damålet, så att det uppkastade egentliga hindret
för läroverksföreningen uppgick i rök. Denna
lyckliga utgång och redandet af det här tem-
ligen invecklade förhållandet länder i vår tanka
vederbörande, som på ort och ställe varit verk-
samme, till särdeles merit.
3. Carlstad. Här hade vid gemensamma kol-
legiisammanträdet mer än ett förslag förekom-
mit, som till Kongl. Maj:t insändes, beledsa-
gadt af eforens utlåtande. I anseende till de
åtskilliga invecklingar frågans afgörande här
mött, och hvilka för allmänheten hafva sitt
intresse ej blott ur pedagogikens synpunkt och
sakens i flera fall analoga ställning i de öfriga
stiftsstäderna, utan äfven till följe af den för
Carlstads läroverk egna omständigheten, att
derstädes för cirka fem år sedan ett slags pro-
visorium i unrdervisningsväg inrättades, hvarom
mycket skrifvits i det offentliga, anse vi oss
böra bebandla ämnet här något utförligare.
Gymnasii och skolans lärare sammanträdde till ge-
mensam öfverläggning den 4 Juni. Pluraliteten an-
tog då förslag till sådan förändring af läroverken,
hvarigenom, enligt Kongl. cirkuläret af den 6 Juli
4849, Gymnasium komme att med Lärdoms- och
Apologistskolan förenas till, ett sammanhängande lä-
roverk, under en rektor, som borde genom val ut-
ses bland samtlige ordinarie lärarne, och hvilket för-
slag för öfrigt dels afsåg undervisningens reglering
för de tvenne nästföljande läseåren, dels innefat-
tade plan till den läroverkets organisation, som
skulle vidtaga först vid dessa tvenne läseårs slut;
samt i förstNämnde afseende hufvudsakligen bestämde,
att undervisningen i skolan skulle fortsättas på sätt
hitulls varit öfligt, tills de tvenne afdelningar,
som vid sista läseårs slut funnos qvar på Gym-
nasium, hunnit afgå: och att under denna tid (2
år) Gymnasiilärarne borde i skolan undervisa de yng-
lingar, som hunnit till Gymnasiikursen; samt att de
lärjungar, som vid sistlidne läsetermins utgång voro
färdiga att flytta från den förberedande klassen, icke
skulle uppflyttas till Elementarskolan, utan komme
att utgöra en ny fast klass. Eforen, hr biskop A-
gardh, yttrade häröfver 1 sitt utlåtande till regerin-
gen, att han ansåg sig böra fastställa förslaget i denna
del, belst det icke innefattade något annat än en ut-
veckling af den organisation, hvarefter Nederskolan
redan i fem år varit ordnad, och hvilken öfverens-
stämde med föreskrifterna i Kongl. cirkuläret, samt
den enda föreslagna förändringen i undervisnings-
sättet, genom införande af tvenne i stället för en I
förberedande fast klass, jemväl grundade sig på hvad )
i 3:dje punkten af nämnde nåd. cirkulär är tillåtet.
Men då trenne af Gymnasiilärarne, lektorerne Malm- j
stedt, Östling och Groth, vid de öfrigesi medgifvande !
att, gemensamt med Skolans lärare och uti gemen l4
sam lärosal undervisa, för sin del förklarat, att del;
icke ansågo sig kunna i den gemensamma lärosalen ;
meddela ungdomen nödig undervisning, utan villel,
såsom hittills undervisa i särskilda rum, hvadan
de, endast i fall sådane funnos att tillgå, kunde il
skolan deltaga i undervisningen af den afdelning, som
eljest skolat uppflytta till gymnasium; så öfverlem--
nade eforen till regeringen hvad afseende kunde få-j!
stas å ett slikt förklarande; äfvensom. han upplyste, !l
att då, vid den undervisningsmethod, som under del!)
föregående fem åren varit använd i skolan, flere lä-l,
rare i stället för monitörer, biträdt hufvudlära-
ren i samma sak uti de lägre lexlagen, behofvet
af sidorum bredvid den gemensamma lärosalen re-l
dan förut låter sig kännas; att enligt nämnde me-l
thod, vissa lextag af lärjungarne öfverläste sina lexor !
i skolan under samma tid som ett annat lexlsg för-f
hördes, hvarvid lärjungar af de öfverläsande lexlagen,
vunne tillfälle att af läraren begära behöfiiga upp-;
lysningar, och läraren; således, under det han för-.
