utsatt för anfall och att den nu hemtat sig
från sina mödor och ansträngningar, samt att
den väntar med otålighet på nya strider. Ge-
nom den direkta förbindelsen med Rendsborg
är, säger han, arma nu starkare än den var
vid Idsted.
I denna rapport omtalas icke ett ord om en
strid, som den 3 dennes skulle egt rum vid
Wohlde, nordost om Fredrikstadt, der ett kom-
pani Slesvig-Holsteinare, förlagdt i en skans,
skall bafva afslagit ett anfall af 6 till 800 man
danskar, hvarom korrespondenter berättat i
hamburgska och berlinertidningar.
Enligt samma tidningar skola danskarne be-
fästa sig söder om staden Slesvig, såväl vid det
s. k. gamla som nya Dannevirke. Afven en
fjerdedels mil söder om Eckernföhrde anläggas
skansar; i Schlei bafva danskarne många ka-
nonslupar. Hela Angeln är besatt af danska
trupper. Denna triangel mellan Flensburg,
Slesvig och Cappeln är af stor strategisk vigt;
höga jordvallar, bevuxna med häckar, skilja
här gärdena och åkrarna, så att det derigenom
finnes en mängd småbefästninger. Afven vid
Missunde anlägga danskarne en större befäst-
ning.
Dea invid Altona på den s. k. Birger heide
af en tetegrafdirektör Schmidt sammankallade
folkförsamling, har blifvit förbjuden, med af-
seende på de otillförlitliga föreställningar om
regeringens afsigter, som programmet inne-
hållit.
Då litteratören Springbom, som blifvit dömd
för en politisk skrift, icke blef benådad af ståt-
hållarskapet, förklarade han att ban ville sökal
nåd hos landets lagliga hertig, Konungen af
Danmark. Han förvägrades det och affördes
till tukthus.
Ett rykte omtalar, att tre bataljoner af Sles-
vig-Holsteinska armåen i Rendsborg vägrat att
strida mot Konungen af Danmark, om ej Tysk-
land förklarar sig gilla och understödja stri-
den. Detta låter något otroligt; men berliner-
tidningar berätta, att ståthållareskapet ansett
sig behöfva förklara flera 88 af statsgrundiagen
tills vidare utom kraft, hvilket gifver anled-
ning tro, att andan i Siesvig-Holsteinska hä-
ren icke är sådan, som korrespondenterna åt
tyska tidningarne berätta. En stor, högtidlig
gudstjenst har blifvit hållen vid armen och
nattvarden dervid utdelad.
Kölnische Zeitung, som är mycket vred
öfver stormakternas beslut i Londoner proto-
kollet och som nu omtalar, att en ny konfe-
rens i London beslutat en ändring uti det
förra af den 4 Jub, efter hvilken ändring, som
likväl bibehåller hufvudgrunderna i detta, O- 1:
sterrike skuol!e ämna ingå i öfverenskommelsen
om bevarandet af danska statens integritet,
förklarar sig sålunda öfver stormakternas mo-!
tiver:
De (stormakterna vilja, att infarten till
Nordsjön skall förblifva i en makts händer,
som är stark nog att bestå såsom obero:nde,
men för svag för alt väcka deras bekymmer.
Vi anse en fruktan. att de 1,300,000 danskarna
med ett ungefär lika antal norrmän och tre mil-:
lioner svenskar, eller ett förenad: Skandinavien
med sina arma hj-lpkällor af saltad sill och
furuträ skulle lyfta sig upp till en stormakt,
så orimlig, att vi ej kunna taga det för all-
var. Det är väl blott en den småaktigaste af-
undsamqet mot Tyskland, som är egentliga or-
saken till förevånningen. Imedlertid anser
Köleertidninger, att danska helstats-ideen icke
kan genomföras af dem, utan att ändra den
rättmätiga arfsföljdens och detta vore att bryta
mot legitimitetsprincipen; sålunda visa, att le-!
gitimiteren icke är en verklig gudabild i brons,
utan har en vaxnäsan, såsom hertig Carl af
Brunsvig länge påstått.
FRANKRIKE.
Den 1 Augusti diskuterade lagstiftande för-
samlingen om inkomstbudgeten för år 1831.
Regeringen hade föreslagit att reducera grund-
skatten med 17 centimer (d. v. s. från 117 till
100) eller inalles 27 millioner francs. Finans-
ministern yttrade härom bland annat:
Under närvarande svåra förhållanden är
denna utväg djerf, men förnuftig. Mest af alla
klasser hafva de åkerbrukande lidit efter fe-
bruarihändelserna ; handels- och slöjd-intressena
mindre. Det är derföre rättvist och nödvän-
digt att bjelpa åkerbruksintresset.n
Sedan ett amendement blifvit förkastadt an-
togs regeringens förslag. Diskussionn om 1851
års inkomstbudget fortsattes den följande dagen
och afslutades den 3 dennes. Ett amendement
af Charras, Latrade m. fl. om upphäfvande af
accisen på dryckesvaror åstadkom en häftig
storm, hvarunder Mathå af venstra sidan trenne
gånger blef kall2d till ordningen och omsider
bestraffad med den s.k. censuren (tadelsvotum,
förenadt med förlust af en half månads arf-
vode och tre dagars uteslutning från försam-
lingens sessioner.) Omsider blef det ifrågava-
rande amendementet förkastadt med stor ma-
joritet. Samma öde träffade äfven ett amen-
dement af Huguenin (ledamot af yttersta ven-l
stern), att gradvis från 1 till 30 procent re-l
ducera alla löner, pensioner m. m., som öfver-
stiga 1500 francs, äfvensom ett annat amende- l.
ment af Adelsvärd m. fl. medlemmar af majo- I
riteten, hvilket skulle förbereda införande af ;
en inkomstskatt. Finansministern erhöll der-
emot rättighet att inom trenne år, räknade l
från den 1 Januari 1831, föryttra statsskogs-
parker till ett belopp af 50 mill. francs.
Man anmärkte, att sessionen den 3 dennes
knappast var fulltalig. Tvenne yrkanden att!
ERE VR mm ———