UcCras enda Stodjepunkt, narmandet Ull leg
misterna för åstadkommande af försoning, har
visat sig vara vacklande nog; men just svå-
righeten gör dem outtömliga på bemödanden
och utvägar; de hafva icke öfvergifvit förso-
ningsförsöken. Hr Gnizot sk:ll åtaga sig den
svåra uppgiften, att — om ej försona partierna,
likväl — åstadkomma ett närmande mellan
dem båda. I denna afsigt ämnar han begilva
sig till Ems och Wiesbaden, dit hertigen a!
Bordeaux, som bekant, med det första skall
begifva sig.
Redan i dag väntas hr Guizot till Paris
och skall derefter ofördrö ligen anträda resan
till Wiesbaden, der han skall sammanträffa
med furstinnan Lieven och gemensamt med
henne arbeta på detta försoningsförsök. Det ser
ock ut som om legitimisterna icke voro allde-
les obenägna mot denna af hr Guizot åtagna
underhandling; derför talar den omständighet,
att han blifvit anmodad uppträda såsom kan-
didat vid det i November förestående valet i
distriktet Cher, hvarest följaktligen markisen
de Boissy, en legitimist och exministerns mot-
ståndare, skulle nödgas draga sig tillbaka.n
Pouvoir innehöll för kort tid sedan en,som
det tros, från presidenten Bonaparte sjelf här-:
rörande artikel, hvari presidentens mycket om-
talade och som det blifvit påstådt inflytelserika
Omgifning, underkastas en grundlig analys.
Den skulle, enligt Pouvoir, bestå af:
1) Eiysees civila och militära tjenstemän, af
hvilka ingen, heter det, befattar sig med po-
litik cch hvilka snart skulle förständigas att
blifva qvar hvar på sin plats, i fall de någonsin
skulle aflägsna sig derifrån;
2) ministrar, Seine-prefekten och polis-pre-
fekten;
3) folkrepresentanter, generaler, magistrats-
personer, sändebud o. s. v.
4) Utmärkta personer i in- och utlandet,
statsmän, lärde, konstnärer o. s. v., hvilka
trenne sistnämnde kategorier, enligt Pouvoirs
anmärkning, utan tvifvel kunna äga något in-
flytande;
5) Presidentens personliga vänner, om hvilka
yttras följande:
Louis Napoleon Bonaparte hade, innan han
blef republikens president, i landsflykten utom
Frankrike funnit en tillgifvenhet, som en ärans
man aldrig förgäter; det är derföre naturligt
att Elysee öppnat sina dörrar för dem, hvilka
landsflykten icke förjagat 0. s. v.
Enligt polisprefekturens statistik hade främ-
ingarnes antal i Paris under sednaste veckan
varit större än någonsin. Man läser bland an-
nat följande:
Under denna vecka hafva icke mindre än
4501 resande ankommit till Paris, eller 773
mer än föregående vecka. Af dessa resande
hafva 3443 kommit från inrikes, 1058 från
utrikes orter. Bland dem som kommit från
inrikes orter räknar man 1938 handtverkare
och handtverksarbetare, 62 studerande, 261
civila tjenstemän, 219 militärer, 664 hand-
lande och 629 proprietärer. Bland utlännin-
garne äro: 382 engelsmän, 119 belgare, 79
amerikanare, 60 spaniorer, 115 tyskar, 45
schweizare, 37 italienare, 31 holländare, 23
ryssar, 23 savoyarder, 13 polackar, 10 sven-
skar, 5 turkarn, 0. s. Vv.
Det parisiska nationaldiskontkontorets aktie-
ägare hade sin fjerde allmänna sammankomst
den 29 sistl. Juli i närvaro af ombud från
finansministern och municipalrådet. Direktö-;
ren redogjorde för kontorets operationer från
den 1 Juli 1849 till den 30 Juni 1850. Un-
der denna tid hade 237,559 effekter, repre-
senterande 145,030,576 francs 58 centimer
(mer än 12 millioner i månaden) blifvit diskon-
terade, hvarvid aktieägarne erhållit en dividend
af 7 procent och 189,856 francs, 28 centimer
blifvit besparade.
Under de 27 månader och 12 dagar som
kontoret bestått hade det oaktadt stora svårig-
heter diskonterat 367 millioner, hvarvid en di-
vidend af 13 procent hade utdelats, d. v. s.
53, procent pr år.
Generalförsamlingen var så belåten med detta
resultat, att den nästan enhälligt återinvalde
de genom lottning utgående medlemmarne af
förvaltningsrådet, nemligen Niel, Sommier, Pag-
nerre, Andre och Gibet.
Franska bankens generalråd har nästan en-
hälligt tillstyrkt återupphäfvandet af bankono-
ternas tvångskurs. Sedan natiozalförsamlingen
bifallit propositionen härom, erhåller Frankri-
kes bank återigen rättighet att utgifva noter
till ett belopp af 1350 millioner.
Franska bankens metalliska förråd hade un-
der den sednaste veckan aftagit omkring en
million i Paris och 3, million i departemen-
terna. Diskonteringen hade i Paris fallit unge-
får 41, mill. och i departementerna stigit 3,
mill.; den steg sålunda i Paris till 49,682,555
och i departementerna till 79 ,364,119 millio-
ner francs.
Summan af i omlopp befintliga noter hade i
Paris stigit ungefär , million och i departe-
menterna 2 millioner.
Bankens hela kontanta valuta steg till 450
millioner och notemissionen till 318!; mill.
Hertigen af Bordeaux, åt hvilken markisen
de Talaru pyligen testamenterat 3 millioner
mm RR - - mn anv Ar AA RS
— ör mm m-m—
francs, har nu åter fått ärfva en million efter
en annan rik legitimist vid namn Piet.
TYSKLAND.
Danska tidningar med dagens post meddela,
att det så kallade plenum i Frankfurt den 7
dennes enstämmigt beslutat det fåtaligare rå-
dets, bildande. Det Hessen-Darmstatska om-
budet var icke tillstädes, och har förbebållit
sig en förklaring; alla de öfriga befullmäktigade
undertecknade deremot protokollet. Enligtte
legrafisk depesch, meddelad i Nord. fr. Pressen
har plenum derefter upplöst sig den 9 dennes.
Under en lysande hoffest i Berlin den 6, vi-
sade hofvet grefven af Chambord, som för till-
fället uppehöll sig i Berlin, all möjlig utmär-
kelse.
Uti Berlin har en skådespelare, Trzeciak,