RÄTTEGÅNGS- oOcH POLISSAKER.
Philipsonska tryck frihetsmålet mot hr F. Sjö-
berg, såsom ansedd ansvarig utgifvare af Folkets
Röst, förevar åter i går. Som de uppgifna vitthena
icke anträffats blef målet uppskjutet på åtta dagar.
Hr Sjöberg ville hafva fjorton dagars uppskof, men
hr Dufva bestred mer än åtta dagars.
Hr Sjöberg: Jag tycker att det vore bäst att
återstående vittnen blefvo afbörda på en gång, ty
om br Dufva har betalt för hvar dag han gårirät-
ten, så har jag det icke, och då det ena vittnet blir
qvar bär i fjorton dar och det andra redan är af-
segladt till Stockholm och dess ankomst blott beror
på vindarne, så kan men förmoda att vittnesförhö-
ren då vore afgjorda på en rättegångsdap.
Hr Dufva: För min del anser jag det säkrast att
det vittne som ru är här blir med det svaraste at.
:ördt, och vi skola hoppas att hr Sjöbergs sista vittne
skall få så mycken vind i seglen, att äfven det mi
hinna fram till rätten till den dagen.
— I går förevar ransakning vid rådstufvurätten med
fångkvekten Bäck, scm skaffat sig nycklar till åt-
skilliga celler i cellfängelset vid Rörstrandsgaten:
Upptäckten hade skett på det sätt, att en annan
fingkpekt fått order att uträtta något i en afdelning
af fängelset, deriill Bäck för tillfället bade pycklarne
och då Bäck händelsevis var ute, men hans rock
hängt qvar i rummet, hade han känt efter i flickorna
för att der möjligen fiana den nyCkel, han sökte.
Denne hade han likväl icke anträffat, men väl er
annan, hvilken ban tyckte likna en sf dem som fin-
nas till låsen i cellerna. Han lade den tilibeka j
fickan och sade ingenting.
Men han hade förut anträffat Bäck, liggande uten-
för den cell, hvsri den beryktade Dyring är förvea-
rad och samtalande med honom; detta gaf anledning
till misstankar.
För att vidare förvissa sig om saken undersökte
han andra dagen ånyo Bäcks fickor, men fann der-
uti endast nyckeln wll Båcks kiffert. Uii kofferten
faon hen tvenne nycklar, som icke hörde till fän-
gelset, men som liknade de rätta; ban tog dem och
lät saken blifva bekant, och när direktören anställd:
förhör med Bäck, erkände denne att hat innehafi
dem, samt hittat dem i ett uthus. När han här
skulle utvisa stället, befanns det likväl art uppgifter
var osann, och hau bekände, att han låtit en smeds-
Bosse förfärdiga dem efter aftryck. Denna berättelse
vidhöll ban inför landsböfdingeembetet. På smeden
ville han likväl icke gifva nigon trovärdig anvisning.
ETS SNOR INESAONOEDAONRERne Re ETB SV