alad2 dere mat justitieministern Rouher, — som ver högligen u derföre att Mathieu förklarat lagförslaget u första steget till despotismen — och utskot ena Chasseloup-Laubat. Sedan ur biifvit antagen, börjades omedelbar!izen dan sgectliga debatten om sjelfva lagförslaget. Madier de Motjau talade deremot och inyttrande om Februarirevolutionen, a justitteministern på tribunen, hvil ken med h larade. att han alhid skulle anse Februari ionen såsom en olycklig katastrof. Detta ytirand? uppvackte haftigt tumult, blandad: med ropet: ov a republique! nade majoriteten sig af tumultet na debatten afslurad. blandade nå somm äterkall ;strädde Girardin och förklarade, att om någon is Napoleon Bonapartes ministrar kan kala ;volutionen en förderflig katastrofy (en k katastrof!)... en katastrof, utan att kailas ti gen, så borde ingen ledamot a opposition iogr2 qvar i församlingen. Högra sidan z mniskt. Tu i med häftig ordvexling. fortfor ocmkriog ministrarnes bank, så att president slutligen tog sin hatt sessionen upphåfdes, ehuru bäfäfven derefter fortforo. it till den Belsiska tidningen Insa att man nu öfvergifvit försåtande af de båda Bourbonska a länge, nation: a pretensies 13 i Pasc eQ skall hafva vägrat mottaga Abd-ei-Kodor i sina stater, emedan han fruktar den222 hållet ministerråd skall regest att föreslå lagstiftande församiers prorozaticn. ade angående lagförslaget om ringen lingen Ett u e censur för tsstt har blifvit framlagdt och går derpå ut. a, i 1ss en allmän lag kan blifva utfärdad, in: tiskt arbete må blitva uppördt, utan til nrikesministern i Paris och af prefekt nad förslagets st nenterna. Utskottet tillstyrker a handläggning. ining den 9 Juli var följande: fem95 30: treprocents 57 30. UNGERN. Den 5 Iwi kungjordes i Pesth krigsrättens dom öfver 30 soklagade ox-deputerade. Af dessa blefvo 26 fulikomligt frikånd., hvaribland B-zeredy och Patay. Josef Madaras dömdes till 9-årigt skansarbete i bo ; Rskoczy ull 42-årigt samt Kabinyi och Otah tin fastningsfängelse. Till dem, som i döden, men fullt benådade af H2yPalsczy, Ivingi. Halass, Kallay, Patay, Abonye asploneczei och Pass. Äfven Nyeri skall hafva bii fu nigt benådad. J ;RDAMERIKA. Ångfr art hade till London medfört underrs: N wrsork af den 25 Juaoi. Gan: pyheier ingå från Califorxien under 2 26 Moj. Den 4 Msj, eller enligt en : 6 Mej. kom elden lös uti Ports. och ionan bjelp ankom hade lågorna an:irdt flera byggnader. Snartlågo E!dorado, Delmonico, Y-randan, Kesarney-, Washington-, Clay-, och Jackson-gatorna i aska. af S:t Francisco äro nedbrända. hus uppgår till 400, och skadan uppskait ; omkricg 5 millioner do!lars. All rörelse lig Enligt bor r från Havana af den 49 Juni herrskar 2 stor farhåga för en ny invasion. De ombd pi P z:rro gjorda fångar hade icke blifvit utlemnare 2? Cibas myndigheter, och man bade beslutat bot tills instruktioner från Madrid hunnit inz3. eralerne Lopez och Quitman, och flera af doras kamrater äro försatte i anklagelsetiilstånd. I To ja en fruktansvärd vådeld rasat. Den sia röfvat uppskattas till 4,500,000 dollars. Uti repusiiten Ecuador hade inbördes krig utbrustit me och oligarker. Uti Yu r man funnit nya guldådror. Från : retro skrifves den 14 Maj att 14.000 menniskor allt offer för gula febern, hvaraf blott 420 der bos:va enseismän och 150 engelska sjömän. På det p rucisiska ångskeppet Vasco de Gama dogo 150 mas, samt ombord på Constitucao 400 men.