sängliga behol. Hvariöre har den då skett!
Gåtan torde icke vara så alldeles olöslig. Ett
skäl ligger i dagen för allas, och det bafva vi
redan påpekat, nemligen att man icke velat i
llo antaga det nya lärosättet med dess vexel
undervisningssystem m. m. Ett annat skäl lig-
ger djupare, men torde dock icke vara så all-
deles outgruadeligt, om man noga betraktar
förbållandet. - Af skolans nya lärare äro 5 så
kallade duplikanter. Dessa tillsättas vanligen
af eforen allena utan anslag, hvarigenom kon-
turrens och täflan uteslutes; men erkebiskopen
sättes i tillfälle att på det allra beqvämaste
sätt framdraga sina skyddlingar. Lärarne i
mathematik, i fysik, lefvande språk och kan-
ske äfven den i naturvetenskap lära också hafva
blifvit hittills på lika sätt tillsatte. Således
har erkebiskopen, genom lärarepersonalens till-
ökning, vunnit, att han nu kan efter godtycke
bortgifva 7 å 8 de lägsta lärareplatserne vid
skolan. Måste sedan anslag göras till någon af
de öfrige ordinarie lärareplatserne, så har all-
tid någon duplikant hunnit inlägga så stor me-
rit vid skolan, att ingen utom densamma kan
söra honom företrädet stridigt. Följaktligen
kan knappt någon komma in såsom lärare vid
denna skola, utan erkebiskopens enskilda yn-
oest. Det var en icke så ringa tillökning i
hans makt. Derigenom är all täflan bannlyst,
men borde ostridigt vara läroverket till för-
del. Väl har erfarenheten visat, att, såsom
nan borde vänta af erkebiskopens klokhet,
inga oskickliga framdragas, ty alla de närva-
rande lärarne sköta sitt kall med nit och drift;
men en kommande erkebiskop med sam ma makt
kan blifva mindre Jycklig i sitt val. Dessutom
kan man vara säker, att erkebiskopen icke ut-
aämner någop, som icke svurit hans konser-
vativa fana, så i politik, som i religion och
skolstyrelse.
Annu en omständigbet. Under: det de af
erkebiskopen utnämnde duplikanterne fungera
såsom lärare vid skolan, kunna de beqvämligen
vid akademien absolvera ej allenast den filo-
sofiska graden, derest det icke skett förut, utan
äfven theologie kandidatexamen, samt under
tiden vederbörligen inläras i erkebiskopens kon-
servativa system, hvarefter de äro färdiga att
atsändas kring stiftet, såsom kyrkoherdar i dess
indrägtigaste pastorater; ty flera förslag, sed-
nast det: till Jerfsö. pastorat, hafva visat att i
förslagsväg förslå inga- andra meriter, de må
vara så långvariga och utmärkta: som helst,
emot theologie kandidatexamen, hvartill en van-
lig magister lärer behöfva 2 år. Väl säges
det, att man härmed vill befordra studier och
lärdoms idkande bland presterskapet; men då
fordringarne icke höjas i prestexamen, men
deremot den adjunkt eller komminister, som
eftersträfvar några cum laude i sin pastoral-
examen, vanligen får höra klagovisor af någon
bland examinatorerne deröfver, att det yngre
presterskapet nu för tiden genom för mycken
läsning på sin pastoralexamen eftersätter sina
presterliga åligganden, så tro vi hellre, att det
är det politiskt konservativa elementet bland
presteståndet man med detta handlingssätt vill
i första rummet upprätthålla. Ibland pasto-
rerne har rekryteringen en längre tid hufvud-
sakligen skett: på den konservativa sidan från
skolan: på den liberala åter från det lägre pre-
sterskapet. Undantag gifvas visserligen på begge
sidor; men man kan vara förvissad om, att en
man, som genom erkebiskopens enskilda yn-
nest kommit in i Upsala kathedralskola och
der blifvit politiskt uppfostrad under hans ome-
delbara ledning, skall, en gång blifven kyrkoher-
de, blifva en lika pålitlig stödjepelare för hans
åsigter, som de till kyrkoberdar befordrade
konsistoriinotarierna, hvilka vid riksdagarne
aldrig befunnits i någon vigtigare fråga svika
det biskopliga elementet inom ståndet, och der-
före företrädesvis rekommenderas vid riksdags
mannaval. På lärarenas i Hudiksvalls skola
Politiska åsigter kunde man icke öfva ett lika
inflytande, emedar. de äro för mycket aflägsnen
och derföre icke lika säkert att påräkna för
de konservativa, om de blifva pastorer; der-
före får denna skola icke utvidgas. Vi kunna
åtminstone icke annorlunda förstå det ofvan
anförda, af erkebiskopen uppgifna skäl till hans
motstånd mot den sökta utvidgningen deraf.
Så!edes, om vi hafva lyckats att riktigt tyda
sfinxens ord, så är det för att få ultraistiske
pastorer, som lärarnes anta! vid skolan i Up-
sala förökas uwtöfver der för institutet sjelt
oumgängliga behofvet, men en mera aflägsen
skolas nödiga utvidgning förhindras.
Ar förhållandet, såsom vi tro, enahanda i
rikets öfriga stift, så torde det förtjena Stän-
dernas uppmärksamhet vid blifvande riksdag.
Måbända skola de finna skäligt att ej allenast
göra ett slut på detta duplikantväsende, som
så ansenligt utvidgat biskoparnes ,makt och
tilliatetgjort det lägre presterskapets hopp om
Iraskare befordran efter den förhöjda tjenstie-
årsberäkningens upphörande; utan äfven, för
att fortskynda skolreformen till sitt mål, åter
upptaga förledne riksdags Statsutskotts utlå-
tande JM 124, i hvilket detta vid anslaget a!
20,000 bko till läroverken hade fästat det vil
kor, vatt till stöd för eforalstyrelsen och för
satt gifva intresse för kunskaper äfven laici,
otill visst antal, skulle ingå i nämnde styrelse
såsom ledamöter.s Presteståndets majoritet,
d. v. s. dess prelatensiska sida, afslog detta
vilkor med fara att gå miste om hela anslaget;
men vunno i sista instansen genom det djerfva
spelet både penningarne och makten. Mot af.
slaget afgåfvo kowministrarne 1 Ståndet en
skarp reservation, som väl ännu förtjente att
umläsas. Den, som möjligen skulle vilja se
densamma, men saknar tillgång till Preste:
stånets protokoller, igenfinner den i Afton-
bladet JM 175 för den 1 Avg. 1848.
Nettrom A———Å-ÅXQXzÅÅA
(Insändt.)
Några ord om. Liljeholmsbron.
Kart amna nnNIveta tid nn. Smnett Tv. Br. Tod dnr