UTRIEES.
SCHWEIZ.
En tidning innehåller följande korrespondens
artikel:
Bern den 1 Aug. I går firades konstitu
tionsfesten. Regeringspartiet hade uraktlåti
det eljest vanliga tändandet af eldar på ber
gen, såväl som hvarje annat starkare bevis pi
deltagande. - Regeringsrådet och några med:
lemmar af det stora rådet samlades till en
bankett å Casino: Men de radikala agiterade
af alla krafter, för att göra dagen så högtidlig
som möjligt. I en proklamation yttrades:
Det gäller att qväfva de svartes framstic.
kande rewvisionslust genom en allvarsam de-
monstrationp.
Genom bref, som sändes omkring till all:
kommunerna , åstadkoms verkligen, att et
mycket stort antal eldar blefvo tända; militär
direktionen hade lånat dem tvenne kanoner
hvarmed de från den stora skansen sköte til
konstitutionens ära. I skyttehuset samlade:
omkring 2530 gäster till ea festmåltid, hvarvid
tal ingalunda, fattades.
Stokmar — hvilken af sina vänner kallades
offret för dagens partipassioner, — uttalade
den bestämda förväntan, att folket snart skulle
få ögonen öppna.
Om reaktionen, yttrade han, får allt vi-
dare-insteg, så har folket rätt att göra bruk
al sin författningsenliga rätt och afsätta hela
det stora rådet, På fredlig och laglig väg kan
kantonen måhända ännu innan vintern få en
ny regering. Man kan i detta afseende fram-
förallt hoppas på den innerliga samverkan a!
kantonens begge delarp.
ÅAfven förbundspresidenten Druey hade in-
funnit sig och tog ordet med den försäkran,
att han i denna församling kände sig på sir
plats. Vore man än oense om några frågor,
så var hån dock ense med det radikala par-
tiet om grundsatserna. Derpå genomgick ta-
laren de stora händelser, som genom folkvil-
jans makt ledt till det nya förbundet. Samma
folkvilja hade nu väl åter i kanton en Bern fällt
utslag emot de liberala; men det var bättre,
yttrade han, om folket en gång misstog sig
under utöfvandet af sina suveränitetsrättighe-
ter, än om det alls icke begagnade sig af dem.
Minoriteten skulle åter tillväxa och blifva ma-
joritet.
Huru ensam och öfvergifven,, yttrade han,
har icke nationalföreningen en gång stått?
Och nu äro dess åsigter realiserade i den nya
förbundsförfattningen!
Talaren uppmanade sina vänner att icke
frukta för framtiden, utan gå den till mötes med
tålamod, uthållighet och fast förtroende till!
sin goda sak. Derpå ingick han i ett försvar
för socialismen, som, enligt hans definition,
består i en harmoni mellan de allmänna och
enskilda intressena, dock sålunda, att de sed-
nare underordnas de förra.
Det mefve!, som förbundspresidenten till
slut uttalade under församlingens jubel, var
för Schweizerfolket, för demokratiens utveck-
ling och för den stora grundsatsen: att fler-
ptalet gör lagenlb —
Professor Henne föreslog en skål för mi-
noriteten, som icke förlorar modet, och åter
blifver majoritet l,