hörde det ena lexlaget, likväl ej upphörde att på
samma sätt undervian de andra samt öfver dem hafva
tillbörlig uppsigt; och enär samma method komme l!
att under de två mnästföliande läseåren bibehållas, !
och ett afträdande i sidorum alltså måst förutsätta.
att alla de lexlag, som sortera under samme lärare,
förblifva tillhopa i samma rum, ansig sig eforen
endast under vilkor, att de gymnasiilärare, som.
gjort ofvannämde förbehåll, uti sidorummet på samma
gång medtaga alla de lexlag de hafva att un-
dervisa, kunna tillstyrka bifall till berörde förbehåll
såsom ett på 6:te och 7:de punkterna i kongl. cir-
kuläret gruadadt undantag för de lärare, som ickel
ingått på den fastställda öfvergångsstaten. Hvad åter
avgick den del af förslaget, som afsåg läroverkets
ordnande efier de nästföljande tvenne läseårens för-
lopp och enligt hvilken läroverket komme att in-
delas i 8 klasser, af hvilka de 2 första skulle vara
slutna med hyar sin lärare, samt att i de öfriga klas-
serna en del läroämnen, nemligen Historia, Geografi,
Naturaihistoria, Aritmetik, Algebra, Svenska och
Tys a språken skulle fortfara att läsas efter nya me-
thoden, med ämnesläsning för lärjungarne, men .
undervisningen i en annan del, nemligen Theologi,
Filosofi, Latin, Grekiska, Hebreiska, Franska och
Eogelska språken, samt Geometri, komma att med-
delas klassvis; förmälde eforen dels att detta förslag
blifvit antsget af 7 bland lärsarne, men förkastadt af
6, dels ock anförde ban de betänkligheter, som samma
förslag föranledde, på grund hvaraf han ansett
sig ej böra fasiställa det. Sedermera hade af kon-
sistorium särskildt i en und. skrifvelse af den 26
Julii åtskilligt blifvit enfördt rörande behofvet af en!
vikarie och en; duplikant vid Carlstads läroverk ;
m. m.
Till svar å allt detta meddelade Kongl. Maj:t det
beslut, att, hvad asginge sättet att under loppet
af nästföljande tvenne år och i den mån nu-
varande gymnasii lärjungar afgå, tillvägabringa!
den af K. M anbefalida förevingen afskola och gym-
nasium, det finge bero vid dn af eforen meddelades)
stadfästelse å lärarnes i detta afseende uppgjorda för-
slag, med förklarands, av deta trenne lärare (MsIm-
stedt, Östling och G:oth) dervid gjorda förbehåll, att,
eburu undervisningen i öfrigt för flertalet af skolans
lärjungar komme a:t i gemensam lärosal meddelas, få
för sin del undervisa i särskilda rum, icke må vi-
dare utsträckas än undervisningens fördel och den i
skolan redan antagna methodsn kunde medgifves.
Videre förordnade K. M., att den för hela det för-
erade läroverket gemensamma rekorn skulle utses
genom val af samtliga lårarne, samt för denna sin
befattniog, här som i de öriga stiften, njuta ett arf-
vode af S00 rdr. Anhållsn om de tvenre dupli-
kanterne bifölls. Men vidkommande slutligen det
uaderd. förslaget till läroverkets ordnande tvennel:!
ör härefter, fason K. M. icke skäl att för närva-
2 derom meddela beslut.
.rengnäs. Här har slutligen allt blifvit
c.adt genom en utmärkt bered villighet, bå-
: irån eforens och lärarnes sida, att gå konpgl.
rku!ärets föreskrifter till mötes. Redan för
eu par år sedan hede i Strengnäs vissa öfver-
enskommelser, eller om wan hellre vill kalla
dem öfvergångsformationer, egt rum i och fö;
ställningen inom skolan; men gyronasium na-
turligtvis då icke höruti isbegripits. När ju-
licirkulöret i fjol utfärdades, blefvo de vid-
tagne elier föreslgne ändringarne i skolan cj
längre tillräckliga och lämpliga. Gymnasium.
sku!le vu upphöra här, Jikasom i de esdes
stuftgh, OCH 1vsvess avd ekolsn Aiskillige al
NAS sWONjensvenntnAeEnExOorO Väl utv g- -—
. . v
Stminctone till en hörianp, icke för saked; oc