Detta har tillgått på det enkla sätt, att i stål-
let för det man hittills ansett sig kunna för-
dela klasserna i afseende på den politiska fär-
gen så, att adel, prester och embetsmän ställas
på den ena sidan, borgare, bönder och pandra
persoher, deremot på den andra, (hvilket iallt
fall naturligtvis endast gäller approximatift), så
har förf. i Handelstidningen öfverfört hela klas-
sen af andra personern, d. v. s. ädem som ej
precist höra till något af de nuvarande stån-
den, till den konservativa sidan. Derjemte har
han räknat att i nästan hvarje stad så många
af dem som hafva de högre röstetalen skola
tillhöra nämnda sida, att facit blifver sådant,
som han vill hafva det.
Emot en sådan beräkning är nu på visst sätt
ingenting att säga, om man antager premissen.
Ty om det förutsättes att pluraliteten af dem
som ej höra till ett visst af de nuvarande stån-
den, består af aristokrater, så återstår naturligtvis
utom de fattigaste borgarne och bönderne, icke
annat än den egentliga arbetsklassen, hos hvilken
det progressiva elementet skulle sökas. Så vidt
erfarenheten kan något tala, håller detta likväl
icke streck; ty hittills har man ansett, att de
liberala åsigterna jemte någon bildning, som
väl alltid måste fordras för att göra dem gäl-
Jand2, varit att söka hos personer i en någor-
lunda oberoende ställning, äfvensom afskedade
embetsmän oftast hört till denna kategori. Det
ligger onekligen en sanning deri, att den pa-
tenterade bildningen och förmögenheten, om
de blifva uteslutande privilegierade, sträfva att
isolera sig från folkets intressen; men lika li-
tet lärer man komma långt i framskridande och
samhällsutveckling genom att såsom grundsats
utestänga både bildning och förmögenhet i all-
mänhet såsom vådliga, emedan det på sådana
vilkor icke allenast blefve svårt att uppställa
någon representation till landets bästa, om man
ock hade makten dertill, utan ock kan med
visshet antagas såsom absolut omöjligt att ge-
nomdrifva en sådan representation, hvilket öf-
ver hufvud aldrig kan ske utan biträde af all-
männa tänkesättet inom de bildade klasserna.
Härmed anse vi oss hafva lemnat ett skäl,
hvarföre Handelstidningens beräkningsgrundicke
kan bestå. En annan kalkyl deremot, i prak-
tiskt hänseende serdeles upplysande, vore om
Handelstidningen ville göra sig besvär att ef-
terse, i fall det låter sig göra, huru den vote-
ring, som nyligen i Götheborg ägt rum för
riksdagsmannavalen derstädes, skulle hafva sla-
git sig ut enligt det hvilande förslagets röstbe-
räkning. Detta skuile äfven lemna en mera
direkt probersten på riktigheten af den ena
eller andra af de motsatta supposilionerna.