Ta UuTI 20R a hört Ar HB Pr MV PE MIMMI M MM
gagnande af anläggningen. Det har anslagit
10 000 (120 000 rdr bko) till de första utgif-
terna.
Den namnkunnige vattenläkaren Priessnitzs
medel mot koleran.
Vi hafva nyligen haft tillfälle se följande af
den namnkunnige Priessnitz egenhändigt med-
delade anvisning till kolerapatienters beband-
ting, hvilken förtjenar meddelas, dels såsom en
kuriositet, dels emedan Priessnitz dermed skall
botat åtskilliga af kolera angripna.
Ueber die Cholera.
Im Jahre 1834 habe ich bei Cholerakranken fol-
gzendes Verfahren mit dem besten Erfolg angewendet:
Eine, such zwei Abreibungen mit dem nassen Lein-
!uch, dann bei grossen Schmerzen im Leibe ein
Klistier von ganz kalten Weasser; im Sitzbad von
6—98 Grad., mit recht viel Trinken, damit sich der
Kranke ausbricht, und so Inge im Sitzbade bleiben,
bis Erbrechen und Durchfall sich beruhigt hat.
Dann nimmt män einen Umschlag um den Leib und
egt sich zu Bett, und beim ErwWachen nimmt mar
ein abgeschrecktes Bad. Im Zimmer sei 8:ets frische
Luft. Wird das Wasser im Sitzbade schmuzig, 80
muss es gewechselt werden. Der kranke darf nur
kalte Speissen geniessen, keineswegs aber Fleisch.
Gräfenberg den 8:ten September 1848.
P. Priessnitz.
År 4831 har jag med bästa framgång försökt föl-
jande förfarande med kolerasjuka:
Ea eller två gnidningar med vått linna, se-
dan vid starka smättor i underlifvet ett klistir af
kallt vatten, ett sittbad af 6 till 8 grader med rätt
mycket drickande, på det den sjuke må kräkas. I
sittbadet tjvarsitter han så länge tills kräkning och
diarrhbå stillat sig: Sedan abbringas ett omslag om
lifvet och patienten lägges i sängen. Vid uppvaknandet
tages ett kylslaget bad. I rummet måste alltid
vara frisk lut. Blir vattnet i sittbadet smutsigt, så
måste det ombyteas. Den sjuke får icke annat än
kal mat och ingalunda kött. Gräfenberg d. 8 Sept.
1848. P. Priessnitz.
— En författarinna vid namn Maria Stella,
som först varit gift med en engelsk ädling, och se-
dermera med en förnäm rysk berre, påstår i sina
memoiret ätt hon är dotter af Filip Egalite (berti-
gen af Orleans) samt att Ludvig Filip, den nyligen
aflidne exkonungen af Frankrike, endast var son af
en fårgvaktare vid namn Cbiappini, med hvilken
Filip Egalit bytt barn, emedäån hans törmögenhet
:ill stor del skulle hafva tillfallit kronan, om han
saknat manliga arfvingar:
— NYA GIPTERMÅLSSPERULATIONFR. Berlin.
En härvarande värdshusvård hållet en skänkmam-
sell, som han wgifver för sin fosterdotter, hvilken
har läst ät gifta sig och eger 900 preuss Thaler.
En kommissionär erhåller uppdrag att värfva friare.
Snart finner han också en ung fran, som är villig
au ingå på saken, och som förklaras pilgtig.att till
kommissionären u!betala 50 Thaler, då giftermålet
fslutas. äs - ,;esenterad för fästmön.
afslutas. Fästmannen blir pc) tager honom.
som på det mest smickrande sätt Emu..? nålland:
och är med hans parsonlighet och hans föras shandre
på det högsta belaten. Sedan fästmantidn Hä me.
tagligen besökt Idkalet, och tillfört värden en be
tydlig de! frammande gäsiet öcK gfftit fåstmön rik-
liga presenter, fört benne flera gånger på theate:n
och andra lustbarheter. vill han slutligen att för!o
ningen sker. Då blifver fästmön plötsligt kall och
likgihig och vill icke fästa ringaste uppmärksamhet
vid fästmannen. Deti Betfagne, som snart uttränge:
af en annan fästman, hvilken sednare det icke helle
går bättre, drager sig tillbaka och kommer. derefter
under fund med, att värdshusvärden i kompani med sin
vackra skänkmamsell endast haft honom till agn fö:
spekulationen ait fiska feta källarekunder, och dess
a
utom förskafia skänkmamselleti dyra presenter och
lustbarheter.
— KartvurM. I Paris bor en enkefiu Des
champs som har en utomordentlig passion för kat
tor. Hon har vauvligtvis icke haft mindre än trettio
kattor i sill boning, Hvaraf slutligen blef följden, at
grannarte, sorh undör lång tid varit besvärade ef den
oangenäfna och ohelsosatntna likt som spreds från
dettå menägeri, klagade hos poliskommissarien, hvil-
ken fåfängt uppmanade en:efru Deschamps att görs
sig af thed sin2 många kattor, och då detta ej hbjelpte
såg sig föranlåten ätt jefhte några polisagenter be-
öka den envisa frun. Vid fötsta inträdet i rummet!
voro de nära att örqväfvas afstank. Enkeftu Des
champs låg i sin säng, jemte tre sjuka kattor. Hor