Illinvnvw nn - oItvvossttos———— nn
ALBERT BERGMAN.)
EPISOD UR TRETTIOÅRIGA KRIGETS HISTORIA.
AF
C. v. WACHSMAN.
Den 4 Oktober ankom han med armeen i
närheten af Goldberg och uppslog der läger.
Hjertat klappade lifligt hos Albert, då han från
ligerhöjden upptäckte tornen i den stad, der
han tillbragt så många lyckliga år och der den
älskade bodde. Han blef mycket bekymrad i
afseende på Goldbergs öde, då han såg grefve
Isolanis kroater i oregelbundaa hopar spränga
emot Goldberg, men han lugnades åter, då ban
erinrade sig stadens starka befästning och rå-
det, som säkert icke skulle vara benäget att
öppna portarna för maroderande skaror. Äfven
trodde han, att hertigen skulle skona en stad,
der han sjelf hemtat sin första vetenskapliga
bildning. Men snart blef den unge mannen
öfvertygad, att han häruti bedragit sig. Knappt
en halftimma efter kroaternas afgång ilade en
mängd flyende utur staden emot närmast be-
lägna byar. De buro säckar och bylten på
ryggen eller i händerna och sökte på omvägar
undvika lägret. Albert, angelägen att få veta
hvad som förefallit, besteg sin häst och jagade
gent öfver fältet, för att fråga de flyende. Den
lörsta ban mötte var — mäster Grimm, hans
förra principal. Den ene af de mötande var
lika förvånad som den andre och få ord af den
gamle chirurgen förklarade hvad som tilldra-
git sig.
Det är förfäörligb, sade frimm suckande,
,huru kroaterna husera i Goldberg. En trupp
bade först ankommit, hvars befälhafvare for-
drat att få tala med borgmästaren. Denne in-
fann sig, åtföljd af några rådspersoner, och of-
a
) Se ÅA, B. J4 178, 179, 181 och 132,