ånyo påropades, infann han sig, sedan han med fång-
transport blifvit hitförpassad från Götheborg.
Pigan Wallin uppgaf, att, under det hon tjenat hos
grosshandlaren Pauli, hon 41844 gjort bekantskap med
svaranden, som då varit gardist vid Svea lifgarde,
att han lofvat henne äktenskap och ansetts för hen-
nes fästman, hvarföre han äfven, såväl hos Pauli,
som sedan hon flyttat till pastor Wallinder, besökt
henne med husböndernas vetskap. Något olofligt
umgänge dem emellan hade icke egt rum förr än
4846, förklarande käranden, att hon afstode från all
talan i anledning af äktenskapslöftet, sedan det kom-
mit till hennes kunskap, att svaranden numera vore
gift. ,
I anledning af hvad käranden anfört, förmälde
svaranden, att han troligen vore fader till barnet,
men nekade sig hafva gifvit något äktenskapslöfte,
utan först sedan Wallin blifvit hafvande tillåtit henne
säga, att hon vore förlofvad, för att i någon mån
rädda hennes anseende; och förklarade han sig be
redd att, en!igt med :käranden träffad öfverenskom-
melse, betala i ett för allt ett hundrade riksdaler
banko, men att hans små inkomster icke tilläto ho-
nom erlägga mer än 3 rdr bko i månaden, hvarmed
han likväl icke kunde göra början förr än d. 4 Okt.
Den resignerande qvinnan förklarade sig nöjd här-
med; men, innan domstol n fattade sitt beslut i må-
let, gjorde hr rådman Weser henne uppmärksam
derpå, att hon, genom att afstå från anspråken i an
ledning af äktenskapslöftet, äfven kunde beröfva sitt
barn möjliga fördelar, som hon kanske genom be-
visning kunde utverka. Härpå svarade hon, att hon
hade flera vittnen, som, ehuru icke på en gång,
hört svaranden lofva henne äktenskap, men upply-
ste sedermera, uppå ytterligare frågor, att ingen hört
detta löfte, innan hon blifvit hafvande, hvadan råd-
man Weser upplyste henne, att bevisningen vore
ändamålslös.
Rådstufvurätten fastställde parternas öfverenskom-
melse och ålade svaranden att i tjugo månaders tid
till Wallin utbetala 5 rdr bko i månaden, hyarmed
början skulle ske den 4 instundande Oktober.
— Uti det förut omnämnde målet melian bagaren
Pihl och drängen- Hellberg afkunnede riådstufvu-
rättens 3:e afdelning i dag utslag. Som bagaren
Pihl afstått från ansvar för det Hellberg afvikit ur
tjensten, samt Pihl icke satt i fråga, att han kunde
hafva tappat de förskingrade penningarne 6 rdr 36
sk. rgds, blef den tilltalade i dessa delar frikänd,
hvaremot och då Hellberg erkänt förskingrandet af
en korg bröd till värde af 40 sk., han kändes skyl-
dig att för snatteri böta nämnde belopp samt un-
dergå sex degars enkelt fängelse; hvarjemte han åla-
des ersätta Pihl hvad han för honom förskingrat,
tillsammans utgörande 7 rd: 28 sk. rgds.
— Vid samma afdelring aftunnades äfven i dag
utslag uppå det af stadsfiskalen de Berg mot korpra-
len Falck samt stadssoldaterna Liliegren, Stenberg
och Persson väckte åtal, för det genom deras för-
sumlighet till lifstidsfängelse dömde förre korrektio-
nisten Magnus Johansson beredt sig tillfälle att rym-
ma från poliskamimarens arrestantrum. Falck, Stenberg
och Persson, såsom mot deras eget bestridande icke
öfverbevisade om någon försumlighet, frikändes, bvar-
emot Li!jegren, som varit posterad vid dörren till
yttre rummet, men icke dessmindre lemnat Jobans-
son tillfälle att undkommzs, utan att denne äncou
kunnat gripas, dömdes till 45 prygel, öfver hvilket
beslut L. förklarade missnöje.
— Likaledes aftunnades utslag angående skräd-
deriarbetaren Löqvist, tilltalad för utprångling al
falskt mynt, och som Löfqvist erkänt utprånglingen
af ett falskt mynt, förestä!lande en norsk specieriks-
daler, om hvars falska beskaffenhet han, efier hvad
i målet jörekommit, icke kunnat vara okunnig, döm-
des han skyldig enligt 7 kap. 2 missgerningsbal-
ken och skulle haödlingarne remitteras till rådstufvu-
rätten i Hudiksvall för undersökning angående sjelfva
förfalskningen.
Örfver tobakshandlerskan Olssons yrkande om er-
hållande af belöning för upptäckten af utprånglingen
meddelades icke något annat beslut, än att hon ägde,
å ort och ställe som vederbör, anmäla sig för erhål-
tande af den begärda belöningen.
Linköping den 24 Juli. Natten till sist. söndag
blsf bonden Nils Johansson från Boarp i Nykibls
socken, ä stora landsvägen, midt för stadens begraf-
ningsplats, af trenne karlar öfverfallen och i!la slagen
samt med kni? sårad, hvarjemte hosom fråntogs en
mössa samt en pise med diversa varor. Hans ena
häst. ble? också skuren i sidan, dock ej lifsfarligt.
Vid härom hållet polisförhör har upplysts, att den
egentlige våldsverkaren vesrit en ilia känd-och för
brott straffad dräng från Marstad i Bjälbo socken,
vid vcamn Carl Msgnus Johansson, gemenligen kallad
Färgare Calle. Vid våldets utöfvande lärer han va-
rit biträdd af sin broder, tis merkarlen Anders Peter
Johansson här i staden, samt en murare. Carl Mag-
nus Johansson är ännu icke anträffad, men tros
bafva begifvit sig till hemorten. (Ö. Corresp.)
rt —A— 2