan efter någonting afgörarde,
och till den ändan plantera de käckt sina fa-
nor. I går var det legitimisterna, som i en
proklamation, värdig Ludvig XIV:s tider, för-
klarade. det absoluta konungadömet såsom denl
enda frälsningens hamn för Frankrike; i dag
uppträda Bonapartisterna med ett icke mindre
märkligt, utan Snarare ännu betydelsefullare
manifest, och yppa med exempellös oförbehåll-
samhet presidentens, eller åtminstone hans vän-
ners planer. Detta manifest, som uppenbarligen
blifvit närmast föranledt genom Barthelemys cir-
kulär, stod först i form af en ledande artikel
i Bulletin de Paris och gick derifrån öfver
till aftontidningarne Patrie och Moniteur du
Soir. Det lyder så här: p
Hvad presidenten vill.
Den allmänna opinionen i Paris och depar-
tementerna har kommit i rörelse genom den
botande hållning, som de monarkiska partierna
antagit under dö två sednaste månaderna.
Det bekymrade landet har rätt att veta,
hvad Louis Napoleon hyser för planer, i fall
royalisterna af båda linierna, förenada eller åt-
skilda, skulle söka förhindra förlängningen af
de-presidentiella funktionerna.
Dessa planer, som vi tro oss känna, skola
vi framställa i få ord:
Louis Napoleon förkastar ovillkorligt hvarje
dynastisk tanke; ban önskar icke andra prero-
gativer än dem: han för ögonblicket åtnjuter.
Hans enda mål är återupprättande af-ordnin-
gen, af säkerheten, af krediten, med ett ord af
att s:uta revolutionens period.
Men för att fullborda det fredliga kall som
Försynen gifvit honom, måste presidentens makt
vara fast, varaktig. :
Louis Napoleon skulle icke uppfylla de sex
millioner. medborgares önskningar, hvilka hafva
utsett - honom såsom symbolen af de år 1789
invigda ordningens och det förnuftiga fram-
skridandets idger, om han ödmjukt böjde huf-
vudet för den royalistiska koalition, som obe-
tänksamt agiterar landet.
Louis Napoleon boppas derföre, att då ögon-
blicket kommer för att återuppkasta frågan om
Frankrikes framtid, d. v. s. att definitivt kon-
solidera makten eller dekretera monarkien, skall
nationalförsamlingen förstå de pligter, som åläg-
gas af omständigheterna, och det oerbörda an-
svar den åtager sig inför historien, så framit
den drager i betänkande att votera grundla-
gens omedelbara revision.
sOm nationalförsamlingen skulle glömma, att
Frankrike framför allt önskat lugn, och sålunda
skulle vägra att gå in på en åtgärd, som all-
männaä välfärden manarnde fordrar; så skulle
Louis Napoleon icke draga i betänkande att
appellera till hela det folk, at hvilket han mot-
tagit sitt uppdrag:
yFolket skall då afgöra, om republikens pre-
sident ekall taga till sitt valspråk: Afsägelse
eller Uthållighet!s
Ett sådant Bonapartiskt manifest har natur-
ligtvis väckt det största uppseende, och ehuru
Bulletin de Paris följande dagen, den 24 Sept.,
(enligt en i Berlingske Tidende inryckt tele-
grafdepesch), förklarade att artikeln endast ut-
gått från redaktionen: sjelf och sålunda icke
vore att anse såsom officiell, föllo likväl fon-
derna på börsen, hvilket bevisar att intrycket
icke varit ringa.
Hvad legitimisternas inbördes oenigheter an-
går, så hade Gazette de France nu förklarat
sig och tagit parti af den motspänstige Henri
de la Rochejaequelein. De öfriga legitimistbla-
den anfalla honom häftigt, synnerligast Union och
Opinion Publique, hvilta jemväl förklara att
cirkuläret icke vore af den betydenhet man
ville tillägga det; det hade endast en konfi-
dentiel karakter och innehölle blott hvad som
ofta förut blifvit yttradt: Det synes tydligen
att hela denna affär betydligt generar legiti-
misterna. :
- Patrie anmärker att detta oförsigtiga cirku-
är gör all sammansmältning af de bourbonska
linierna omöjlig.
Den 24 September skulle presidenten bålla
en stor revy i Versailles, icke blott öfver de
Parisiska trupperna, utan äfven öfver en stor
del af de regimenter, som lågo i garnison i
grännstäderna. 4000 tält voro uppslagna. Man
talade också om en ny Bonapartistisk bankett,
söm efter revyn skulle gufvas för officerare och
underofficerare.
TYSKLAND. r
Uti Wärtemberg sker nu för tredje gånge
val till en så kallad konstituerande församling.
Första gången utvisade valresultatet tvåtredje-
delar demokrater; andra gången trefjerdedelar,
och denna gången finnes ingen som drager i
tvifvel att så godt som hela församlingen skall
blifva demokratisk: De val som redan försig-
gått hafva alla fallit på det demokratiska par-
tiets koryfer. Likvät har Römer, den förre
marsministern, som egentligen icke hör till nå-
got parti, blifvit vald i Geislingen.
Från Kurhessen heter det, att stadsrådet i
Fulda vändt sig till det permanenta ständerut-
skottet med uppmaning att anklaga general
Schirmer och öfverborgmästaren Mackenradt i
Fulda, för kränkande af författningen. Den
förre har tillslutit tryckeriet för tidningen
Wach aufl smt lagt heslag på de tryckta
exemplaren, och den sistnämnde har publice-
rat förördningen om belägringstilståndet. Ut-
skottet har genast följt uppmaningen. För öfrigt
väntar man pu åtskilliga energiska och allvar-
samma åtgärder, från Hassenpflugs sida, mot
de embetsmän, som hafva vägrat att lyda hans
BPefallningar. Det heter, att de blifva uppma-
nade att förklara, huruvida de ämna lyda eller
ej, och att man, i sednare fallet, ämnar an-
vända makt. MHassenpflug räknar på hjelp från
förbundsdagen, hvilken gifvit honöm medhåll.