UTRIKNLS.
De med dagens post ankomna utländska tid-
nirgar gå från London till den 20, Paris den
21, Hamburg och Köln den 23 samt Berlin
och Stettin den 24 dennes.
DANMARE.
Hvarken från Hamburgska eller Berlinertid-
ningar kan hemtas några säkra eller vigtigare
underrättelser om tillståndet i Holstein eller
om fredsratifikationsfrågan. I en Kielertidning
säges, att danskarne hafva på hvardera flanken
en kår af 8,000 man, den högra i Fredrikstadt
och vid Husum, den veastra vid Eckernförhrde,
och att centern vid gamla Dannevirke är be-
tydligt stark. Man anser således ej möjligt,
att nu anfalla dem, från insurgenternas sida.
Desse behöfva ytterligare officerare och anta-
ga nu äfven utländska inanteriofficerare.
SPANIEN.
Ombuden för de främmande innehafvare at
statsskuldspapper äro mycket missnöjda med
den föreslagna regleringen att dessa skola kon-
verteras i 3 proc. papper. Man tror ej att re-
geringen kommer att motsätta sig saken, fastän
det är en förtäckt statsbankrutt.
FRANKRIKE.
De fortsatta berättelserna om presidentens
resa i provinserna utvisa, att hans emottagning
der alldeles icke är något bevis emot folkets
tillgifvenhet för republiken. Ifrån alla håll,
såväl utländska monarkers som inre partileda-
res, åtföljes han af spioner, för att kunna in-
berätta om allt, men i synnerhet söka utreda
hvilka rop som ljuda högast: lefve republi-
kenx, eller lefve kejsaren. Derefter skall man
sluta om reaktionen segrar; men det förra ro-
pet höres öfverallt — det sednare från högst
få, och de afvikelser man hör från det först-
nämnda äro vanligen ett lefve presidenten!,;
lefve Napoleon! Reaktionen börjar derför att
sänka tonen och presidentens tal, t.ex.i Lyon,
anses såsom ganska Letydelsefullt, ty hållet
med mera än vanligt beräknade uttryck, pro-
testerar han deruti emot all afsigt till något
statsstreck eller usurpation af makten.
Efter återkomsten från sin resa åt södra or-
terna ämnar presidenten i början af September
besöka Cherbourg.
General Rumigny hade ankommit nyligen
från S:t Leonarl och bor i ett hus vid Raincy,
som tillhör Ludvig Pbilip.
På nordbanan och Lyoner-jernvögen hafva
försök blifvit gjorda med ett nytt slag loko-
motiver; de lyckades fullkomligt, och med dessa
kan man betyd igt öka hastigheten.
STORBRITANNIEN.
Vestra och södra Irlands förnämsta hamnar
— Limeriek, Cork, 0. s. v. — äro fullpacka-
de med utvandrarefartyg, som ändå icke förslå
för de menniskomasior, hvilka på dem söka
komma öfver till Amerika. Två skepp alle-
nast — Nimrod och Albert — togo i Lime-
rick 1000 utvandrare ombord den 20 Augusti.
NEDERLÄNDERNA.
Generalstaternas session slutades den 20 der.-
nes af inrikesministern. Han tackade kamrarne
för det kraftiga understöd de lemnat regerin-
gen, och förklarar att deras upplösning icke
härflyter från något misstroende till dem, utan
från önskan att så snart som möjligt försätta fol-
ket uti full utöfning afden nya reglerade vallagen.
TYSELAND.
Frankfurt den 21 Aug. Österrikes källelse
till det tyska Förbundets mindre råd har redan
i går blifvit den fria riksstadens senat tillställd,
genom den hos densamma ackrediterade kej-
serliga österrikiska ministerresidenten, friherre
v. Menshengen. Det mindre rådets öppnande
skall enligt densamma ega rum den 2 Sept.
Fredskongressen hade den 22 dennes sin för-
sta session uti Paulskyrkan i Frankfurt, som
var alldeles öfverfylld af åhörare, bland hvilka
man äfven, eget nog, observerade den österrikiske
generalen Haynau. Ett antal af 4 a 500 med-
lemmar hade infunnit sig. Sir Richard Cob-
den emottogs vid sitt inträde i församlingen
med lifliga bifallsyttringar.. En uti national-
drägt klädd indian helsades äfven vid sitt in-
träde i församlingen med bifallsrop. Dr Spiess
öppnade, såsom medlem af kommitteen, sessio-
ren med tillkännagifvande, att medlemmarnes
namn skulle uppläsas, amerikanarnes af Burritt,
engelsmännens (ungefär 250) af Richard, frans-
männens och belgiernas af Garnier och tyskar-
nes af Spiess. Namnen Cobden, Cormenin, E-
mil Girardin, Ducpetiaux, Jaup m. fl. emotto-
gos dervid med acklamation. Kommittåen fö-
reslog hr Jaup tiil första president, samt till
representanter: för Tyskland pastor Bonnet i
Frankfort, för Frankrikz Cormenin och Girar-
din, för England Cubden och Hindley, för
Amerika Hitehkoke och Hall, och för Belgien
Visschers; samt till sekreterare: Czeizenach,
Varrentrapp, (Garnier, Cocqueril j:or, Richard,
Stokes, Burritt. Dessa förslager antogos med
acklamation och de valde intogo sina byråer.
Derefter öppnade presidenten Jaup fredskon-
gressens förhandlingar med ett kort tal, hvaruti
ban bland annat yttrade: I mitt kära fäder-
neslends (Tysklands) namn helsar jag med in-
nerlig glädje den första fredskongressen på tysk
botten. Under de tvenne sistförflutna åren har
större delen af Tyskland, genom sitt sträfvande
för bättre politiska förhållanden, hindrats att
egna eder församling behörigt deltagande. Den
närvarande församlingen och dess följder skola