Enligt dessa tabeller utgjorde vid slutet af år
1824 antalet af de till införsel förbjudne varu-
artiklar emellan 2 å 300 och, af dem till ut-
försel förbjudne, emellan 40 å 50. Af dessa
förbud blefvo genom tulltaxan af den 2 De-
cember 1824, hvars tillämpning börjades den
4 Januari 1825, omkring 34 delar borttagne
och hafva genom sedermera utfärdade tulltaxor
åtskillige varor blifvit till in- och utförsel med-
gifne, så att endast de i bifogade förteckning
MV 1 uppförde varuartiklar voro 1847 för-
budne dels till in-, dels til utförsel, hvarför-
utan må anmärkas, att under sistförflutna 25
år en mängd varor blifvit befriade från tul
eller vidkännas vida lägre tullafgifter än i förra
tider.
Alit detta vittnar otvifvelaktist om öfver-
gång till en iliberalare tullagstifoing; men då
lizgväl flere varor ännu ej fa till riket införas
elier derifrån utföras, samt de tullafgifter, som
å ea del till in- eller utförsel medgilne varor
ega rum, och deribland tullen å inkommande
födväanner, äro öfverdrifvet höga, kan ej ne-
kas, att Sveriges tullagstiftning i sitt närva-
rande skick betydligt motverkar Sveriges mo-
raliska och ekonomiska förkofran.
För att skingra den villfarelse om nyttan
och behofvet af varuin- och utförselförbud samt
höga tuilafgifter, som i Sverige framkallat den
prohibitiva tullagstiftningen, har författaren al
denna afhandling trott det vara särdeles ange-
läget att meddela de upplysningar rörande
Sveriges näringar, som finnas att tillgå i offici-
ella handlingar.
Af sådan anledsing bifoga: under AM 2 en,
på grund af de i Korgl. Maj:t och rikets kom-
mers-kollegium tillgängliga statistiska uppgif-
ter, upprättad jemförelsetab2ll emellan Sveriges
betydligare fabriker och värdet af deras till-
verkningar år 1824, eller sista året före öf-
vergåogen till en liberalare tullagsiilftoing, samt
år 1847. )
Då af berörde tabell ichemtas, att under
sednare 23 åren antalet af rikets fabriker, son.
är 4824 besteg sig till 1,177, uppgått år 1847
till 2000; att antalet af vid fabrikerne syssel-
satte arbetare, oaktidt tilltegende bruk der-
städes af flere slags machiner, hvarigenom be-
gagnandet af menniskokraft är vida mindre än
förr, ökat sig från 8,156 till 21,271; och att
orktadt värdet på fabrikstillverkningar under
nämnde tidrymd i allmänhet betydligen fallit,
samma värde, som, vid alla de af nämnde tili-
verkningar om hvilka årliga berättelser från
vederbörande emb2tsmyndigheter till kommers
kollegium ingå,
år 1824 utgjorde 7,429,188 rdr banko,
år 1847 19,928,303 — d:o,
lärer det icke kunna bestridas, att tillåtelsen
alt införa flera slags fabrikater, äfvensom ned-
sättningen af tullen derå ingalunda varit af
menlig, utan tvärtom förmånlig verkan på in-
hemska fabrikationen af samma varor.
Om än för en och annan af de i omför-
mälde tabell upptagne fabriker särskilda orsa-
ker till deras förkofran kunna anföras, härrör
likväl denna förkofran, hvad de fleste avgår,
hufvudsakligen deraf, att sedan, genom ofvan
anmärkta öfvergång till en liberalare och ra-
tionellare tull-lagstiftning, åtskillige svenske
fabriksidkare nu mera äro underkastade ut-
ländsk medtäflan, desse nödgats för eget be
stånd lemna större uppmärksamhet åt sina fa-
briksanläggningar och söka att derstädes åstad-
komma tillverkningar någorlunda jemnförliga
till godhet och pris med enahanda utländska;
och då i följd häraf afsättningen af dylika in-
hemska fabrikater tilltagit och i samma mån
insmugglingen af utlindska afiagit eiler allde-
les uppbört, hafva nämnde idkare kommit i
tillfälle att, till fördel för sig sjelfve och det
allmänna, öka sina tillverkningar.
Den omständighet, att tillverkningen af kläde
och toppsocker, hvilka fabrikater under åren
1824 vill och med 1847 ej fått till riket in-
föras, jemväl, efter hvad ofvanberörde tabell
utvisar, betydligen tilltagit, bevisar ingalunda
nyttan eller bebofvet för dessa artiklar af in-
förselsförbud. (Forts.)
) För år 1848 äro kommers-kollegii statistiska ta-
beller öfver rikets febriker ännu icke tryckte.