ÅN neta Hammårsköldska Assignationerna. Bland andra tvistefrågor, som i Hammarsköldska konkursen uppstått, förekommer ock den, huruvida personer, som innehafva H:s assignationer på Banken, men häfta i skuld till konkursmassan, må ega att i qvittning å skulden afräkna beloppet af dessa assignationer. Då lagen i allmänhet medger, att gäld må mot gäld qvittas, har den i berörde afseende äskade qvittningsrätten ansetts otvifvelaktig; men efter hvad från särskilda håll erfarits, vägra gode männen sådant med mindre assignationerna först blifvit i hofrätten bevakade. Skälet härtill uppgifves vara det, ätt man lär känna det personer, med beräkning att derpå förtjena, efter konkursens början, uppköpt Hammarsköldska assignationer; och att rättigheten till qvittning af gäld mot assignationer icke rimligen kan tillgodokomma andra personer än dem, som, före det konkursen inträffade, innehade sådana ryttmästarens förbindelser. Till förekommande deraf, att icke personer, som efter konkursen och oftast för en ringa penning förskaffat sig (essa papper, må derpå göra vinst på alla öfriga borgenärers bekostnad, genom det att de bortqvitterade konkursmassans rättmätiga fordringar, synas gode männen således hafva allt skäl att fordra, det innebafvarne af assignationer skola desamma bevaka och följaktligen gå borgenärseden, som innefattar försäkran och bedyran derom, att den fordringen, som bevakas, utan svek tillkommit och innehades före konkursens början. På sådant sätt lära de industriförsök misslyckas, som afsetts med uppköp af assignationer; man bör nemligen antaga, att icke någon för en ringa vinst af sådän handel skall blottställa sig för falsk edgång.