i
)
Denna målning är icke precist ljus och vi
skulle tro, att den derjemte är något öfver-
I drifven och derigenom orättvis emot bonde-
ståndet. Men under förutsättning att den vore
Jsann i afseende på det närvarande tillståndet
-loch skulle förblifva så äfven för framtiden, så
vore det ju nära nog detsamma hvad slags
Jröstberäkning man antog, i fall bönderna i alla
Ifall icke brydde sig om att välja; ty de
kunna ju icke tvingas dertill med våld. Nå-
gon annan hjelp emot en sådan lojhet finnes
Jicke, än i den småningom väckta känslan och
I medvetandet af det inflytande, som deltagandet
i det offentliga lifvet kan äga på den enskil-
Ides fördel och ställning, det vill säga på dess
friheter eller bördor i samhället. Vi hysa hk-
I väl icke en så misströstande tanka som förf. i
Wermlandstidningen, utan tro fästmer, att kän-
Islan för rättigheternas begagnande snart nog
Iskall sprida sig allmänt i den mån, som all-
Imogen blir upplyst om betydelsen deraf, hvil-
ket icke-kan dröja länge. Det är sanint, att
sjelfva den dubbla :omröstningsformen, genom
elektorer, alltid har någonting till en viss grad
förlamande med sig, jemfördt med direkta val;
men i alla fall finnas väl få, som icke snart
skola lära sig inse den olika betydelsen af en
valförrättning, dervid bondeståndets röstegande,
om de till en tredjedel vilja infinna sig, kunna
utöfva en afgörande inflytelse på karakteren
inom den ena hälften af representationen, emot
de nuvarande valens, der hela den talrika jord-
brukareklass, som voterar till riksdagsmän i
Bondeståndet, aldrig kan bestämma representa-
tionens beskaffenhet mera än till en fjerdedel.
Vi tro att detta förhållande måhända ännu
tydligare skall kunna upplysas genom en jem-
förelse. Ingen som är öfvertygad om den de-
mokratiska principens nödvändighet och san-
ning, lärer kunna undgå att inse oformligheten
af den stora makt, som det andliga och verlds-
liga fåväldet af lorder och biskopar i Storbri-
tannien innehar, såsom på grund af sina pri-
vilegier disponerande hälften af lagstiftningen.
Detta hör man också ganska oförbehållsamt
och högljudt omtalas alla dagar i engelska tal
och skrifter. Likväl bafva demokraterna der-
städes riktat sina reformbemödanden för mnär-
varande uteslutande på den andra kammarens,
underhusets, reformerande, och vi hafva ej
fönnit, att en enda demokrat derstädes påstått
de förslag, som blifvit gjorda i detta hänseen-
de, vara förkastliga derföre, att man ej på
samma gång kan reformera öfverhuset. Säkert
skulle många förnuftsenligt finna, att det
vore ganska väl om reformen äfven kunde
sträcka sig dit, men det anses för tiden oprak-
tiskt.
Vi citera ännu en punkt ur Wermlands tid-
ning:
Ut första kammaren kan man med fullkomlig
visshet antaga att aldrig någon antan, än högre em:
betsmän eller rikare magnater inkomma; ty det är
icke tänkbart att någon så qvalificerad person fin-
nes, utom denna kathegori, som skulle kunna er-
hålla mer än ?,:delar af elektorernes röster. För.
slagets författare har sjelf tvekat ått ens dem af den
högre kathegorien skulle vinna detta röstetal, då han
hugnar dem med förmånen att kunna välja endast
genom enkel pluralitet. Föreskriften att hvem som
heldst kan blifva ledamot af 1:sta kammaren är ett
skådebröd, det der ingen af dem som tärfya mer än
s:delar af e!eKtorernes röster, aldrig någonsin kom-
mer att smaka., v
I denna punkt har Wermlandstidningen gan-
ska rätt fästat sig vid en inskränkning, som
äfven vi anse vara en af de mest motbjudande
i förslaget, och som är sådan, att man vid för-
sta genomläsningen blir frestad att blott der-
före kassera detsamma. Vi dela också den
tankan, att det lärer blifva ganska sällsynt,
att två tredjedelar, d. v. s. 20 ledamöter af de
30, som valnämnderna innehålla, någonsin
komma att förena sig om en person utom val-
barhetsvilkoren. p
Likväl kan hufvudfrågan här icke så mycket
behöfva vara att få två tredjedelar af röstantalet,
som hvilkendera af de olika politiska tendenserna
blir den enkla pluralitetens; ty om denna hos
de väljande skulle blifva liberal, så är det visst
intet tvifvel att ju inom hvarje län finnes en
liberal valbar, som förr varit riksdagsman ett
par gånger, samt tre eller fyra med en förmö-
genhet af 32,000 rdr rgs eller 2,000 rdr rgs
inkomster; och en sådan man kan i alla fall
ännu icke anses vara någon magnat. Det är
dessutom icke alldeles utan vigt att taga i be-
traktande, att om än erfarenheten visat, att de
rika i allmänhet luta åt den aristokratiska si-
dan och hafva en benägenhet att afsöndra sina
intressen från de obemedlades, helt enkelt på
grund af den naturlag, som gör att all makt
sträfvar att befästa och öka sig, så vore det
likväl mycket orätt antaga, att alla som till-
höra en medelklass af det välstånd, hvaraf man
ungeförligen kan anses vara i besittning med
ett par tusen rdr rgs i årbg inkomst, äro ari-
stokrater eller fiendtligt sinnade mot folkets
intresse. Åtminstone har det hittills visat sig,
att der bemödanden på ett och annat ställe
i landet visat sig, att i det praktiska lifvet
tillvinna menniskorättigheterna ett större er-
kännande, att verka för den okunniges bildning
och bispringa de vanlottade, bafva dessa be-
mödanden merendels utgått till en början från
någon liten förening af sådana personer, som
befunnit sig inom nyssnämnda samhällsställning,
och som genom bearbetande af det allmänna
tänkesättet i en god riktning föranledt de mera
konservative att följa med.
Hafve vi rätt häruti, så beror hufvudsaken
naturligtvis derpå, icke att 24:delar, utan blott
att den enkla pluraliteten i valnämnden till
öfre kammaren blir af progressif riktning; och
man återkommer således här alltid ånyo till
frågan, om beskaffenheten af deh probabilitets-
beräkning, som vi förut uppställt.
Öfver denna serskilda fråga hafve vi ännu ej
funnit något försök till en allvarligare gransk-
ning i något annat blad än i Götheborgs Han-
delstidning för sistlidne onsdag, som: deråt eg-
pat en ganska lång artikel, men kommer till
alldeles motsatta resultater emot Aftonbladets,
så att han anser både den omedelbara valka-
thegoriens och den: medelbaras. på landet äf-
vensom städernas val komma att utfalla emot
amn NERARAARIGA Alle ho ännte Benkt ä FYR ER RE RR