I rådhusrätten upptog han åter sin förrra berät-
telse om att han funnit dem i ett uthus; han kunde
likväl icke förneka att han innehaft dem utan att
lemna rapport om saken.
Den ena af de funna nycklarne passade till flera
celler, bland andra till den, hvaruti guldsmeden
Lenholm förvaras; den andra nyckeln passade til:
stora fängelseporten. Båda voro alldeles nya.
Den upp.iften att Bick blifvit funnen inne uti en
cell är ett misstag.
Målet uppsköts till annan dag.
— Ransakningen angående den stöld af en hun
drabankosedel, som blifvit föröfvad från ett fruntim-
mer, hvilket hyrt rum af förre polisuppsyningsman
nen Spångberg, har icke vid sednaste rättegångstill-
fället ledt till något bestämdsre resultat. Flickar
vidblifver sin uppgift att hon icke tagit sedeln oci
att hon blott af räddhåga för Spångberg i börjar
påtegit sig brottet. Spångbergs svärmor berättade
att flickan äfven för henne, innan polisbetjeninge:
ankommit, erkänt sig hafva stulit sedeln, men detta
förklarade flickan sig hafva gjort derföre, att hustrv
Spångberg lofvat benne en ny klädning, om ho
ville säga att bon gjort stölden; dock hede icke hu
stru Spångberg begärt, att flickan skulle påtaga si;
brottet för någon annan.
Målsegaren upplyste vidare domstolen, att Spång-
berg haft en ostaffår vid den tiden då stölden upp
täcktes, för hvilken hen velat af målsegaren lånr
penningar, men blott erhållit en mindre summa.
Då ordföranden med anledning häraf ville, at
Spångberg skulle göra redo för af hvem han bekom
mit de medel som fattades, så ökte han i börja
undandraga sig denna redogörelse, men lemnade se
dermera ganska obestämda svar, som flera gånge:
ändrades och förbättrades. Så kunde ban icke si
noga minnas summ: rnas storlek, icke heller perso
nernas namn af hvilka han lånat dessa penningar;
han liksom våndades under denna förkla:ing.
Flickan, hvars syster berättade, istrid mot Spång
bergs och hans bustrus uppgift att hon förut visa
begär att stjäla, att hon tvärtom aldrig visat sådan:
anlag, fick en stund vara ensam inför domstoler,
men de föreställningar hon dervid erhöll ledde ick:
till vidare upplysvinger i saken.:
Målet up; sköts.
— Ett par unga älskande, tapettryckaren Wilheln.
Carlbom och sidenväfverskan Clara Dalin, hade an-
traffats med uppskurna ådror vid handiofven. Mar
trodde, att de velat mörda sig för det deras kärlet
icke vann bifal af flickans föräldrar. Sedan de np:
blifvit återställda, hafva de biifvit tilltalade för sjelf-
mordsförsök, men hr de Berg ansåg sig, då de för-
nekat brottet, icke kunra i brist af hevis emot den
yrka något ansvar, hvarefter målet förföll.
Fadsen till filöven här, sedan ö!yckan skedde, för-
klarat att han för sin del aldrig baft något emot d
alskandes förening.
— Den i domstolarne ofta före-ommande Kar-
ström, ännu en ynogling, dömdes i går att för åt
skilliga stölder, bland annat en med inbrott hos la
derhandlaren Klint, att straffas med 40 par spö
samt derefter undergå offentlig kyrkoplikt och hål-
las två är på korrek:ionshus. — När utslaget afkun
nades, stöd hafi så lugn som öm ban bjudit honon
ett glas vatten, och begärde biott att återfå sina egni
kläder, hvilka förvaras i poliskammaren.
Mariestad. Trenne personer från hemmanet Bock-
sjömon inom Uodenäs begåfvo sig d. 26 förl. Aug.
öfver Wetternp för att besöka Askersunds marknad
och då de sedermera itke hörts af, fötinodas d.
hafva omkommit under den svåra stormen den 28
Augusti. (M. V.)