ade uieblitiva, hvartili kommer att en
del af dem varande dag infunnit sig till tjenst-
göring, m2 st vid den tid då det brådaste arbe
tet sku börja, eller kl. mellan 6 och 7 på aftonen,
bortgåt:.
era om Upsalaläsarne.
Då vi för ngra dar sedan omtalat de oro-
ligheter som förelupit i Upsala i anledning af
der hål!lsa konventiklar eller s. k. läsaremö-
ten, oc) ; sammanhang dermed meddelat ju-
stitie-kanslersembetets underd. skrifvelse till
Kongl. Mej med förfrågan om de åtgärder,
som i anledning af händelsen borde vidtagas,
anse vi 7 opartiskheten fordra, att lemna
allmänth del af följande insända artikel, som
i går k ed. tillhanda, Ehuru förf. ej ut-
satt sitt namn, finner man, att artikeln utgått
från det i, som hyllar hr rådman Henschen,
äfvensom den synes vilja fritaga hr vicepastor
Rundgren från all frändskap med Upsalaläsarne.
Framstöllnin må naturligtvis gälla för hvad
den ken. V: skola taga oss fribeten att ef-
teråt bifoga några anmärkningar, hvilka för
upplysnings skull ej torde vara alldeles obe-
böfliga. Artikeln lyder:
Om läseriet i Upsala innehåller Aftonposten för
fredagen den 49:4e dennes en uppsats, hvari äro
flera väsendtliga misstag, för hvilkas rättande torde
få inflyta följande:
ens förargelse öfver de omtalade sam-
na för andaktsöfningar lärer hafva orsa-
en af vilseledande berättelser och san-
en, samt, till stor del, genom en lång
varig ag A af tidningen Upsala. Den berättelse
v.-pastor Huadgren, å tjenstens vägnar, afgifvit till
justitiekanslersembetet upplyser; att någre från vår
akyrkas lära afvikande lärosatser ej blifvit å konven-
tiklarna uttalade eller några sjukdomsparoxysmer
förekommit, hvarföre han ock ansett sammankom
sterne vara af oskadlig natur och icke förr, än på
sednaste tiden (då agitationen i tidningen Upsala
blef synnerligen hätsk, samt bedrefs med en mängd
dikter) väckt någon särdeles uppmärksamhet. Då
nu hr Rundgren hvarken, på sätt i Aftonposten an-
tydes, står i något enskildt vänskapsförhållande till
den, hos hvilken sammsnkomsterne hållits, eller är
pläsare. eller vän af läseriet, utan tvärtom motar-
betat det både enskildt och, på sednaste tiden, från
predikstolen, tyckes hans embetsutlåtande förtjena
all trovärdighet: och då sammankomsterne på sed-
nare tider hållits för öppna dörrar, har hvar och en
kunnat öfvertyga sig derom, att intet oskickligt på
dem förehafts. Icke alla religiösa sammankomster
innefatta öfverirädelse af lagarna; ty, i följd af Kongl.
brefvet den 15 December 4762, böra väl ej åtala
de ;sammantkomster, som skett i god afsigt till gud-
kats egen
ningslöss
aktigh ars förrättande, utan att något oskick
therigen onventiklar) förelupit. ) Huruvida
ens någon IH varning kan lagligen och form-
en!igt beslu innan den, som anses böra varnas,
blifvit på nägot sätt hörd, eller beskaffenheten af
sammankomsterae blifvit fullständigare utrönt, eller
på något sätt visats att något oskickligt dervid fö-
rTekommi:; torde, i följd af 46 Regeringsformen,
af mången botviflas. Innefattar den s. k. varningen
deremot biost en underrättelse, att, i händelse kon-
ventiklar eles hållas, de komma att lagligen
åtalas, så emot föga att anmärka; ty, om åtal
sker, får alltid den anklagade tillfälle att försvara
sig, och äiktlisaren skall då bevisa alt samman-
komsterns stridande mot lag, hvilket natur-
ligtvis icke sammankomster äro, äfven om Guds
ord derv it läst. Konventikelplakatet innefat-
tar flera karakteristiska kännetecken på de samman-
komster, sor 0 brottslige; och, innan alla dessa
kännetecken fräffa på en konventikel, är den ej
stridande mot plakatet. Upsalas berättelse om upp-
trädet den 7 dennes är till stor del en dikt, och lä-
rer, såsom eu annan tidning uppgifvit, orsakat folk-
samlingen don 44:de. DÅ tidningen Upsala uppgif-
1
vit att, oc t ;hurraropen och skränet, den som
höll konve n, icke genom dess upplösande sökte
förekomn:a allvarsammare utbrowt af folkviljan,
hvilket t r er ny utmaning, torde äfven deraf
kunna siutas, att den, som höll konventikeln, be-
herrskades icke af rädsla, utan af öfvertygelse att
han handlade !sgenligt. Berättelsen i Upsala och
Tiden,, att en hustru fått afsmak för
t sig skola föda en frälsare, är väl
ar å något, som inträffat icke i Up-
rösunda (Taxnäs) två mil från Upsala,
eterligep) har något sammanhang
sned konventiklarna i Upsala.n
Till en början märker man af denna insända-
res skri:t det måtte synas hr Henschens
eget par ävärdare att saken kommer till
åtal, äv alv den stannar vid en varning inför
konsistorium, der hr H. skulle ohörd nödgas
hålla till godo hvad honom öfverginge. Det
skulle till och med kunna sättas i fråga, om
) Insändaross tolkning af Kongl. Br. d. 45 Dec.
4762, sisom skulle i följd deraf från 17926 års all-
männa förbud vara undantagne sammankomster,
som ske i god afsigt till gudaktighetsöfningars för-
rättande m. m., vet hvar och en, som känner
sjelfva douva bref, ej höra till saken. Dessa ord
- stå i K Br. blott som ingress och recite an-
gående sommaren 4761 i Finland förelupet
uppträde. hvilket utgjort anledningen till brefvet,
men alls icke är en stadga deruti. Brefvets fö-
reskrift angår endast den omständigheten, att re-
ligionsmål ej få företagas vid domstol innan an-
mälan skett hos de högre auktoriteterna.
SE I JE kh PA . oo sam
