jag förut ofta skrifvit och nu upprepat. Oster-
rike; och Preussens förlikning innebär Tysk-
lands storskifte i ett Nord- och ett Syd-Tysk-
land. Preussen afstår den öfvermakt det till-
vällst sig i Baden och lemnas till vederlag
friavbänder i norra Tyskland; dualismen emel-
Jancte begge tyska stormakterna kommer, på
sättbbiv v. Struva uttrycker sig, att icke efter
rätte lagar; e utan efter tyngd-lagarne bringa
öfytr Tyskland eit statskick, under hvilket de
smi hakterna digna.
i så sker, hvarpå icke jag tviflar, så kan
adast prisa den Nemesis, som så rättvist
äller irolöshet, löftesbrott och svek al
lag. Våra småkonungar och småfurstar
under sin. fruktan för den preussiska
öfvervigten, kastat sig i den. österrikiska ab:
so!ufismens armar; men de komma härigenom
blött, ur askan i elden: Österrike begriper rätt
välpatt det icke utan Preussen kan återupp-
väcka -den döda förbundsdagen; och likaså väl
förstär- Preussen att dess Union, icke var el-
le Euäde vara annat än ett skuggspel af den
tyskadså kallade enheten. Österrikes fordran
äroch blir att med hela sitt välde inträda i
Tyska Förbundet, hvaremot Preussens fordran
på-oUnionen har ioopkrympt till blog ett
rättsanspråk på union. Men då den återupp-
lifvade. Förbundsdagen och den preussiska Uni-
oned omöjligen kunnat trifvas ikop såsom
jennlika, så nödgas de begge stormakterna
histas på någonting förmedlande tredje, och
deita kan ej. blifva någonting annat än ett
förbund, hvarigenom Sydtyskland kommer att
beroaf Österrike och Nordtyskland af Preussen.
Nu mera hafva småstaterna påtagligen märkt
deitx försoningsvilkor och blifvit uppskrämda
dervid; och utan fråga äro deras farhågor grun-
dade: Ryssland bedrifver det å bane varande
försonings- och förmedlingsverket med ytterlig
ifver: ryska diplomatiens Nestor, hr von Nes-
selröde, genomilar ej förgäfves Tyskland. härs
och tvärs just nu, mitt arma fädernesland, som
redan hvimlar öfverallt af ryska agenter. Den
hediga konferensen i Iscebl kommer att. ome-
delbart följas af ett dipiomatmöte i Töplitz,
ditt äfyen hr von Radowitz från Preussen för-
väntas. Ryssland har åsidosatt sin fordna po-
Nitik att.genom de mindre tyska hofven hålla
de ivå stora i schack; storskiftesplanen säges
tvärtom härstamma direkte från vinterpalatset
i Petersburg, Ryska politiken inser att de
små makterna ej förslå till demokratiens kuf-
vande: att den mäktigaste bland dem, Bäjern,
icke ens förmår någonting dertilly i längden:
att österrikiska eller preussiska bajonetier be-
höfvas öfverallt för att hålla de tyska småfur-
starne : uppe på sina murkna throner; kort
sagdt: denna politik ser nu hvad hela verlden
set; långt förut. Hadecej en österrikisk krigs-
här uppslagit -eitt läger tätt intill sachsiska
gränsen,: så skulle konungen af Sachsen visst
icke vågat att-genom ett statsstreck tillintet-
göra den grundlag han så nyss besvurit; han
skulievej regerat åtta dagar efteråt, utan dessa
österrikiska hajonetter i grannskapet. Lika
visst skulle storhertigen af Mecklenburg-Schwe-
rin varit förjagad från thron och land, ome-
de:bart-efter sin åtgärd att suspendera den af
honom bösvurna grundlagen, så framt icke
preussiska - bajonetter stått: till hans tjenst,
strex utanför gränsen. På samma sätt har
em österrikisk krigsstyrka länge stått i Vorarl-
berg, till skydd för konungens al Wärtemberg
reaktionära tilltag och anslag; och utom de
20-000: preussarne, som besätta Baden, skulle
någoh storhertig af Baden icke på länge hafva
funnits. En annan. preussisk kår är samman-
dragen vid Kreuznach, till understöd för stor-
hertigen af Hessen,i fall han behagar upplösa
dena demokratiskt sinnade kammaren och göra
stalsstr Afven en böjersk här har vid
Asciheffenburg hastat kuriurster af Hessen till
hjöp, sedan han jemte sin förste minister, den
beryktade von Hassenpllug, nyss upplöst stän-
derna och begått de mest laglösa godtycklig-
heter.
essa få hufvuddrag röja tydligt nog saker-
3 skick så väl i norra som södra Tyskl:nd.
lit våld, öfverallt upplösning af det nyss
Ställda, medelst statsstreck, till hvilkas rätt-
färligande regeringarne åberopa hvad man kal-
lar.statens välfärd, — en allt och intet sä-
gande fras — hvilken förklaras för den ytter-
sta rättsgrund ibland alla. Bredvid dessa in-
grepp i det hela, löper en oafbruten kedja af
förföljelser emot de besegrade: tryckfrihetsmål,
högmiål, fängelsernas och takthusens öfverfyll-
ning, landsförvisningar och efterspaningar, o.
s. Vv. Att, i trots af aila dessa reaktionens
segrar, intet förtroende till varaktigheten af
det närvarande tillståndet kan uppkomma: att
fråfötiden tvärtom öfverallt emotses med tve-
kam och misströstan, kan icke förvåna: Fuil-
komnligen riktigt finner den ryska politiken att
en .horgen emot nya revolutioner endast är att
söka ivett fast förbund emellan Österrike och
Pretssen, besegladt genom en ny helig allians
melhan de tre stor-makterna.
Det: är icke att tvifla på framgången af Ryss-
lands..bhbemödande för detta mål. Väl har Preus-
sen helt nyligen uppträdt ännu sjelfständigare
mot Österrike och förklarat att det icke vi-
dare-vill eftergifva någonting. Preussiska kon-
trarevolutionen har fått sitt lystmäte: våra
officiella organer förklara tiden för ytterliga
måtdel vara nu mera förbi och att man hädan-
efter måste hålla eder och löften. De kunna
med skäl yttra sig så, sedan inga motsiåndare
mera stå upprätt och ingenting mera finnes
qvar, som kan löna mödan och äfventyret af
ett statsstreck. Nu, sedan frågorna kunna be-
hand!as af kabinetterna och diplomaternå en-
samt, beror allting blott på huru de komma
öfverens; inga svärd skola dragas för: att till-
vägabringa öfverensstämmelsen. 5 nnolikt skall
ändå.;sjelfva den grund till den så kallade
Unioilen; för hvilken grund Preussen ännu
kåjnpar, komma att stå qvar. Hr vån Rado-
Wwitzhar under alla skiften styrt lyckligt fram
till detta mål; han representerar afbidandets
politik, hvilken nu mera fullständigt fått öf-
verviglen i Preussen. Den sednaste så kallade
ministerkrisen, då hr von Mantceuffel, under-
stödd af Prinsen af Preussen, fordrade antin-
gen AL, UNIONSIANKATNG MALE ÖIVErgil vas OCK
en förening i stillet träffas med Osterrike, el-
ler en bestämd: ställning antagas emot ÖOster-