alad2 dere mat justitieministern Rouher, — som ver
högligen u derföre att Mathieu förklarat lag-
förslaget u första steget till despotismen —
och utskot ena Chasseloup-Laubat.
Sedan ur biifvit antagen, börjades ome-
delbar!izen dan sgectliga debatten om sjelfva lagför-
slaget. Madier de Motjau talade deremot och in-
yttrande om Februarirevolutionen,
a justitteministern på tribunen, hvil
ken med h larade. att han alhid skulle anse
Februari ionen såsom en olycklig katastrof.
Detta ytirand? uppvackte haftigt tumult, blandad:
med ropet: ov a republique!
nade majoriteten sig af tumultet
na debatten afslurad.
blandade nå
somm äterkall
;strädde Girardin och förklarade, att
om någon is Napoleon Bonapartes ministrar
kan kala ;volutionen en förderflig kata-
strofy (en k katastrof!)... en katastrof, utan
att kailas ti gen, så borde ingen ledamot a
opposition iogr2 qvar i församlingen. Högra
sidan z mniskt.
Tu i med häftig ordvexling. fortfor
ocmkriog ministrarnes bank, så att
president slutligen tog sin hatt
sessionen upphåfdes, ehuru bäf-
äfven derefter fortforo.
it till den Belsiska tidningen In-
sa att man nu öfvergifvit förså-
tande af de båda Bourbonska
a
länge,
nation: a
pretensies 13 i
Pasc eQ skall hafva vägrat mottaga
Abd-ei-Kodor i sina stater, emedan han fruktar den-
222 hållet ministerråd skall rege-
st att föreslå lagstiftande försam-
iers prorozaticn.
ade angående lagförslaget om
ringen
lingen
Ett u e
censur för tsstt
har blifvit framlagdt och går
derpå ut. a, i 1ss en allmän lag kan blifva ut-
färdad, in: tiskt arbete må blitva uppördt,
utan til nrikesministern i Paris och af
prefekt nad
förslagets st
nenterna. Utskottet tillstyrker
a handläggning.
ining den 9 Juli var följande: fem-
95 30: treprocents 57 30.
UNGERN.
Den 5 Iwi kungjordes i Pesth krigsrättens dom
öfver 30 soklagade ox-deputerade. Af dessa blefvo
26 fulikomligt frikånd., hvaribland B-zeredy och
Patay. Josef Madaras dömdes till 9-årigt skansar-
bete i bo
; Rskoczy ull 42-årigt samt Kabinyi och
Otah tin
fastningsfängelse. Till dem, som
i döden, men fullt benådade af H2y-
Palsczy, Ivingi. Halass, Kallay, Patay,
Abonye asploneczei och Pass. Äfven Nyeri skall
hafva bii fu nigt benådad.
J ;RDAMERIKA.
Ångfr art hade till London medfört
underrs: N wrsork af den 25 Juaoi. Gan-
: pyheier ingå från Califorxien under
2 26 Moj. Den 4 Msj, eller enligt en
: 6 Mej. kom elden lös uti Ports-
. och ionan bjelp ankom hade lå-
gorna an:irdt flera byggnader. Snartlågo E!dorado,
Delmonico, Y-randan, Kesarney-, Washington-, Clay-,
och Jackson-gatorna i aska.
af S:t Francisco äro nedbrända.
hus uppgår till 400, och ska-
dan uppskait ; omkricg 5 millioner do!lars. All
rörelse lig
Enligt bor r från Havana af den 49 Juni
herrskar 2 stor farhåga för en ny invasion.
De ombd pi P z:rro gjorda fångar hade icke blif-
vit utlemnare 2? Cibas myndigheter, och man bade
beslutat bot tills instruktioner från Madrid
hunnit inz3. eralerne Lopez och Quitman, och
flera af doras kamrater äro försatte i anklagelsetiil-
stånd. -
I To ja en fruktansvärd vådeld rasat.
Den sia röfvat uppskattas till 4,500,000
dollars.
Uti repusiiten Ecuador hade inbördes krig ut-
brustit me och oligarker.
Uti Yu r man funnit nya guldådror.
Från : retro skrifves den 14 Maj att 14.000
menniskor allt offer för gula febern, hvaraf blott
420 der bos:va enseismän och 150 engelska sjömän.
På det p rucisiska ångskeppet Vasco de Gama
dogo 150 mas, samt ombord på Constitucao 400
men.