trängre förbindelse mellan de nordtyska små staterna och Preussen ligger i det gemensamsamma tyska intresset, men härmed menas naturligtvis icke den bittills varande s. k. preus biskt-tyska unionen. Det synes således som om någon grund finnes för konungarikenas fruktan, att en öfverenskommelse mellan de tvenne stormakterna blifvit tillvägabragt, på deras bekostnad. Det påstås till och med att man är enig i hufvudsaken, om ett tvådelad: Tyskland, men att stridigheter uppstått om några bipunkter., Preussen har föreslagit stormakterna att låta dem afgöra frågan om Neufchatel. Från Wien och S:t Petersburg skall ett samtyckande svar ingått, men kabinetten i London och Paris hafva svarat undvikande. I Deutsche Zeitung, skrifves den 28 Aug. från Heidelberg, att då prinsen af Preussen steg ur ångvagnen vid Heidelberg, gick en schweizare från Bera emot honom och yttrade på franska, att Preussen åt. njöte stort anseende i Schweiz, och att det blott behöfdes att säga ett enda ord, för att fullkomligt vinna hväårje schweizares sympati. Och hvilket är detta ord? frågade prinsen. Renonciation!v (af Neuchatel) svarade schweizaren. Vous nentendrez jamais ce mot lan, svarade prinsen torrt, och vände honom ryggen. Den 2 dennes invigdes i Berlin den på Hamburgerstrasse nybyggda synagogan. Kl. 10inträdde, under utförande af en för detta tillfälle komponerad kantat, rabbinats-assessorerna Oettinger, Rasemtein och d:r Sachs i det af 12 stera kronor rikt upplysta templet och invigningsceremonien förrättades med stor högtidlighet. Byggnaden, som af arkitekten Titz blifvit uppbyggd på den korta tiden af 6 veckor, är 130 fot lång och 50 fot bred. Sednaste underrättelser från Berlin om koleran innehålla att tillsammans 372 personer der insjuknat. Af dessa hafva 289 aflidit, 122 tillfrisknat och 161 voro under vård. ÖSTERRIKE. Erkehertigarne Carl och Ferdinand komma i denna månad att företaga en resa till Orienten, åtföljde af generalen, furst Jablonowsky och arkivarien Kaltenbäck. Österrikiska sändebudet i Hannover, baron Kress, skall återgå till privatlifvet och mnuvarande sändebudet i Kassel intaga hans post. Österrikiska blad berätta: att på konferenserna .i Ischl den öfverenskommelse blifvit träffad, att det ryska kabinettet skall tillkännagifva preussiska regeringen sin missbelåtenhet med den af Preussen följda politik, och att den oldenburgska dynastien, vid dess bestigande af Danmarks thron, skall bibehålla Oldenburg. I fråga om Holsteins och Lauenburgs förhållande till tyska förbundet, önskar petersburgerkabinettet, att det skall förblifva vid de gamla bestämmelserna. Från Ischl berättas den 28 Augusti: I går ankom konungen af Grekland hit, under namnet grefve Gf Athen. Kejsaren begaf sig ögonblickligen till postgården för att emottaga honom. Sedan i går eftermiddag befinna sig här: grefve Nesselrode, baron Meyendorff, grefve Chreptowitech och hr v. Maltrof. Den ryske justitieministern grefve Panin har varit här ilera veckor; den sachsiska ministern v. Kanneritz har afgått till Wien; deremot har ministern v. Falkenstein ankommit från Dresden. Konung Otto visade sig flera gånger på gatan i den pittoreska grekiska nationaldrägten, och väckte i hög, grad publikens intresse. Han afreser redan i natt till Mänchen. UNGERN. Uti Pesth är sinnesstämningen: fortfarande ganska oppositionell. — För att fritt kunna bära nationalfärgerna hafva de rika påfunnit ett nytt medel. Man har låtit af ungerska mynt förfärdiga armband, med hvit-grön-röd (magyariska nationalfärgerna) infattning af per10r, rubiner och smaragder, hvarigenom deras värde ofta uppgår till. 300 gyllen. De gammalkonservativa hafva nu till en viss grad sammansmält med den förra oppositionen och de förenade partierna ämna oförtöfvadt afgifva sitt politiska programm. — Advokaterna i Fiume vägra att föra rättegångar på kroatiska språket. Otfverhufvud skall sinnesstämningen: vara mycket tryckt uti f. d. ungerska kömitater och fråga är väckt att energiskt protestera mot kustlandets införlifvande med kronlandet Kroatien. RYSSLAND. Uti en korrespondensartikel från Wien, till ett tyskt blad, läses följande märkliga berättelse om en af Ryssland åsyftad stor diplomatisk kongress: Man vill veta alt det ryska kabinettet beslutat, att hos de befryndade hofven söka utverka, att en stör diplomatisk kongress, lika nande den år 1815.i Wien församlade, skall hållas. Uti denna kongress skola alla sväfvande europeiska frågor afgöras, och nya grundvalar för. det europeiska statssystemet definitivt fastställas... Ryska kabinettet skall blott på denna väg anse för möjligt att grundligt undanrödja de faror, som nu redan trenne år hotat den europeiska freden. Grefve Nesselrodes resa till Ischl berättas nu haft för syfte att vinna österrikiska kejsaren och hans kabinett för nämnde ryska id6er, samt bringa saken dertill, att Österrike, i gemenskap med Ryssland, måtte arbeta för tillvägabringande af en europeisk kongress. Korrespondenten slutar med att til!kännagifva att han visserligen icke ken med visshat garantera uppgiftens riktighet, men att densamma cirkulerar i väl underrättade kretsar, och vinner mera uppmärksamhet än som vanligen egnas diplomatiska rykten. Man väntar i Wien inom kort en ny strafflag, som den 1 Januari 1851 skall träda i verksamhet. Uti Oktober månad komma stora truppmanö vrer att utföras vid Dux i Böhmen. STOCEHOLM. He 8 AA ret or hitar AR TV Sa